Vi hade precis landat. Jag drog lite i hästsvansen, rätade till den vita jackan och gick tätt intill mamma och pappa ut på Londons stora flygplats. Här hade jag vart många gånger, jag visste precis vart vi gick och i vilken utgång Eleanor och hennes föräldrar alltid mötte oss på. Vi tog våra väskor och gick mot utgången för att mötas av Eleanor och hennes pappa. 
"Snälla vännen, ta av dig solglasögonen nu. Det är ju ändå ingen sol här inne.", mamma tittade manande på mig och efter en hel del konflikter inne på flygplaten så gjorde jag som hon beodrade mig. Vi gick ut ur den stora dörren och möttes av Eleanor, hon stod ensam bredvid bilen men så fort hon fick syn på oss så log hon sitt vanliga söta leende och gick direkt emot oss. Hon var sig lik. Hennes bruna hår med lockar, sitt fina leende och hela dendär modellkroppen. Hela hon var som vanligt perfekt redan från födseln, men något sade mig att hon ändå blivit lite mer perfekt genom åren. 

"Hey El. I've missed you soo much.", jag drog in henne i en varm kram som hon vänligt besvarade. "You look so good, hun!", jag drog mig ur kramen och tittade lite extra på hennes svarta tröja och vita byxor. Som vanligt hade hon stil.

"You too. You look exactly as I knew you. The same long and narrow body, it appears that we are in the same family.", hon log. "Oh, I forgot. Dad and mom couldn't follow me to pick you up. They stay at home and cooking to us instead." 

Mamma och pappa tittade på varandra med ett leende och kramade om både mig och El i en stor gruppkram. 

 

Vi hälsade vänligt på Herr och Fru Calder men efter en stund så gick Eleanor och jag upp till övervåningen. I alla tiders hade jag fått tagit det stora gästrummet men när jag kom in i rummet så såg det inte alls lika stort ut längre. Sängarna var flera och på golvet låg en madrass. Storögd och chockat vände jag mig om och mötte Eleanors blick. 

"Oh, sorry. It have been soo much to thinking about the last days. The boys living here one weekend when my parents worked in Paris, with your parents, remember?", jag nickade lite oförstårligt, vilka var 'Killarna'? 

"Who's 'the boys'?" 

"Do you remember when I tell you about the boy I was in love with for one year ago?", jag ryckte på axlarna och fortsatte att stirra på henne. "We're still together." 

Jag log av lycka för hennes skull och såg hur hela hon lyste upp. "Oh, El. I'm really happy for your sake.", hon drog in mig i ännu en kram och tittade tveksamt på mig. 

"What happend with you and Carl?"

"Uhm.", jag bet mig i läppen och suckade tungt. "I just break up with him. That's all. I was not in love anymore.", innan hon hann säga något annat så klampade jag oförskämt in i rummet och satte mig på en av sängarna. 

"So do you mean that you and your boyfriend sleep in different rooms?", hon skrattade. "What's his name again?, I forget." 

"His name is Louis.", hon fnissade och jag såg hur hennes nyans på kinderna ändrades. "No, Me and Louis sleeping in my bed but the other sleeping in here.", konstaterade hon med ett leende. 

 

"Were are they now?", jag tittade mig omkring i rummet som oftast brukade vara större. Hon suckade och satte sig bredvid mig på sängkanten. 

"They are in the studio and record their new album, I think.", jag höjde ena ögonbrynet och tittade storögd på El som bakom det oskyldiga ögonen döljde något. "But they're here in London so now we can meet almost everyday, but when they are on tour, we can't see each other so often." 

"Wait, what? I don't understand what you talking about? are your boyfriend in a band, or what?" 

"Yeah. Have you don't heard about One Direction?", hon tittade förvånat på mig, som om hon tog för givet att jag visste vad hon pratade om. När jag tänkte efter så pratade alltid Nadja om någon Louis, och Harry hade jag också hört talas om, och till och med Niall. 

"Yes, of course. But.. What?", med munnen öppen tittade jag chockerande på El som nu log lite smått. "Is your boyfriend he Louis? From the biggest boyband in the world?" 

"Yeah, I guess so.", hon boxade till mig löst på armen och blinkade med ena ögat mot mig. "Do you like them? or their music?", jag suckade högt och ryckte på axlarna. 

"Honesly, no. I'm not a fangirl of them but I can listening on their music, it's okay. But one of my best friend, Nadja you know? she's crazy about them. Not enough with that they're everywere in the magazine, or wherever you go, I heard about them daily.", efter den meningen tittade jag tröttsamt på El och tänkte noggrant efter vad jag nyss sade. Tänk om jag sårade henne nu? jag tänkte precis öppna munnen och be om ursäkt då hon gav med sig ett välgjort skratt. Vilket gjorde att jag inte heller kunde hålla mig ifrån att skratta. 

 

"Hey, Louis. Can we go with you to Eleanor today? I need my stuff and things.", jag tittade på Liam med en förvånad blick och tänkte sedan efter ett tag. Jag drack ur min vattenflaska och märkte sedan att allas blickar riktades mot mig. 

"Yeah, but I don't know if I can meet her today. Her family from Sweden coming today. Maybe I can sleep with any of you boys?", jag tittade trevande upp mot killarna som nu flinade lite smått. 

"Should you don't meet them? maybe they want to see what a dork El has found.", Harry skrattade högt och fick även Liam, Niall och Zayn med sig på samma spår. 

"No, but seriously boys. I'll not give them a bad first impression. But I know that El love her cousin as a sister, they're really close to each other.", jag tittade på min armklocka och sedan mötte jag deras blickar igen. "They are at hers home now, we can't just go to her and take our stuff.", klargjorde jag och äntligen fick jag både Liam och Zayn på min sida. Niall och Harry var lite mer envisa. 

"But come on guys, we can take our stuff tomorrow too. Don't be like a kids as don't get any candy.", jag tittade lättat på Liam som sedan gav mig en klapp på ryggen. 

Niall och Harry gav sig tillslut och reste sig upp. 

"I'm really hungry and we have work pretty hard today. Should we have a little boystime and eat some pizza and play FIFA?", jag nickade villigt åt Nialls förslag och det gjorde även de resterande killarna. 

 

Jag slängde mig ner i Harrys soffa, drog av mig kepsen och kunde känna doften av de nybakta Pizzorna som vi nydligen hämtade ifrån Pizzerian. Niall tog platsen bredvid mig och kort därefter kom Zayn. Harry och Liam fick som vanligt ta de två fotöljerna som blev över och vi tittade med en retsam min på dem.

"You know boys, whoever comes to the couch first get places.", sa jag med en retsam ton och jag kunde se Harrys irritation bakom det lilla leendet han gav. 

"So, how's El's cousin? are she nice?", Liam tog en tugga av sin pizza och tittade mot soffan där vi satt. 

"I don't know. I've never meet her but on the picture in her room, yeah. She looks good." 

"Is she a fan of us?", frågade Niall roat och han vände på hela huvudet för att kunna möta min blick. 

"No, I don't think so. Eleanor has not mentioned it anyway.", konstaterade jag och sneglade mot de andra. "But we meet her on El's birthday party on a week. And I'm sure that we can meet her before that too." 

Killarna log lite mot varandra. Kanske hade jag sagt för mycket nu, tänk om hon var denhär tjejen som hatade oss och aldrig ville ha med oss att göra? det skulle vara tråkigt, speciellt när Eleanor och jag träffas näst intill varje dag på min lediga tid.