Jag vet inte riktigt varför Elvira kände sig så dum. Klart jag fatta att de inte gjorde något, hon är inte den typen som går och kysser andra, dessutom skulle det isånnafall vara han som kysste henne, men så var det ju inte. Jag vet ju hur det är i den här branchen, man jagas av paparazzi och får aldrig vara ifred, läskigt men jag har själv valt det och jag är van, men skulle El klara av allt som kommer skrivas? Kommer hon klara av allt hat hon kommer få? Jag hoppas verkligen det eftersom det är henne jag vill ha. 

"Tänker du på något speciellt älskling?" hörde jag en ljus röst viska bredvid mig. Jag skakade på huvudet för att inte göra henne orolig i onödan. Jag tänkte ju inte på något speciellt. 

Hon tog min hand och kollade på mig med sina blåa ögon som man drunknade i, hon var så fin.  Jag drog upp henne så hon låg halvt på mig och kysste henne, att vara i hennes närhet gjorde mig hel, jag kände mig aldrig ensam och jag mådde så otroligt bäst med henne vid min sida. 

 

Jag vaknade i Louis armar även denna morgon. Som vanligt så sov han när jag vakna men jag lyckades att ta mig ur hans varma omfamning utan att väcka honom. Jag gick in på toan men kom snabbt tillbaka. Jag tog min mobil och tittade Instagram och Twitter en snabbis och suckade för mig själv när jag såg alla kommentarer och frågor om mig och Louis. Det tog ett tag innan jag insåg att jag hade fått två SMS. Ett från Elly och ett från Lucy. På något sätt så tyckte jag att Ellys sms lät viktigare så jag klickade upp det först. "Hej gosan. Jag är hemma nu, förstår att du är hos Louis. Men Lucy och Rose kommer och äter med oss ikväll och sånt. Du får gärna komma hem, puss älskar dig mitt hjärta" stod det och jag läste om det flera, flera gånger. Jag andades ut kände att jag kunde ta det lugnt och då var Elly ett bekymmer mindre. "Vi ses ikväll, bara du,jag mamma och Elly. Ska bli skönt med lite tjejsnack som förr igen! puss" jag läste Lucys sms och hela jag flinade till, hon är ju som hon är men endå världens bästa vän. Vi kan vara så galna, ingen förstår oss när vi sätter igång med det beteendet. Jag log för mig själv under tiden jag tänkte på allt jag och Lucy gjort under bara detta året, helt sjukt vad många minnen vi har. 

 

"Godmorgon älskling" hörde jag en trött Louis säga bredvid mig och jag skrattade till lite när jag hörde hans trötta morgonröst, han var så söt. 

"Hej babe, vad söt du är" sa jag och la mig närmare honom och lät hans armar hålla om mig. Vi låg och pratade en stund om allt möjligt innan vi bestämmde oss för att klä på oss och gå upp. 

"Juste Louis, Elly är frisk och hemma så ikväll kommer Lucy och Rose och äter med oss så jag måste hem" sa jag medan jag tog på mig min svarta kofta och ett par tights. Han gav mig en mjuk kram bakifrån och pussade mig på kinden.

"Klart du ska gå hem. Jag och killarna lär öva lite till konserten på fredag nästa vecka här i London. Du och Lucy kan väl komma? Vi fixar biljetter åt er och jag slår vad om att Liam skulle älska att Lucy kom" sa han och kollade lite frågande på mig som bara log. 

"Klart vi kommer! Vill ju inte missa det ju" sa jag och skrattade till lite samtidigt som Louis vände mig så jag stod framför honom och sedan pussade han mig med sina mjuka fina läppar. 

-

Äntligen satt vi tillsammans igen. Som vi alltid gjorde förut. Bara jag, Elly, Rose och Lucy. Vi pratade, skrattade occh grät tillsammans och det bästa, Elly var bra igen. Att se henne stå där i dörröppningen när jag kom och  bara sprang fram till mig och gav mig en stor kram gjorde min dag, aldrig hade jag vart så glad över att se henne.

"Jaha ungdomar, de går bra med kärlekarna också har jag hört" sa Elly och gav oss en retsam min, precis som vanligt. Vi båda berättade om våra dagar med Liam och Louis och även att vi blivit bjudna på deras konsert den kommande fredagen. Jag såg i Ellys ögon att hon blev glad och hon bara log ett brett leende. 

 

Vi hjälpte till att duka av när vi ätit klart men jag och Lucy gick upp till rummet efter det. Vi spelade en omgång FIFA och bara snacka om allt möjligt, precis som vanligt. Vi skrattade åt allt och vi kunde absolut inte vara seriösa nån gång. 

"Hur är det med Liam och dig nu då? Har ni bråkat någon gång?" frågade jag nyfiket och såg hur Lucy flinade åt mig. 

"Nej, faktiskt inte. Jag antar att vi båda har växt upp en aning och vi kommer faktiskt bra överens. Han är världens bästa kille, precis som förr. Så otroligt omtänksam och stöttande." sa hon och vi började skrattade i munnen på varandra, inte för att det var roligt på något sätt, vi bara skrattade ändå och det var det som gjorde att jag älskade henne så mycket, hon var så lättsam. 

"Jag ska bara på toa" sa jag och gick försiktigt ner i trappan för att inte störa Elly och Rose med deras tjejsnack, jag såg hur de satt och pratade i soffan medans jag gick in på toan, jag tror inte att det märkte mig ens.

"Jag lovar, det var han. Det var han som sprang in här och slog halvt ihjäl mig, jag är så rädd. Jag vet inte vad jag ska göra!" hörde jag en röst säga utifrån toaletten där jag satt, Ellys röst. Jag förstod genast att Elly döljde något för mig, men vad? Vad är det hon är så rädd för och varför har hon inte berättat något för mig? Hon sa ju att hon inte visste vem killen var som kom in här, ljög hon? Tusen frågor snurrade i mitt huvud, men inga svar. 

---

Ja, vad är det för något Elly menar? Kommer Elvira ta modet till sig att fråga? Eller kommer hon få reda på det endå? Nästa del kommer imon!