take chances, chapter 15

Tidigare;
"He did what?", han släppte sitt grepp om mig och for upp ur sängen. "He hited you, Katelyn, how.. Could..", han lät så arg att han inte ens fick fram ord. Jag suckade, tog hans darrade hand och drog honom tillbaka ner i sängen igen. 
"It's okay.. Take it easy, Louis. I'll be fine. It's over now and I'll never see him again, okay? it's over between us now.", sa jag lugnande och kände hur Louis sakta men säkert slappnade av mer och mer. 
"He hited you, Katie, it's not okay. But I'm gonna let him be if you promise me to stay away from him, yeah?"
"Yes Louis, I'll never see him again.", bekräftade jag allvarligt och vände blicken från Louis hår då han låg på mitt bröst, till TVn igen.

Att ligga här bredvid Katelyn kändes mer än bra, jag älskade hennes doft och närhet, de senaste dagarna hade jag inte kunnat gjort annat än att tänka på henne och ärligt talat så hade jag en obehaglig känsla inom mig, den var konstig och pirrig på något sätt, magkänslan var inte den samma som förut och vad det var kunde jag inte riktigt sätta fingret på. 
"How much is the clock?", frågade Katie efter ett tag och tittade upp mot mig. Hon hade insett att det kändes konstigt att jag låg på hennes bröst och ville hellre ligga på mitt istället, & inte sa jag nej precis. Jag visste inte riktigt hur mycket klockan var men jag kunde uppskatta att den var runt tre - halv fyra då jag slutat jobbet runt två på eftermiddagen och här hade jag nu varit i åtminstone en timme. För att bli säker på min gissning i huvudet så tog jag upp min mobil för att se vad klockan visade, min gissning var inte långt ifrån svaret då visaren visade 15.46 för att vara exakt. Jag visade henne skärmen och fick tillbaka en nickning. 
"Have you been out today? It's a lovely weather.", konstaterade jag för att komma igång med den trista samtalskonversationen vi hade. För det var sant, dagen i Manchester hade bjudit på en massa sol och hög värme, det var ganska tråkigt att sitta inne en hel dag då, även om jag inte direkt klagade ändå, jag tillbringade gärna dagen inomhus eftersom med Katie så kändes allt verkligen bra. 
"Yeah, mom told me when she went to you.", suckade hon och himlade lite med ögonen. Jag flinade och strök henne över håret. Jag kunde dock inte bli ledsen över att hon nu var ute på marknaden igen, det vill säga - singel. Men tanken av att Collin faktiskt skadat henne gjorde mig otroligt upprörd, kvinnomisshandel var något som verkligen borde stoppas. Eller misshandel över huvud taget förresten. "You want to do something?"
"Actually me and the lads are gonna take a swim in Harry's big pool later. Play volleyball and stuff like that. It would be a pleasure if you can join us.", förklarade jag med ett litet leende på läpparna. Jag visste att killarna tyckte bra om Katelyn och dem hade sagt ett x antal gånger om hur tråkigt det var på jobbet utan henne, deras attityd mot Katie och när dem talade om henne antydde en hel del om deras åsikter om henne, vilket gjorde det bara enklare för mig att veta att hon var den perfekta för mig. Det var alldeles för svårt att dejta någon tjej om en utav oss inte kom överens med flickan i sig, det hade ju visat sig tidigare. 
"Uhm.. Yeah, if it's okay of course."
"I'm sure it is. Why would I even ask you if you're not invited?", flinade jag och gav henne en liten retsam putt åt sidan. Hon fnissade till och ryckte på axlarna. Jag tittade ner och mötte hennes blick, hennes grönbruna ögon verkligen sken upp och när hon bet sig sådär tveksamt i underläppen så kände jag bara hur jag ville pressa mina läppar emot hennes, men det skulle bli helt fel. Hon hade precis gjort slut med sin pojkvän och allt skulle förstöras om jag gjorde vad hjärnan ville. Katie såg fundersam ut i flera sekunder innan hon tillslut tog sig an med att fråga. 
"Can my best friend Patricia follow us? She doesn't have to but I'm literally sure that she'd be happy.", log hon med detdär breda, leendet som fick fjärillarna i min mage att göra volter. 
"Of course, I'll just text Harry and tell him that two more people will be with us.", yttrade jag medans mobilen fort slank ur min ficka för att skicka iväg ett enkelt meddelande till min krullhåriga bandmedlem. 
 
To: Harry Styles (private)
Make dinner for two to, Katelyn with a friend are coming with me. Maybe the friend is something for you, huh? ;)
 
Jag la direkt märke till att Katelyn granskat noga vad jag skrivit till Harry och ett leende var placerat på hennes läppar. Eller leende ville jag inte påpeka, det var en läppkontur jag inte sett tidigare bara. 
"Sorry, Lou. I think she already is daiting someone.", svarade hon och såg ganska chockad ut själv när hon tänkte på det. "And I'm proud of it because it was me as presented them in the first place.", fnittrade hon seadn och blev röd om kinderna. 
"Oh really? great! But I'm just kidding with Haz, you know.", flinade jag och tänkte sedan efter. Även om det var en dålig idé så frågade jag ändå, jag kunde bara inte låta bli. "Maybe that boy wanna follow us to Harry later? I mean.. We love to meet new people."
"That would be a great idea but he's actually on his tour right now.", hörde jag ens rätt? var han på turné? jaha vad var han för kille då, tänkte jag. Den första tanken var att jag kanske kände igen honom eftersom chansen var stor då han verkade vara ganska känd eftersom han lyckats fått turnera. "Justin Bieber is the boy by the way"
Jag bara tittade med häpnade ögon på henne, jag hade inte alls någon aning om att det var självaste Justin som min crush's bästa kompis dejtade, det var ju nästan för bra för att vara sant. Justin som både Niall, Zayn och jag kommit otroligt nära den senaste tiden. Eller åtminstone jag, de andra två hade ju känt honom ganska så länge nu.
"Wow, I didn't know.", skrattade jag lite generat och ryckte på axlarna. Justin Bieber eller ej, känd som okänd, han var ändå en människa och jag kunde inte låta bli att le, han var verkligen en bra kille vilket Patricia också verkade vara så dom skulle faktiskt passa väldigt bra tillsammans. 
 
"She's here in twenty minutes, get ready!", Katie la ifrån sig mobilen som hon nydligen pratat med sin kompis i och hoppade snabbt upp ur sängen. "What am I supposed to take with me?", frågade hon sedan och räckte sig efter en lagomt stor handväska som hängde på en stol. 
"Just a bikini you know, Harry and the boys are already there and fix with the food.", log jag och reste mig efter henne. Hon nickade till svar och packade i - vad jag lyckades tyda - en svart bikini och sedan sprang hon ut i hallen för att rusa vidare in till badrummet för att lägga i en handduk i den lilla väskan. 
"I have no make up and looks like a mess, don't you think the boys will be scared of me?", skrattade hon generat när hon sedan landade på sitt rum igen, med en väska i handen och utan att jag ens förstått det själv så stod hon där med en helt ny klädsel. En vit magtröja med texten 'Hollister' påklistrat och ett par korta shorts som passade perfekt på hennes kropp hade hon tagit på sig och för att dölja sina röda, men ändå så vackra ögon så täckte hon dom med ett par svarta Ray Bans. 
"Well, make sure that the boys don't care at all, we're all used to see you like a mess anyway.", skrattade jag och satte mig ner i sängen igen. Hon gick snabbt fram till mig och för ett litet ögonblick så sved det till på min arm då jag märkte hur hon slagit till mig vänskapligtn, men jag antog att jag förtjänade det. Jag tog det inte alls allvarligt eftersom redan efter slaget så var hon själv inne i skrattet och skakade lite på huvudet. 
"Very funny, boy!", varnade hon när hon fått tillbaka den normala pulsen igen, jag flinade då bara och blinkade lite flirtigt med ögat. Jag älskade verkligen att kunna få vara mig själv med en tjej som var precis lika galen själv.
Med ett pling på dörren så förstod vi att Patricia var på plats och vi trippade snabbt ner för trappan och tog sedan på oss skorna innan vi gick ut mot min bil som stod parkerad på sidan av vägen. 
 
"Thank you so much for invite me, I really appreciate it.", log Patricia från baksätet och jag såg att även hon hade solglasögonen på sig, det var dock inte nödvändigt alls om det var fansen hon oroade sig för när rutorna där bak ändå var tonade. 
"No problem, you're always welcome. And I heard about Justin by the way, how's it going?", jag kände ännu ett slag på min arm ifrån Katelyns sida och jag kunde inte låta bli att le då jag såg hur generad Pat blev från baksätet, precis på det sättet Katie blivit tidigare när hennes bästa vän berättade att hon pratat mycket om mig. 
"We've just seen each other a few times for real, but he's a nice guy and I really like him. You may think I'm used him for fame but that's wrong, I am a fan but I've learned to know him for real now and I really love the whole Justin, he's really great.", förklarade hon och jag var lite förvånad över hur öppen hon var med det hela, men antagligen så ville hon att jag skulle förstå. Jag nickade och nynnade lite till den låga låten som spelades på radion. 
"It's hard to find someone who doesn't use celebrity people for fame, it really is. I'm glad you're not a girl like that, Justin would appreciate it.", sa jag och sneglade lite på henne igenom backspegeln. Hon log åt mitt svar och jag visste redan på en gång att mina fyra vänner även skulle gilla denna tjej, hon verkade precis som Katelyn - glad, lättsam och rolig. Hon verkade väldigt framåt med saker och ting, en egenskap Katie inte riktigt delade med henne, men jag var glad över att den blonda blondinen faktiskt börjat öppnat sig mer och mer samt att hon insett att Zayn, Liam, Harry och Niall var precis som mig. 
"And then we're here", förklarade jag när jag till sist svängde upp på Harrys uppfart efter att ha fått krånglat med koden till att få komma innanför de stora murarna, ja, Harry hade det väldigt privat vid sitt hus och var väldigt mån om vilka som skulle få komma innanför murarna eller ej, en sak som var skönt. Man visste då att inga paparazzis skulle komma innanför området och inte heller några skrikande fans. 
"Wow, what an amazing house and gard.", utbrast Katelyn och hoppade snabbt ur bilen. Från baksidan kunde vi enkelt tyda på att dom grillade, det gick nästan inte att ta miste på då rök syntes till i luften på andra sidan huset. Att alla fyra även var där var det ingen tvekan om då skratt, prat och höga ljud hördes. 
"Well, I'm actually pretty nervous now.", fnittrade Patricia osäkert och stannade upp, något som fick även mig och Katie att också göra det. Vi tittade frågande på varandra innan vi sedan kollade med höjda ögonbryn på den mörhåriga tjejen. 
"Why would you?", frågade Katelyn en aning förvirrat innan hon tog ett steg fram emot sin bästa vän. 
"I don't know.. They don't know me and yeah..", sa hon och stirrade generat ner i gräset som vi nu stod på eftersom vi var påväg mot baksidan där alla befann sig. 
"You talk to me, huh? they are exactly like me, the same funny and a bit cfazy. It's the worlds nicest boys, promise you!", lovade jag och la en stöttande arm om Patricia som såg ut att slappna av lite av mina ord. Jag antog att hon bara hade hetsat upp sig i onödan, kunde man dejta Justin Bieber så kunde man väl tillbringa en kväll med One Direction. Vi hann inte gå många steg förrän rösterna kom närmare och efter några sekunder så såg vi hur ett ansikte kom emot oss följt av tre andra igenkända pojkar. 
"There you are, guys!", ropade Niall med sin vanliga irländksa röst och log vänligt mot oss. "And hi Katie, we missed you at the work today, especially Louis.", fnitter från tjejernas sida hördes och skratt ifrån killarnas, medans jag själv bara stod och rodnade. Jag verkligen hatade när killarna sa något sådant. 
"And hey, you must be Patricia, right?", Liam sträckte artigt fram sin hand mot Pat som glatt tog emot den och skakade den i sin egen. Jag flinade lite och tittade på medans resten av killarna hälsade och presenterade sig för henne. 
"You know what? she's daiting Justin Bieber.", sa jag lite ironiskt, något som Niall och Zayn inte alls verkade chockade över. Att Zayn visste om det kunde jag nästan veta, men Niall pratade inte så väldigt ofta med honom ändå? inte vad jag visste i alla fall. 
"I have seen you in the newspaper the other day, to be honest.", erkände Niall och gav med sig ett oskyldigt skratt. Ja, det förklarade saken. Han pratade till Patricia som bara ryckte på axlarna och jag förstod då att hon inte brydde sig så mycket om hennes uppmärksamhet i medier och så vidare. 
 
"So.. What where are you working and what are you doing?", frågade jag nyfiket när vi alla satt till bords och hade precis ätit upp den välgjorda potatisgratängen och köttet som våran egna Nialler gjort på grillen. Patricia sneglade på Katelyn innan hon svarade. 
"I'm working in a bakery and as a model too.", svalde hon och tittade generat ner i bordet. Harry tittade intressant på henne och det var även han som tog över ordet. 
"I was also work in a bakery before I was putted in a band with these four boys. And I could actually guess you were a model, you looks like one.", sa han med sitt vanliga leende och en flirtig attityd, något som fick oss andra, inklusive Patricia, att breda på läpparna. 
Jag kunde inte låta bli att himla lite med ögonen när Harry sprack ur sig sin onödiga kommentar, men samtidigt så var det ju den han var, en flirtig liten pojkvasker. Jag log åt tanken samtidigt som jag inspekterade Patricia lite till. Visst kunde man se att hon var modell allt, trots att hon var osminkad så kunde jag med den kroppen och utseendet nästan gissa på att hon var modell om jag så såg henne ute på stan. Men, men, jag såg ändå inget jättespeciellt med henna ändå, hon var väl mer som en vanlig tjej. Precis som Perrie, Katelyn och vem som helst. 
"What are you saying, buddies? Change our clothers and jump in the pool, huh?", föreslog Liam och fick snabbt resten av gänget med sig på sin sida. Även om jag hatade pooler och vatten, med tanke på att jag inte kunde simma, så hade jag badat i Harrys pool många gånger tidigare och jag visste att jag bottnade, därför så protesterade inte jag heller med att spela lite vattenlekar med mina vänner. 
"We're first gonna split us up in two team.", bestämde Louis, som som vanligt skulle bossa när det kom till lag. "And one girl in every team.", kontrade han sedan. I och med att hans mun stoppade där så antog jag - förvånat - att han hade pratat färdigt. Då tog jag över ordet och log stort. 
"Well, I'm gonna be with Harry so I at least can win.", retades jag och tittade ut över bordet. Flinet från Harrys läppar gick inte att undgå och snart så brast han ut i ett litet skratt. 
"If I don't wanna be with you, then? I'm not gotta lose, dude!", hans kommentar fick resten av oss, till och med mig, att skratta och sedan så skakade jag bara på huvudet. 
"But seriously, how shall we do?", frågade Niall och tittade fundersamt på oss andra som förvirrat satt och tittade i omgångar på varandra. "I have an idea. Pat and Katie are in the different teams, Pat tell one she wants to be with and after that, Katie do the same and so on, at the end, it will be one left and he can to choose himself when he will be with, get it?", det var ganska så enkelt att förstå och då var det bara för de två tjejerna att börja välja sina lagmedlemmar och hoppas på att man inte blev någon utav dom sista utvalda. Fast vad hade jag egentligen förväntat mig? alla visste ju hur dålig jag var på just vattensporter. 
Det slutade med att jag blev den sistvalda och fick därmed välja lag, till min glädje så gick jag enkelt över till Katelyn, Harry och Nialls lag, det var som en självklarhet när Liam, Louis och Patricia såg ut att klara sig så bra själva. 
"Okay, let's go!", hojtade Liam och var snabbt nere i vattnet. Innan ens ett ögonblick var alla i och hade redan kört igång spelet, det var fyra mot tre och vårat lag - tack vare Harry - hade tagit ledningen med 1-0 redan de första minutrarna. 
Spelet höll på i Harrys utomhuspool i säkert någon timme innan vi alla blev trötta. Så trötta att ingen ens orkade hålla koll på resultatet, dock visste vi alla att det var mitt lag som brillierade och jag måste säga det att Katelyn förvånade mig faktiskt då hon till och med var bättre än Niall på denna sport, det hände inte så ofta. 
"Good match, guys.", berömde Patricia oss emellan andningarna. Vi hade spelat hårt, nonstop, i ungefär en och en halv timme, det räckte. 
"Yeah, you were a really diva out there.", kommenterade Niall och stödde till den svarthåriga tjejen lite åt sidan, det märktes att hon redan var som en i gänget och jag hoppades att vi skulle träffa varandra mer, hon påminde mig mycket om Perrie faktiskt, åh min Perrie, vad jag saknade henne. 
"That's who I am.", sa hon lite sarkastiskt men samtidigt ganska allvarligt, som en diva hon verkade vara. Jag gillade redan den där tjejen och jag hoppades verkligen Justin höll hårt i henne, tjejer som var så jordnära som henne fanns det inte många som, trots att hon var en modell. Hon var precis som Katie själv, säker och trygg i sig själv, vilket resulterade till att hon var väldigt trygg i vårat sällskap också. 
 
"You're coming tomorrow, huh?", frågade jag medans jag kramade om Katelyn lite mjukt. Det var dags för dom att åka hem och efter en händelserik dag så såg jag fram emot att få lägga mig i min säng, klockan hade faktiskt gått undan som bara den under kvällens gång och den var redan halv elva. 
"Yes, I missed you guys today.", flinade Katelyn till oss alla fyra som stod vid dörröppningen. Louis och Patricia hade redan satt sig i bilen. "See you tomorrow, yes!"
"Can't wait. A lot of work is waiting for us", kommenterade Liam med ett flin innan han vinkade en sista gång till Katie som nu var påväg ut från huset till den startade bilen som stod och brummade på garageuppfarten. 
Jag var verkligen ytterst tacksam för att just Sony Music Entertainment erbjudit sig till våra management istället, om vi aldrig hade tackat ja så hade vi aldrig träffat så många nya producenter, låtskrivare och framför allt, våran nya bästa vän och familjemedlem, Katelyn.

Aw bästa Zayn!
Kanske var det kul att få läsa från någon annans perspektiv för en gångs skulle och inte bara Katelyn och Louis, eller var det dåligt? :) Ska hem till mormor och träffa släkt idag så passade på att skriva en liten del. Hoppas ni gillade den! 

Två dagar kvar till julafton, vad önskar ni er? :D

Älskar när man får läsa om dem andras perspektiv! Riktigt bra må jag säga :D God jul på dig! <3

Grymt bra!!

Svar: åh tack så hemskt mkt fina du!!
My Wesström

Det är alltid bra oavsett vems perspektiv det är!!:D
Jag har önskat mig en massa One Direction saker, själv?:)

Svar: tack snälla du!Samma hääär, hihi.. Vet redan att jag kommer få filmen å boken, ghaha ;)
My Wesström

Jättebra del! Lite förivrande att läsa från ett annat perspektiv, men det var kul :)

love it
och jag önskar mig en ny mobil glee season 4 1 boken i hungerspelen serien och massor av andra saker
GOD JUL OCH GOTT NYTT ÅR

Svar: tack!Åh, jaså.. Älskar hungergames! :D
Detsamma söta du!
My Wesström

Hur bra som helst, bästaa!
Önskar mig ett nytt kapitel ofc ;)
Hur gammal är du? :)♥

Åh vad roligt med ett nytt kapitel, vad glad jag blir! Du skriver riktigt bra och jag måste säga att jag gillar att du skriver noggrant, rätt stavning och så, det uppskattas! :) Jag önskar att alla som nu är sjuka blir friska och speciellt min pappa som har problem med lungorna just nu. :( Men även ridbyxor och inredningsaker! Vad önskar du dig? God Jul förresten. ;) Kram Frida

Svar: Dina kommentarer gör mig lika glad som vanligt, åh bästa du! Tack så mkt! Tråkigt med din pappa och skickar en massa styrkekramar till dig och håller tummarna för att din pappa ska bli frisk!
Jag önskar mig inget speciellt, mest one direction saker, kläder å pengar och sånt! God jul söta du! <3
My Wesström

En riktigt bra del, som vanligt! ;) Jätte bra, och det var verkligen inte dåligt att läsa ifrån Zayns perspektiv!
Jag får önska dig en riktigt god jul och hoppas att du får det du önskar dig! <3

Svar: Vad kul att du känner så, blir så glad! <3 Tack detsamma bästa du! <3
My Wesström

jätte super braa!! :D
jo, en av de sakerna jag speciellt önskar mej är ett
lååångt kapitel av denna novell <3 :/
SOO KEEP GOI'N GIRL!!
Kram (:

Supermega bra :) bästa novellen :)

Svar: goooos! tack :D
My Wesström

Sååå ääääkligt bbbbbbra

Svar: tttaackkckckck
My Wesström




Kom ihåg mig?