everything about you, del 13

Linns Perspektiv;
"Yes you do, don't say that you don't care about him, because you do. And I know that he regret his mistake. But yeah, I'm there upstairs if you regret you.", hon klappade mig på huvudet, gick ut ur det strama rummet och trippade sedan upp för trappan. 
När jag tänkte efter, skulle det vara fel att gå ut och hitta på något med henne? vad hade jag att förlora? jag vann ju absolut ingenting på att bara sitta här inne hela dagen och äta iallafall. 

Jag reste mig upp från soffan för att sedan gå upp till Eleanors rum för att berätta att jag faktiskt ändrat mig. Varför inte liksom? Jag gick igenom det stora vardagsrummet och precis när jag passerade hallen och tog det första steget upp för trappan så plingade det på dörren. Jag såg mig omkring och insåg att det bara var jag och El hemma. Jag suckade högt och tittade ner på mina kläder, slängde en blick på spegeln som stod rakt framför mig innan jag slutligen öppnade dörren. Bakom den stod en kille. Han var lång, muskulös och en fräsch stil. Han hade kepsen bak och fram med lite skäggstubb. Jag tittade länge på honom, och han lika på mig innan jag tillslut avbröt tystnaden.
"Oh, I understand that you want to meet Eleanor, she's upstairs.", jag log ett vänligt leende mot killen som såg ut att granska mig från topp till tå. Han skakade på huvudet och räckte fram sin hand. 
"We haven't seen each other before, right?", jag ruskade lätt på huvudet. "You must be El's cousin. Nice to finally meet you. Louis and Harry has told me so much about you.", han hejdade sig när han såg min reaktion och harklade sig lite. "But only good things, of course.", jag log svagt och höjde ögonbrynen lite. Han trängde sig förbi mig i dörröppningen för att sedan ta av sig skorna. Jag tittade storögd på honom innan han återigen öppnade munnen. "I just come to fetch me and the boys stuff, it this here?" 
Jag förstod då att han var en av bandmedlemmarna i One Direction, inte konstigt att han både kände igen Harry och Louis, och på så vis Eleanor. Jag nickade och ledde honom upp till gästrummet som nu var mitt. 
"I packed your stuff as you guys don't needed to do it when you come.", jag sneglade åt den vita sängen som var helt obäddad. Sedan suckade jag, vilket Liam snabbt la märke till. 
"How's it? are you okay?", beundransvärt och förvånat vände jag blicken mot killen som ännu inte presenterat sig. Han tittade på mig med sina bruna ögon och knep igen lite med munnen. Han påminde mig faktiskt lite om Carl. Nej, Linn. Sluta! Du har inte tänk på han på det senaste dagarna, då behöver du inte det nu heller. "You look a little bit pale and your eyes are red, have you cried?"
Jag tittade med en konfliktfylld blick på killen, men visste att det inte var någon idé att bråka. Det orkade jag verkligen inte. "No, I'm fine. I'm just tired.", han nickade. 
"I'm Liam, by the way.", jag log. 
"I'm Linn.", han skrattade. Han tittade lite besvärat på mig sedan fortsatte han. 
"Harry is really sad. Trust me, he has never been like this before.We're like brothers, I know him.", han tittade ner mot golvet. "I think you need to talk to him."
"I've been betrayed too many times. And just not because the boy I loved was stupid, but also my parents. It has made that I've difficult to trust people.", jag tog en kort paus. "I thought that Harry was different. I started to trust him. The day after I saw the paps."
Liam tittade mållöst på mig. Både han och jag var chockade över det djupa svaret jag gav honom, jag var inte alls van att prata ut så här som jag gjorde nu, speciellt inte med någon jag knappt sett i fem minuter. Jag märkte hur tagen han blev av situationen och tog sedan taget om resväskorna och trippade ner från trappstegen.
"It was nice to meet you, as I said. I'll talk to Harry about this things, bud he's already know it, I think. He really like you Linn. Don't forget it.", jag nickade. "See you tonight then?"
Frågan fick mig att stelna till och för ett ögonblick så kände jag mig rätt så dum. "What's happend tonight?" 
"We have our concert here in the O2 arena today. I hope you'll coming, I think El should go, Louis said that anyway.", jag nickade återigen på huvudet och sedan försvann han ut ur dörren bort mot den svarta bilen som var parkerad på uppfarten. 
 
Jag knackade försiktigt på Eleanors rum, jag tyckte jag hörde ett svagt "kom in", så varsamt öppnade jag dörren och mötte El's blick. Hon log som vanligt och ibland undrade jag verkligen om hon aldrig grät. Dock så kände hon förmodligen pressen hon också. Att visa sig stark och inte gråta var en familjegrej som även drabbade Eleanor. Vilket ibland kunde bli rätt tragiskt eftersom jag själv visste hur jobbigt det var att hela tiden vara stark. 
"Should you go on One Directions concert tonight?", hon log nu lite mer trevande och nickade på huvudet. 
"Yeah, and you too.", hennes ord fick mig stel. "It's your first One Direction concert and it'll be so fun. We' have also back stage-pass."
"But El, I don't know. I don't know if I can. To see Harry, it hurt too much for me.", jag såg hur hon besviket la ner boken hon hade i handen, reste sig upp från sängen och hasade sig fram emot mig.
"Please, Linn. Don't let me go alone. Please, do it for me?", med de hundögonen hon gjorde så kunde jag bara inte säga nej. Men samtidigt så ville jag verkligen inte se honom igen, även om jag skulle bli så illa tvungen på lördag då El skulle ha sitt party. Jag suckade. 
"Okey, then. Let's go.", jag hörde hur hon jublade innan jag lämnade rummet. Sedan gick jag in till mig igen och bäddade sängen lite lätt innan jag sedan skulle bestämma outfit inför kvällen. Eftersom det inte var så viktigt för mig så brydde jag mig faktiskt inte vad jag hade på mig. Det fick bli en lätt, grå tröja med svarta jeans. Ögonen orkade jag inte fixa och håret orkade jag inte platta. Därför drog jag på mig ett par solglasögon och en mössa så var den situationen löst. Jag greppade sedan åt mig väskan som hände på sängkanten och gick in till Eleanors rum igen. 
"Now I'm read for dinner with my favourite cousin in the city before my first 1D concert.", sa jag ironiskt och himlade med ögonen bakom det svarta glaset. El log och kramade hårt om mig. Jag tittade lite extra noga vad hon hade på sig och jag la direkt märkte till att hon inte heller hade några märkvärdiga kläder på sig. Hon såg helt vanlig ut och hennes ögonfransar var bara färgade med några drag av mascaran. Hela hon såg så naturell ut, vilket kändes skönt. 
 
*Några timmar efter* 
"How it feels?", Eleanor puttade till mig lite löst medan vi stod i den långa kön i väntan på att få gå in till den stora arenan. Många småtjejer skrek, grät och sjöng av lycka. Trycket och stämningen var verkligen häftig och man märkte hur exalterad El var, även om hon hade gått på flera stycken konserter tidigare. 
"Good, I think.", skrek jag för att överrösta de andra. "Liam was home to you today, I open the door. He should just fetch their stuff in my room."
Hon tittade häpet på mig samtidigt som hon log lite undrande. "Yeah, Liam is a nice guy. He'll always help people he cared about and the boys call him 'Daddy Direction' because he always being kind." 
"Yeah, I understood that when he talked to me.", jag log. "I hope this concert will be successful."
"Of course it'll be. It's One Direction we talking about.", jag sneglade ner på hennes 'I love Louis' tröja som hon bar på sig, sedan skrattade jag när jag sedan fick syn på att faktiskt alla hade sådanna tröjor på med texterna 'we love One Direction', 'we love you Harry Styles' eller några av de andra band-medlemarnas namn. Just då kände jag mig faktiskt lite efter när jag kom med min vanliga gråa tröja.
Jag skickade iväg ett sms till Nadja som sade att jag var påväg in till konserten just nu, men innan jag hann se hennes svar så lade jag ner mobilen i fickan igen. 
 
Vi hade platser långt fram. Eleanor blev helt vild när förbandet 5 Secound Of Summer spelade och om jag kunde låtarna hade jag faktiskt också sjungit med, dom var riktigt bra. När de hade spelat klart så släcktes alla lampor. Minuterna gick och efter säkert fem minuter sattes någon film igång på TVn som visade killarna. Det högg till i hjärtat när jag fick syn på Harry men jag försökte hålla humöret öppet. Efter det så startade hög musik och ut kom de alla killarna, den första jag fick syn på som jag kände igen var Liam. Sedan Louis och till sist Harry. Han mötte min ögonkontakt men bröt den fort. De två andra killarna, den med blonda håret som jag visste hette Niall och sedan han med svart hår jag aldrig kom ihåg namnet på tittade ner på oss också och det syntes hur glada de alla var. 
 
Allt gick bra, tills där när de åkte ner på rampen och stod ovanför publiken och alla de lugna sångerna började komma. Då insåg jag att jag faktiskt grät, vilket jag skämdes för. Jag slog ilsket bort de tårar som föll och sedan pickade jag hårt på Eleanors rygg. Jag visade med handen att jag behövde ut och ta luft, hon såg till en början ledsen ut hon också, men efter några sekunder nickade hon, som en bektäftelse att det var okej. 
 
Jag låste in mig på en utav toaletterna och släppte ner tårarna. Jag kunde höra musiken ända ut och jag kände faktiskt, till min förvåning, igen låten som spelades. Det var last first kiss som Nadja alltid lyssnade på. Låttexten fick mig faktiskt att tänka riktigt mycket på Harry, och dagen med honom i förrgår, det var helt sjukt vad jag egentligen saknade honom. Att bara känna hans doft gjorde mig så lycklig. Men nu var det slut med det. Aldrig mer skulle jag bygga upp ett förtroende för någon. Inte nu iallafall. 

Lång del! Vad tycker ni och vad tror ni kommer att hända nu? Kommentera! ;)

Sjukt bra!! Det måste bli bra mellan Linn och Harry!! Meeeeeeeer :)
Ledsen att Jag inte har kommenterat sen kapitel 8 men har inte haft tid att läsa dom förrän idag :)
Sen ville jag också säga att jag har lagt upp kapitel 2 nu :) Hoppas att du går in och läser ;)

Superduperbra!!!!!!! Älskar din novell!!! Din novell gör mig glad igen från att jag är ledsen, vill vara säga det.

Hoppas dom träffas och prata och att hon förlåter honom. Sjukt bra!;D

Svar: Tack! ;) hahahah :D
My Wesström

så jäkla bra! nu måste dom bara bli tsm ;)

Svar: Jaa;)
My Wesström

vad ska hända nuu?!?!? åh de lär bli Harry och Linn igen ! :(

Svar: håller meed ;)
My Wesström

Snälla skriv mer!!!Du är bäst!:):)<3<3 Du måste skriva mer snart!<3<3

Svar: haha söt du är! <3
My Wesström

Ida

Meeeeeer!!!!:) Älskar dina noveller!

Svar: tack gud vad glad jag bliir! <3
My Wesström

sv; Åh vad kul att du gillar min blogg! :D
Jag är ganska säker på att vi gjorde ett länkbyte när vi höll på med våra förra noveller, men det skulle väl kanske inte skada att göra ett igen :) Har ganska precis gjort ett med en annan tjej, så skulle du ha något emot om vi länkar varandra under nästa del vi publicerar? Alltså under texten i samma inlägg? :) Kram♥

Hahaha, jag trodde du ville göra igen för att vi båda hade börjat på nya noveller, men ja, det blir nog kanske lite konstigt om vi gör igen. Haha ^^

Åh vad bra att hon följde med på konserten! Hoppas bara att hon kommer kunna lita på Harry snart igen....:)

Svar: jaaa! :)
My Wesström

Guuuuuuud såååå braaaa

Svar: TAAACK:d
My Wesström

Du är bäst!<3<3:):)Skriiv!!!!

Svar: tack sötis :) glaad jag bliir <3
My Wesström




Kom ihåg mig?