Just nu så ville jag bara hem, hem till Bradford, hem till pappa och Alex. Fast mest av allt så ville jag bara bort från allt, till en plats där känslor inte ens existerade. Jag suckade och gjorde det bästa av situationen. Jag fick helt enkelt hoppas på att allt ska bli så bra som möjligt, att allt skulle bli som vanligt igen. Jag förflyttade huvudet från Zayns axel så att det istället vilade över hans bröstkorg samtidigt som jag tog hans hand och knöt våra fingrar samman. 

"Zayn, thank you for being there. I can never explain my feelings for you.", jag tittade försiktigt upp mot Zayn som log ett svagt leende. 

"Did you know what?", hans röst lät övertygande och jag nickade frågande på honom när han sedan fortsatte. "I love you."

Trotts att mina tårar fortfarande rann och att jag fortfarande kände mig helt borta så var det precis det jag behövde höra, nu och från rätt person. Jag tittade djupt in i hans ögon och våra läppar möttes i en långsam kyss. 

Vi stannade upp medans våra ansikten bara var millimentrarna ifrån varandra. Hans näsa nuddade min och jag kunde känna hur mitt leende spred sig över mina läppar. 

"I love you too.", sa jag och pressade mina läppar mot hans igen. 

 

Huvudet värkte och min lust att jobba och skriva nya låtar var verkligen inte på topp. Jag kände bara hur mycket jag bara ville gå och göra något roligt nu. Jag suckade för säkert trettionde gången på bara den senaste tvarten och Louis tittade med en tröttsam blick på mig. 

"Harry, we know that you're tired, that's we all. But come on, I usually never complain this much."

"No, Louis is right. But this is really boring right now, and where is Zayn?", Liam tittade frågande på oss och vi alla började titta oss omkring. Jag hade inte ens lagt märke till att de försvunnit. 

"I can go out and check if they are there.", jag reste mig upp och de andra nickade fort. Tror ärligt att det bara tyckte det skulle bli skönt att slippa mitt gnäll, ett litet tag iallafall. 

Jag hann bara öppna den första dörren ut genom den långa dörren då jag fann det vi alla letade efter. Lizzy och Zayn höll om varandra och man såg att Lizzy hade gråtit. Men vad saken handlade om kände jag att jag inte riktigt hade något med att göra. 

"Oh, Hi guys. We just wondered were you was. But now I find you.", log jag och såg hur Zayn gav mig en rätt så upprörd blick. Men det brydde jag mig inte alls i just nu och satte mig istället bredvid dem. 

"Harry, where are you doing here?", västa Zayn och gav mig en argsint blick. 

"I just want to.", skrattade jag lite retande och sneglade ner på Lizzy som smålog lite. 

Sekunden efter så var Niall, Louis och Liam samlade här ute i den lilla gången också och vi alla tittade roade på varandra. 

"Can we don't shit in the job right now and just have some fun?", föreslog Niall och vi alla nickade med. Till och med Lizzy tittade upp och gav med sig ett leende. 

"Yes, but Paul should not like it.", svarade Liam och såg lite bekymrad ut. 

"But I think Paul should like that we have a little bit fun now too, let's go.", Louis lät väldigt glad och jag kunde inte låta bli att le åt honom heller. "

"Addition have we work in a few hours now, so we can go now.", lade Niall till och där blev till och med Liam lugn. 

Yes, you're right. But what should we do then?"

Vi alla tittade mot Zayn och Lizzy som fortfarande satt och höll om varandra på golvet men som nu faktiskt även var med lite i samtalet. 

"What says about bowling?", vi tittade på varandra alla sex och vi tyckte Zayns förslag var mer än bra. Och så fick det bli. 

 

Innan vi åkte till bowlinghallen så bokade vi den privat så att inga andra skulle kunna komma, vilket som vanligt gick bra och vi for dit direkt. 

Zayn och Lizzy hade nu släppt för ett ögonblick och de var nu mer sociala med oss andra också. 

"We must divide us. We all can't play on the same path.", konstaterade Liam och vi alla höll med om det. 
"I want to be with Liam and Lizzy.", svarade Louis fort och jag, Niall och Zayn tittade på varandra. 

"Yes, it sound good. Then I'm with my favorite boys.", jag log ett retsamt flin och tittade mot Niall och Zayn igen. De bara skrattade med och vi bestämmde direkt bana och började spela. 

 

Louis föreslog att vara med mig och Liam vilket uppskattades väldigt mycket för mig. Det var ett tydligt bevis på att jag var omtyckt av dem alla och inte bara Zayn. 

"You're a girl, you started.", framhävde Liam och log ett stort leende mot mig. Jag sneglade på banen bredvid och fick se att Zayn redan tittade på mig, jag log glatt och han gjorde lika så. Jag tittade sedan tillbaka på Liam och Louis, tog ett klot och redan på första kastet fick jag till en perfekt strike, vilket Louis absolut inte verkade gilla. Vinnarskalle som vi båda är. 

Jag gav med mig ett högt tjut och det var nu Louis tur att köra. Han såg väldigt fokuserad ut, dock fick han inte till någon strike, men däremot en Spare. Vilket fick mig och Liam att brista ut ännu mer i ett garv. 

"Are you best in everything or what? FIFA, skateboarding, dancing, securely football too. Tell me something you can't?", Louis lät väldigt stressad men samtidigt kunde jag se ett leende som gömde sig bakom de ihopdragna läpparna. 

"I'm absolutely not best in everything, no way. And nothing I absolutely not can is singing, I sounds like a rake.", konstaterade jag. Vilket fick Louis att le. 

"Good, something I can as you don't can. It feels good.", både jag, Liam och Louis skrattade. Vilket såklart Zayn, Niall och Harry märkte och trots att de inte hade en aning om vad vi skrattade åt, så skrattade dom med ändå. Vilket kändes kul. Äntligen hade jag hittat ett par riktiga vänner. 

---

Tidsinlagt nu med! Fick sluta som en bra del, hihi. KOMMENTERA BÄSTA NI! ♥

kommentera gärna också vad ni tror ska hända och era åsikter! Kramisar.