everything about you, del 50

Louis Perspektiv;
"Guys, you're amazing.", Harry såg fortfarande tårögd ut, om det nu var för att vi var här och för att Niall sa det där, eller att de var för Linn kunde jag inte riktigt se, kanske var det de båda delarna. "Come here.", han räckte ut sina armar och vi alla hoppade in i en inte alls så ödmjuk kram. Det blev en ganska så typisk pojkkram som slutade med att vi alla låg på golvet och brottades, som vanligt. Men det som gjorde mig mest glad just nu var att Harry äntligen skrattade igen. 

 
Linns Perspektiv; 
Klockan var 4:51pm för att vara exakt. Jag låg fortfarande i sängen och hade på mig ett par blåa hollister shorts och ett vitt linne. Harry hade ännu inte hört av sig varken igår eller idag och jag kände mig helt värdelös. El var ute med några av sina vänner och de enda som fanns i huset just nu var mamma och jag, dock hade jag för tillfället stängt världen ute med hjälp av min Ipod, hörlurarna och musiken. Jag hade varit inne i min egen värld med låtar där låttexterna stämde så in på mitt liv, på mina tankar och på mina känslor, musik var verkligen något helt speciellt, utan musiken hade jag inte kommit långt här i livet. Mamma hade även då och då kommit in och bett mig att ätit något men istället hade jag vänt andra kinden till, jag var varken hungrig eller speciellt pratsugen med någon alls just nu. 
Plötsligt kom en igenkänd låt upp i mina öron. En låt Nadja för längesedan lagt in i min lista efter några dagars tjat, en låt som jag både kunde utantill och hade hört ett miljontals gånger både på radion och på Nadjas hemmafester. Men med tanke på att det var One Direction som spelades i mina lurar så ville jag helst bara stänga av den och försöka tänka på något annat, men det var svårt när jag samtidigt blev så glad över att lyssna på den ,den påminnde mig om gamla och galna minnen, både bra och dåliga. Det var den och Little Things jag hade på min lista eftersom jag aldrig varit sånt jätte-fan utav dom, dock så skulle jag ljuga om jag sade att jag inte tyckte vissa låtar vore bra, för det var dom, speciellt Little Things. 
 
♫ That's what makes you beautiful ♫
Jag kom på mig själv med att jag sjungit med i låten när den sista meningen spelades i Harrys röst. Jag rös till och skulle precis till att byta låt när Eleanor stod i dörröppningen och lyste in ljus ifrån hallen så hela mitt mörka rum sken upp. Jag hörde hur hon suckade och gick emot mig. Jag följde henne med blicken ända tills hon satte sig på sängkanten då hon såg bekymrat ut på mig. 
"Have you laying here since I went away?", frågade hon med en långsam suck. Jag bet ihop med läppen och ryckte på axlarna till svar. Hon log och sänkte ner blicken mot min Ipad innan hon återigen öppnade munnen. "You sang good, by the way."
Jag slog till henne löst på armen och skakade på huvudet. "Well, when it's my favourite songs as plays I can't just let it be and not sing.", flinade jag och jag visste att El var precis lika dan. Hon gav med sig ett av sina vanliga skratt när hon sedan blev allvarlig igen. 
"Have you heard someting from Harry yet?", återigen skakade jag på huvudet och svalde hårt. 
"No, I havn't, and probably he hates me now.", hon satte sig bredvid mig och lutade sig mot väggen precis som jag. Vi hade inte pratat så mycket alls om Harry eller killar över huvudet taget under våran filmkväll igår, vilket farktiskt var skönt. Det var bara Eleanor och jag, precis som förut. 
"I've talked with Louis and yeah, Harry is pretty mad and disappointed, but what could you expect? of course he's sad. Louis said anyway that you shouldn't call him. He will think about the job right now, okay?", det gjorde ont i mig när El sa det. Jag ville ju att Harry skulle sakna mig precis lika mycket som jag saknade honom, jag ville att han skulle vilja att jag skulle ringa, jag ville att allt skulle ordnas. Men jag hade uppenbarligen förstört allt nu. En tår föll ner för min kind men Eleanor hann snabbt fånga den och slå iväg den. "Don't cry, princess.", jag tittade lite frågande på henne då hon hade ett hemlighetsfullt flin på läpparna. Jag bara rynkade på pannan när hon hann fortsätta. "I've talkerd to your friends in Sweden, or they call me and wondered how it was with you. I didn't know that they're call you Princess? it's very nice.", log hon sedan och jag fnös till. 
"I just want Harry here, I wish I just could explain everything and then everything will be fine, but it's not that easy, I know.", mumlade jag och lutade huvudet mot El's axel. Hon strök mig då över håret och tog tag i min hand. 
"It will be alright, darling. Think positive. The boys will be home tomorrow because they have work really hard today and yesterday. You and Harry can get time when they're home again before your girls will be here.", jag visste inte alls att de skulle komma hem redan imorgon, och jag kände blandade känslor inför det men mest var jag orolig. Skulle Harry ignorera mig som om jag aldrig funnits eller skulle han helt enkelt låta mig förklara? det var så mycket funderingar i mitt huvud just nu så jag skulle helst behöva göra något, inte bara ligga här. 
"I hope so.", svarade jag kort och kramade om henne åt sidan. "Thank you for being the best cousin, ever. Without you, no me, remember?", jag flyttade upp huvudet och tittade på El med ett leende på läpparna och jag såg då hur även hon log. 
"It's you and me forever, ever."
 
Eleanor hade lämnat rummet och jag hade satt på mig kläder efter väder. Det var mulet och kyligt ute, jag behövde inte ens gå ut för att se det, det räckte med att se det ifrån fönstret. Jag behöll då linnet på mig, böt ut mina shorts mot ett par svarta byxor och drog på mig en kofta. Eleanor satt i soffan med sin mamma, hennes pappa jobbade förmodligen än. Jag skulle precis gå och sätta mig vid dem då jag stoppades av mamma som ropade mitt namn. Jag vände mig om och såg att hon var påväg ut. 
"Jaså du är uppe nu.", skrattade hon och såg ut att vara på väldans glatt humör, vilket gjorde mig bara ännu mer irriterad. Hon tog på sig ett par av mina converse och satte sedan på sig jackan. Jag tittade med en tröttsam och argsint blick på henne när jag hade blicken fast på hennes fötter. "Jag vet att du inte gillar att jag tar dina skor men mina converse har gått sönder och jag vill helst inte ta klackskor i det här vädret.", förklarade hon och log.
Med armarna i kors så fortsatte jag att stirra på mamma som nu såg en aning förvirrad ut. Hon tog bort håret ifrån ansiktet och kom mig närmare. 
Istället för att stå kvar så backade jag ett steg och fortsatte att blänga på henne. "Vart ska du?", frågade jag med en attityd som jag visste att mamma avskydde men samtidigt så visste jag att hon inte ville starta något slags bråk just nu. Inte när det redan var jobbigt mellan oss.
"Jag ska ut och vara med mormor ett tag, hon är inte så bra. Tvärtom faktiskt, hon ligger på sjukhuset.", hennes ord kom som en chock. Varför hade ingen sagt detta tidigare? "El vet ingenting än, men när ni har trott att vi har jobbat så har vi hälsat på mormor på sjukhuset. Moster ville berätta detta tidigare, och jag med. Men det har liksom inte kommit något bra tillfälle än.", jag svalde hårt och kände plötsligt skuldkänslor. Min mormor låg på sjukhus och mådde inte alls bra medans jag låg hemma i sängen och tyckte synd om mig själv. Jag greppade snabbt taget om min bruna handväska som hängde fint på en krok i hallen och tittade allvarligt på mamma. 
"Jag hänger med nu.", konstaterade jag med en bestämd och spräcklig röst. Jag hoppade i mina vans och sneglade in mot tvrummet där El satt i mosters famn, jag log när jag visste hur nära dem stod varandra. Mamma sa till min förvåning inte emot, hon bara nickade på huvudet och gav mig en tacksam min med ett snett leende på läpparna. 
"Men bara så du vet när vi kommer dit, hon är verkligen inte bra. I förrgår drabbades hon utav en stroke, men som tur var så var en utav mammas väninnor där och tog emot henne. Men ingen vet säkert än om hon kommer kunna klara sig.", mamma hade tårar i ögonen och jag märkte själv hur jobbigt det hela blev. Var det något jag ville så var det att träffa mormor. Jag ville förbreda mig på att det värsta kunde hända, så utifall hon skulle dö, så skulle jag i alla fall hälsat på henne. 
"Linn.", mamma tittade på mig och tog min hand, jag ville dra ifrån, men jag kände att det inte var direkt läge för det just nu. Vi behövde varandra. "Tack. Jag vet att mormor skulle uppskatta det, och jag med.". 
Jag nickade till svar, tittade ner på våra händer. Jag gav henne ett smalt leende innan jag släppte handen och gick mot ytterdörren och jag kunde höra hur mamma var tätt efter mig. 

Alright, för det första. Förlåt för en usel del, den blev helr virrig och jag hade verkligen no insperation. Det blir bättre när Harry och killarna anländer hem igen. Hur kommer det gå för Harry och Linn? och vad kommer hända här näst? 
 
Imorgon börjar jag skolan igen. Jag börjar alltså i 8an, jag kan knappt tro det? vart tog denna sommaren vägen? Den har gått så galet snabbt ! Anyways, vilken klass ska du börja till ? och om du börjar gymnasiet, vilken linje ska du gå? kan vara kul att veta vart mina läsare ska börja i för klass ,så svara gärna! :D Kram på er !
 

Ska också börja 8an men börjar på tisdag :)

Svar: HIhi jaha, vad kul :D
My Wesström

Åh blir seriöst tårögd! Du skriver som en ängel och aah, så bra! Hoppas hennes mormor klarar sig och att Harry förlåter Linn!

Jag ska iaf börja 7:an :)x

Svar: Åååh, duuurå sötis ! <3
Hihi, jaa.. Gött :) x
My Wesström

Jag ska börja 8:an på torsdag :( sommaren har gått alldeles för fort!!

Svar: Åh, gud va kul! Ja, det har den verkligen kändes seriöst som om sommarlovet kom igår? :(
My Wesström

Jättebra, längtar till nästa del!:)

Svar: taack snälla du <3
My Wesström

Bra del(igen):)Hoppas Harry och Linn blir sams och att hennes mormor blir bra:)

Jag började 7:an för en vecka sedan, det var roligt och ännu roligare och se mina vänner:)

Svar: Taaack :D
Ja det förstår jag med, det var otroligt kul att se alla igen!
My Wesström

Superbra! Jag börjar 6:an på Tisdag

Svar: Åh, lycka till :) tack !
My Wesström

Jag sjäkv börjar på torsdag, 8an :)
Men grymt bra del!! (:

Svar: Taack :D Åh, kan inte fatta att jag går i 8an nu, Helt overkligt typ :D
My Wesström

Åhh hoppas att hennes mormor blir bra!!
Jag ska börja i 2 året på gymnasiet och jag går barn och fritids programmet! :)

My

Jag börjar gymnasiet med inriktning teknik, fett nervös :o

Åh stackars hennes mormor :'(

Börjar nian

Svar: Jaha, vad kul! :D och tack <3
My Wesström

Jätte bra del by the way

Ska börja högstadiet! 7.an. Kommer bli grymt men är fett nervös :D

Svar: Hihi, det är verkligen ingenting att bli nervös över. Man känner det knapp! kram <3
My Wesström

Jag ska börja 8an på tisdag :)
Lägg upp nästa del så snart som möjligt ! :D

Svar: Niiice! :D de e nice, speciellt Nobellfesten hihi :) Den är uppe nu!
My Wesström

Jag börjar oxå åttan! :D helt sjukt, åren går så fort

Svar: Ja det gör de verkligen! :D
My Wesström

Börjar 1an, ekonomi :)

Super längtar till nästa!! Jag ska också börja åttan!

Svar: tack ! Nice! :D
My Wesström

Älskar din novell:) jag börjar inte förns nästa vecka på måndag, första året på gymnasium och ska gå ledarskap:):)

Svar: Men tur du har då! haha :D Och lycka till !
My Wesström

superbra novell, typ den bästa jag läst på länge! :D
börjar åttan på tisdag, vill inteeee. vill inte bli äldre hela tiden! :o

Ida

Åhh! Asså jag har precis börjat läsa din novell, den är jätte bra och kan inte sluta läsa, och blev chockad när jag läste att du går i 8an, du skriver jättebra! :)

Svar: detta gjorde mig så glad!! tusen tack!!
My Wesström




Kom ihåg mig?