Everything about you, del 36

Linns Perspekiv;
Vi skålade sedan för Eleanor och som en tradition så skulle vi få berätta ett minne ifrån årets gång, som vi hade tillsammans med henne, vilket slutade med mycket skratt,tårar och pinsamheter.
 
 För och eftermiddagen gick fortare än jag någonsin hade kunnat ana. Vi hade bowlat, ätit, ätit lite mer och bara njutit av att hela familjen + Louis familj var samlade, dock saknade jag pappa här som alltid hade varit med när vi firade någon. Men Louis familj fick mig faktiskt att sluta tänka på honom och de var ännu snällare än vad de såg ut. Jag och Louis två äldsta syskon kom väldigt bra överens, de var riktigt snälla. Plötsligt var klockan halv sex och det var dags att avrunda för oss. Louis mamma tillsammans med alla barnen, mamma och El's föräldrar skulle åka och göra lite ärenden i stora London medans Eleanor skulle ha sitt party, dock inte hemma hos sig utan i en lokal som hon hyrt in. Jag visste även hur mycket alkohol hon köpt in så jag förstod att de antagligen skulle bli en ganska vild kväll och tanken att festa tillsammans med Harry gjorde mig ganska orolig med tanke på att vi båda lätt tappade kontrollen över oss själva med för mycket alkohol i kroppen.

"Okay then. Me and Louis are going to fix some stuff before my party tonight. Go and change clothers and whatever you want, then we see you there, right?" Innan jag hann svara så hörde jag en smäll i ytterdörren. Jag fnös till i min ensamhet och kunde inte riktigt förstå hur hon orkade jobba så hårt inför varje födelsedagsfest, dock visste jag att hennes fester även brukade bli dem mest lyckade någonsin, därför var jag också väldigt glad över att hon la ner mycket tid och omsorg över det hon brydde sig om.
Återigen tittade jag på klockan, den var nu kvart i sex och hennes fest skulle inte börja förrän klockan sju. Än så länge så fanns de gott om tid att fixa sig.
Snabbt trippade jag upp för trappan, in till gästrummet som nu var mitt och drog snabbt ut min resväska. Självklart fick jag ångest direkt - vad skulle jag ha på mig? Jag ville inte vara för mycket men samtidigt så fick jag inte se för lite ut, något slags mellanting lärde de väl finnas? Jag suckade och grävde lite bland de tio olika klädvalen jag hade i min resväska. Det slutade med att jag höll upp en söt, somrig outfit framför mig som varken såg för snobbig eller för billig ut, precis lagom. Det blev en klänning med en ljustöd underdel och en blomstrig överdel. Till det fick det bli ett par beiga skor och en svart väska till, jag testade den på mig själv framför spegeln och för första gången på länge kunde jag faktiskt titta på mig själv utan att skämmas. Jag log i spegeln och tog snabbt fram mobilen, jag poserade några oseriösa och fula miner och tittade rakt in i kameran för att sedan skicka en utav bilderna till Harry. Med leendet som höll sig kvar på sina läppar så skicka jag snabbt iväg ett sms.
 
~ Hi babe! Hope you dont ashamed over me now. Can I wear this tonight? See you around. xx ~ 
 
Utan att vänta på svar så drog jag snabbt av mig klänningen och tog istället en lång och välbehövlig dusch. Det var de skönaste på länge och helst skulle jag aldrig velat lämna den nu faktiskt, men plikten kallade, eller vad man nu brukade säga. Jag virade en handduk runt min kropp och en annan kring mitt huvud för att sedan skynda mig tillbaka till rummet.  Klockan närmade sig nu halv sju och det var även då jag faktiskt började få en aning panik, jag hann aldrig fixa mig på en halvtimme? Jag drog en djup suck - alltid skulle de bli såhär.
Stressen hindrade mig dock inte från att titta på smset Harry hade svarat på, snabbt klickade jag upp så jag fick med hela konversationen och jag kunde inte sluta le. Stressen inom mig hann försvinna för ett ögonblick. 
 
~ Linn you're beautiful, princess. Don't ask me that again, for me you're always pretty. And no, I'd never be ashamed for you. You're perfect in my eyes. I'll pick you up with my car by the way, I'm in your place in twenty. x ~ 
 
Jag hade faktisk inte ens tänkt på de förut, hur jag skulle ta mig till festen och när jag tänkte efter så visste jag inte ens vart stället låg, därför så kändes de rätt bra att Harry tänkte på mig och hämtade mig, dock förstod jag inte riktigt hur han skulle kunna ta sig hem igen, eftersom lagen om att inte köra med alkohol i kroppen existerade även i London. Hur som helst så var det bråttom. Jag torkade av kroppen lite fort, drog på mig klänningen och blåste sedan håret så det blev torrt. Mina lockar som vanligtvis brukade vara där, var självklart borta nu när jag helst ville ha dem så jag tog locktången och drog den lite snabbt genom håret så några ynka lockar tittade fram. 
Jag tog lite ansiktskräm och smetade in i ansiktet för att dels inte bli för torr och sedan för de luktade så gott. Jag tog pudret och pimpade lite löst på kinderna för att få en någorlunda annan nyans på huden, sen tog jag mascaran och smetade ut för en starkare svart färg på fransarna, och för att inte vara den som var den så drog jag några drag med mitt rosa läppstift på mina läppar. Nu var jag klar. 
 
Som väntat så stod Harry utanför El's uppfart tjugo minuter senare. Jag joggade lite lätt dit och möttes av ett leende som jag bara hade saknat så mycket under den korta tiden vi varit ifrån varandra. Tanken slog mig då hur det skulle bli när jag sedan var tvungen att lämna allt detta för att åka hem till Sverige igen, jag ville inte ens tänka på det men jag insåg också att allt kunde bara inte gå som en dans på rosor. I förhållanden måste man kämpa, och Harry var helt klart värd att kämpa för, därför tänkte jag inte ge upp oss så lätt på grund av den långa distansen mellan oss.
"You looks beautiful, babe!", Harry satt vid förarsätet och granskade mig noga när jag satte mig i framsätet bredvid honom. Jag log och tittade lika mycket tillbaka på honom, om inte ännu mer. Han hade dragit håret lite lätt bakåt och hans gröna ögon matchade verkligen till den blåa skjortan han hade och sina svarta byxor till de, som vanligt luktade han fräscht och bra, vilket bara gjorde att jag föll för honom ännu mer. Jag bredade läpparna och tittade med en road blick på Harry.
"Exactly as you, Harry.", han skrattade till lite och ruskade på huvudet.
"I'm not, but thank you.", egentligen ville jag bara säga emot honom när han sade sådär, men jag visste att de ändå inte skulle leda någon vart alls så jag tog istället tag i hand och höll den hårt. Han besvarade taget om min hand och började köra ut från uppfarten med musiken på högsta volym, tillsammans satt vi och sjöng med till Can't hold us med Macklemore. Även om jag inte var sånt jättefan av honom så kunde jag ändå låten efter alla gånger den spelats och det verkade som att Harry också hade hört den ett antal gånger tidigare. Men jag kände mig dock värdelös på att sjunga, för i jämfört med Harry så var jag en amatör, men va gjorde det? Jag var glad, jag satt bredvid Harry i framsätet, min kusin fyllde 21 och allt jag såg framför mig just nu var party. Alla bekymmer var som bortblåst i Harrys närhet och med honom kände jag mig som världens lyckligaste. 
 
"Now we're here.", Harry klev ut ur bilen och jag följde genast hans exempel. Jag tittade på min armklocka och vi var redan tio minuter försenade, fast om El kände mig rätt så hände de ganska ofta, jag och tider gick inte så bra ihop. 
"Take it easy tonight, then.", vi stod utanför ingången framför vakterna. Harry tittade lite bekymmersamt ner på mig och jag såg nog minst lika orolig ut. 
"Yeah, you too. Maybe we could be with each other tonight, or?
"I'd love too! The other boys and Perrie is inside, we can be with them and just.. Have fun, right?", han log och höjde ögonbrynen. Jag nickade åt hans idé och tyckt faktiskt den lät bra, eftersom de trettio andra personerna som var bjudna kände jag knappt igen namnen på. 
Vi sa våra namn till vakten och blev inskickade direkt. Lokalen var stor, musiken spelades högt och det var fullt men människor från alla håll och kanter. Jag gav Harry en skeptisk blick och rynkade lite på näsan. Harry skrattade till och drog mig tätt intill sig, jag insåg då hur mycket jag saknat hans underbara kramar. Hans trygga famn. Jag höjde huvudet upp mot han och våra läppar möttes i några sekunder innan jag avbröt den.
"So.. Let's go!"
"Go and look after the other boys, I need to go in the toilet.", förklarade Harry när han släppte taget om mig helt. Jag nickade och vi gick åt varsitt håll. Bland alla de dansande människorna så trängde jag mig emellan massor. Aldrig hade jag sett dem förut och jag kunde knappt fatta hur El kände alla dessa heller. Jag tittade efter Perrie, El och de andra killarna men jag fick inte syn på dem någonstans. Istället fastnade min blick på den blonda tjejen med den blommiga klänningen som kom rakt emot mig med ett läskigt flin på läpparna.
"Hi Linn. How are you?",det skumma leendet var fortfarande kvar på hennes läppar och jag tyckte jag kände igen henne från någonstans förut, vart hade jag sett denna skummis någonstans förut?
"I'm fine.", klargjorde jag och ryckte på axlarna. "Sorry, but.. Who are you and should I know you?"
Hennes leende spräcktes upp i ett ännu större flin och hon kom bara närmare och närmare mig. För varje steg så blev jag osäker och önskade mest bara att Harry skulle komma och rädda mig. 
"Oh dear. Of course you don't know me, I don't know you either. But Harry does, very well actually. Before he met you, me and Haz were very close to each other, almost every weekend. He followed me home and had sex. Now I see you together, I assume he found someone better to spend his days with. But remember, your little shit. I was first and I don't like you.", tjejen jag inte ens visste namnet på skrämde mig nu ännu mer. Men innan jag ens hann blinka så var hon borta ur min åsyn, vilket kanske var lika bra det. 
"Hi! I finally found you! I've looking after you.", Harry tog min hand och förde mig framåt, ut till dansgolvet. "Niall and Liam is here somewhere, but El, Perrie, Zayn and Louis sitting there.", Han pekade mot bordet lite längre bort och fick även se att det sr ett långbord, antagligen hade hon redan reserverat platser till oss. Jag nickade lite lätt och började gå ditåt när jag kände en hand runt min arm, jag vände blicken bakåt och möttes av Harrys oroliga min.
"What's wrong, Linn?", han suckade. "And say not nothing because I see that it's something.", klagade han och drog mig närmare ändå. Jag var fortfarande lite halvt stum och förvirrad efter det den blonda okända tjejen kom fram och sa till mig tidigare idag, hon skrämde mig faktiskt. Men jag hade hoppats att det inte syntes utanpå mig, men eftersom Harry kunde se det så kunde förmodligen alla på partyt förstå att något var fel. Jag svalde hårt och tittade på Harry.
"The blonde girl.. As you was with a few days ago, you know?", han nickade på huvudet även om han helst ville slippa detta ämne såg det ut som. Vi gick bort från dansgolvet till ett hörn när vi kunde få prata ostört. "What's her name and did Eleanor know her?"
"She was any one night stand, and you know it, with name Hanna. That was never something more than sex and I had never feelings for her and no, neither El or the boys might met her. She's a finished chapter. Why?", jag kisade med ögonen och bet mig i läppen. 
"She's here.", hans ögon ändrade storlek till något större och sedan skakade han på huvudet. 
"Never mind. El should never let her in to hers party, you've took wrong person."
"No, Harry listen to me. She came to me when you were on the toilet and said she doesn't like me and she said you two was with each other every weekend, I don't know nothing anymore.", paniken inom mig uppstod när jag såg att Harry vägrade tro mig. Han tog handen för ansiktet och gav mig en irriterad blick.
"You know that I love you, Linn, I really do. But I've tell you everything I remind and you seems not believe me anyway. But that as hurt me most is that you lied to me, you're so jealous on Hannah as you pretend that she's here. Sorry, now I want to have fun."
Där lämnade han mig. Tårarna i mina ögon fanns där men jag lyckades trycka bort dom. Jag tittade länge efter Harry tills jag inte längre kunde se honom, tillslut så försvann han bara in bland folkmassan och kvar stod jag. Hur kunde han tro att jag ljög för honom? Varför trodde han inte på mig? 
Jag gick mot bordet där El och de andra satt så jag slapp känna mig så ensam. 
"Happy birthday again, El. And Hi the other people!", sa jag lite omedvetet om vad jag sa. Det enda som befann sig i mins tankar just nu var Harry. 
"Hi, Linn! Nice to see you again." , log Perrie men Louis tog över ordet snabbt.
"Where is Harry?", jag ryckte på axlarna. 
"Probably do something as he would regret. The girl, Hannah as he was with last week, is here and he doesn't believe me.", en evig tystnad spred sig över oss vid bordet och jag märkte hur Eleanor såg bekymrad ut.
 
-
-
-
Eftersom ni gav mig så otroligt fina kommentarer så gav jag mig in på ännu ett mobilinlägg, vilket är sååå mycket enklare när man är borta. TACK för alla fina kommentarer ni ger mig, blir så jävla glad och ska som sagt svara på dem när jag far hem!  
 
Ja, vad tyckt ni om delen då? Hur kommer de bli mellan Harry å Linn? Å speciellt nu när Hannah är på samma plats?;) 

Superbra!
Hoppas det går bra för Linn och Harry nu :/

Svar: Tack! Ja de får vi hoppas:) kram!
My Wesström

Hoppas att Harry inte gör något dumt nu!!

Svar: Håller med!
My Wesström

Jättebraa och jag vet inte, han får inte va otrogen igen..jag vet inte vad jag ska tro!:/

Svar: Haha vi får se! Men tror nog Harry har läger under kontroll, får vi hoppas;)
My Wesström

omg allstå sireöst du skriver skit bra!! hur gammal är du???
läntar till nästa

Svar: Glad jag blir, verkligen! Jag är 14, född -99 :) kram!
My Wesström

Superbra!

Svar: Glad attdu gillar det!:D
My Wesström

Vad irriterad man blir på Harry... hoppas dock inte han gör något dumt nu, Linn förtjänar verkligen inte det!

Svar: Ja, det gör hon verkligen. Haha! tur han inte gjorde något då ;) kram!
My Wesström




Kom ihåg mig?