one way or another, del 26

Elviras Perspektiv;
"Heeej David!" sa jag samtidigt som jag gav honom en lätt kram. Han log och såg lika glad ut som vanligt.
"Hej Elvira, redo för matte?" sa han och skrattade till lite. Han hukade sig ner till golvet för att ta upp sina böcker som han nyss tappade ner och fick se att han hade två kort sitta på skåpdörren, jag tittade lite nogrannare på de två hängande korten och jag kände hur mitt hjärta dunkade snabbare och snabbare. Jag kände så väl igen bilderna. De var de två bilderna som var på första sidan i albumet hemma hos Elly. Hur kunde David ha dom i sitt skåp? Jag tittade på bilderna en gång till ännu nogrannare denna gång och ja, det var precis de bilderna jag hade sett igår kväll. 

Protege moi des mes desirsI'm not okay | via TumblrBest Friends | via Tumblr
Jag kände hur jag fick svårt att andas och jag visste inte riktigt vad som höll på att hända. 
"Vilka är det på bilderna?" stammade jag fram och svalde hårt. 
"Det är jag och min pappa när vi var i Thailand när jag var liten. Det var mamma som tog bilderna" sa han och log. Hans leende ändrades när han fick se mig men sa inget. Jag kände hur jag inte längre kunde stå upp så jag var tvungen att sätta mig ner, jag letade desperat efter en stol och som tur var fanns det en på andra sidan skåpen. Jag satte mig på den och andades djupt. Kan det ens vara möjligt? Davids mamma lämnade honom när han var liten och Elly hade en son som hon tvingades lämna för hennes egna liv. 
"Är du okej? Hur är det?" jag hörde att David kom och satte sig bredvid mig men med lite avstånd ifrån mig. Jag hade lugnat ner mig lite. Just nu sket jag i att alla människor stod runt om oss och kollade som om det aldrig sett människor förut, mina tårar började falla och jag visste inte vad jag skulle ta vägen. 
"Saknar du din mamma?" fick jag ur mig och jag kände hur jobbigt det blev att prata om det, men varför? Var det för att jag ville ha Elly för mig själv? men ge dig nu Elvira, sluta va så självisk! 
"Jag vet att det pappa berättar om henne inte är sant iallafall. Jag kan inte direkt säga att jag saknar henne, men jag vill ha en mamma i mitt liv. Men hon lämnade mig när jag var liten, hon svek vår familj" fnös han till och det kändes lite i hjärtat när jag hörde hur han sa det, jag visste ju trotts allt sanningen, hur det egentligen var. 
"Din mamma saknar dig otroligt mycket, hon älskar dig med. Inget är som du tror" sa jag med blicken neråt men jag tittade snabbt upp och fick se hur David tittade på mig.
"Vad menar du?" sa han och flyttade närmare mig. Jag ville inget annat än att berätta, men för Ellys säkerhet så lät jag bli. Jag knep igen munnen och ångrar direkt det jag just sagt. Men samtidigt ville jag bara berätta, Elly skulle bli så glad över att få träffa honom igen. 
"Du måste lova mig att tro mig nu, annars kommer allt gå åt helvete" sa jag och tittade in i hans gröna ögon som hade vattnas ner. Han nickade fort och kollade intresserat på vad jag hade att säga. Jag öppnade precis munnen och skulle börja berätta då min mobil ringde, Elly stod det på displayen. Jag svarade och hon bara babbla på som vanligt om allt och ingenting, egentligen förstod jag inte ens varför hon ringde, kanske kände hon sig ensam? Eller hade hon bara dåligt samvete eftersom vi aldrig pratade något igår kväll? Hon skulle precis säga hejdå när jag sa det jag aldrig trodde jag skulle våga fråga. 
"Vad heter din son?" sa jag och bet mig försiktigt i läppen och hoppades med allt att hon skulle svara. Jag hörde hur hon suckade på andra sidan luren. "David, han är lika gammal som dig" sa hon och jag kände hur allt blev jobbigt igen, jag började inse mer och mer tecken på att det var David, min David som var just min kusin och Ellys barn. Jag tackade och sa att hon skulle hålla sig hemma över dagen vilket hon sa att hon skulle, mer sa jag inte. 
Jag gick tillbaka till stolarna där David satt och tittade oroligt på mig.
"Ärligt, vad är det som händer El, kan du berätta för mig också?" sa han och jag såg oron i hans ögon. Det kändes konstigt att veta att han faktiskt var av samma kött och blod som mig men ändå kändes det som en lättnad på något sätt, kanske för att det var just David. 
"David, rusa inte upp nu eller någonting." sa jag tyst och han fortsatte bara att titta men han nickade sin "fortsätt" blick. 
"Jag känner din mamma, väldigt väl" jag hann bara säga det och till min förvåning så bröt David ihop. Som tur var hade alla gått in på lektion redan så vi var ensamma i korridoren. Han tog min hand och höll om den hårt.
"Snälla, berätta mer. Jag vill veta allt, varför lämnade hon mig? jag behöver henne" hans röst lät väldigt darrig och  det syndes att han verkligen saknade en mamma, sin mamma. 
"David, din mamma är min moster, vi är kusiner" sa jag och log ett svagt leende samtidigt som vi kollade på varandra.
"Har jag en kusin? Du?" sa han och torkade tårarna samtidigt som han kramade hårt om mig. Jag kunde inte längre känna mig mer lättad över att ha det sagt och jag kände hur tårarna öven föll ner från min kind. Jag berättade exakt det som Elly berättat för mig, om hans pappa, om hur svårt det var att lämna honom och om hur mkt hon faktiskt saknade sitt barn. Han grät ännu mer när jag berättade det och såg väldigt arg och besviken ut på sin pappa men tillslut fick jag han lova att inte berätta något. 
 
Vi hoppade över den mattelektionen men vi gick till resten av lektionerna. Dagen gick fort och David och jag har bara kommit varandra närmare och närmare för varje timme. 
"Vill hon verkligen träffa mig?" frågade han för hundrade gången och jag nickade, precis som tidigare.
"Hon saknar dig verkligen, hon ska få berätta allt. Jag antar att jag inte ens vet hälften av det hon har att berätta" sa jag samtidigt som jag öppnade dörren in till oss. Elly mötte oss i dörren och fick syn på David som stod tyst och tittade på henne.

Hur tror ni att det går för dem? kommer de komma bra överens? vet inte vad jag mena i tidigare inlägg om att nästa del kommer komma ikväll, jag menade på eftermiddagen.. Och här är det! kommer dock ett till ikväll! hoppas ni gillade delen! KOMMENTERA! :D

Meeer!:D

JÄTTEBRA!!!!!!!!!! Vill bara säga att jag värkligen gillar när du upptaterar så mycket. Det blir licksom inte väntande i 2 veckor eller så!

Svar: nej, läser själv noveller och vissa uppdarerar ungefär 2 gånger i veckan vilket blir väldigt långt emellan tycker jag. Man hinner liksom glömma bort så mycket! därför försöker jag att uppdatera så mkt som möjligt för att slippa dedär eftersom jag vet ju själv hur det känns att vänta på nya delar! sen förstår jag dom också eftersom det krävs mycket tid och insperation till att skriva nya delar! :D kram
My Wesström

omg älskar den, skriv mer :)

Sjukt bra!
Hur okrar du skriva så mkt? o.o <3 :)

Svar: det är lov och jag har ingen fritid ;) haha nej jag skoja! men jag vet inte, det är en slags hobby typ! :D tack! <3
My Wesström

Vah? NEj det måste gå bra för dom!!

Oj! Vad ska Elly säga nu? Meer!!! <3

SJUKT BRA DINA KAPITEL ÄR!! Ledsen att jag inte har kommenterat dina kapitel men jag tappade bort länken till din blogg och sen kom jag på att du hade kommenterat min blogg och då hittade jag tillbaka igen :)

DU skrier grymt bra och jag ska kommentera mer :)
Längtar till nästa kapitel :D Vill veta vad som händer :)

My

Jätte bra som alltid!




Kom ihåg mig?