one way or another, del 10

Elviras Perspektiv;

"Varför undra du om One Direction förresten?" frågade hon och tittade på mig med dehär valp ögonen som hon kunde göra ibland. 

"Jo, duvet killen jag gick in i häromdagen... Det var Louis i One Direction och vi träffades igår och sånt.:"började jag lite försiktigt och jag såg hur hon tittade på mig, och i denna stund så var jag så otroligt glad över att blickar inte kunde döda. 

---

 

Jag fortsatte att titta på henne och insåg att blicken hon just gav mig var ironisk i och med att hon sekunden efter börja le. Jag kände mig fortfarande osäker och var inte riktigt helt säker på vad Lucy menade.

"Jaha, hur går det med honom då?" sa hon bara och flyttade närmare. Jag berättade om allt och hon såg väldigt intresserad ut och hon kunde faktiskt vara seriös för en gångs skull.

"Jag tror han är perfekt för dig, El!" sa hon när jag berättat allt och jag log mot henne.

"Men du vet ju att jag aldrig ska bli kär, jag hatar kärlek" sa jag och tittade ner mot golvet. 

"Haha, du är rolig du. Kärlek är inget man bestämmer över, den bara kommer ju." sa hon och slog till mig lite löst på armen, jag kunde inget annat än att tacka henne för att hon alltid vad så stöttande.

 

"Jag tycker du ska prata med Liam, han tänker säkert på dig också." sa jag medan jag tog på mig mina skor. Hon tittade lite osäkert på mig men svarade tillslut.

"Alltså, jag vet inte. Det var ju trotts allt tre år sedan, han är världskänd och har träffat massa andra tjejer, varför skulle han minnas mig?" jag log åt henne och kom och tänka på det Louis berättade för mig. " även om jag är känd, så är jag fortfarande en människa. Jag är precis lika mänsklig som du och jag kan veta hur du känner"

Orden som Louis sa till mig den kvällen glömmer jag aldrig och exakt med dem orden förklarade jag det för Lucy som plötsligt såg lite gladare ut. Hon gav mig en puss på kinden innan jag gick och jag gick sakta hemåt igen.

 

Jag kom hem och såg att det låg en lapp på köksbordet. "Är och handlar, det blir tacos ikväll. Puss" stod det och jag flinade lite för mig själv. Tacos var ju min favoritmat. 

Jag satte på min iMac som stod på rumsbordet och drack lite utav mitt te samtidigt som jag läste på manuset. Det var mycket att komma ihåg men samtidigt så var jag riktigt taggad till imorgon då vi skulle ha vårt sista genrep, då också utan manus. Jag såg hur mobilen lyste upp och fick se ett SMS, från David.

"Tja, hur går det med manuset? Jag börjar kunna replikerna riktigt bra nu, dudå?" stod det och jag svarade direkt.

"Det går bra, jag övar nu faktiskt. Replikerna börjar sitta för mig nu också. Ses imorgon!" det kändes bra att jag och David under genrepen kommit så bra överens. Han kändes alltid så lugn och avslappnad och gav så mycket energi, ska bli så kul att få spela mot honom. 

 

------

Det hade nu gått en vecka och om bara någon timme var det dags för premiären av Grease. Riktigt taggad var jag och jag kände hur jag och David kommit närmare varandra under veckan som gått. Jag kände mig dock lite nere samtidigt. Louis hade inte skrivit något på hela veckan och han hade inte heller svarat på mina SMS. Jag förstod att han haft mycket att göra, men man slutar väl inte bara att höra av sig för det?

 

"Är du spänd inför ikväll?" Hörde jag en röst säga samtidigt som jag satte på mig mina teaterkläder. Jag tittade bak och fick se David stå där och le. 

"Nja, lite nervösitet gör väl inget!" sa jag och skrattade till. 

"Du, har det hänt något? Du har vart väldigt frånvarande de senaste dagarna?" frågade han innan han gick. Jag nickade bara att allt bra bra för att slippa prata om det, han gick ut ur rummet och jag satte mig på stolen framför mig. Varför hade han inte hört av sig? Undviker han mig? Ville han inte ha med mig att göra längre? många frågor ploppade plötsligt upp i mitt huvud och jag kände mig plötsligt värdelös och ångest tankarna började genast komma igen. Var det rätt att berätta för Louis? Kunde jag verkligen lita på honom och var han den killen som jag uppfattade honom som?

Jag orkade inte tänka på det längre så jag loggade in en snabbis på Twitter och fick se en sak som gjorde mig både arg, ledsen och förvirrad. En bild på Louis och en annan tjej stå och kramas. Vad händer? Allt vi hade? Varför hade han inte sagt något?

Hoppas bilden på Lou och tjejen bara var ett fan! Dey måste bli El och Lou!;]

omg älskar den, skriv mer :)

Vilket bra kapitel!!!
Asbra uppdatering :)

Ååå! :D Så bra! ^^ ♥ Hoppas det bara är ett fan! Annars blir jag sur..:C ♥♥♥♥

Sv: Ja, nu vet jag! Tjejen på bilden kanske va en gammal bild på Lou och Eleanor? haha, nej jag vet inte jag gissar bara!:)

så bra!

Grym uppdatering!

Jätte bra blogg! :) kram