Jag blev så chockad att jag bara satt och tittade ut på alla människor som skrek, gapade och grät utanför caféet. Dem alla samlades i en stor cirkel och man såg ingenting. Jag tittade på Janina som illsket ställde ner sin smoothie och tittade ut mot den stora folkmassan.
"Stackars killar.", muttrade hon och höjde ögonbrynen och tog en tugga av sin gelébakelse.
"Du saknar ju honom. Du behöver honom, när ska du inse det?", log jag och tittade ut jag med. Folket ökades konstant och jag fick en konstig känsla inom mig. Tänk att aldrig få gå ut utan att bli igenkänd, aldrig få vara ifred, att ha tusentals människor runt omkring sig hela tiden. Tanken fick mig att rysa och jag tog en klunk av mitt te som stod lite på sidan av.
"Jag vet att jag behöver han, men han behöver inte mig och jag är alldeles för feg för att prata med honom."
"Du? feg?", fnös jag och flinade åt henne. "Du om någon är ju verkligen inte feg. Du kan ju säga vad du vill när du vill."
"Inte med Liam, allt är så speciellt med honom. Han får mig att se sidor i mig själv som jag inte ens märkt tidigare. Jag vet inte, jag blir så känslig när jag är med honom och att prata om riktiga känslor har aldrig vart min grej riktigt.", mumlade hon och tittade osäkert mot mig. Vilket hon hade rätt i, känslor har aldrig vart hennes grej.
"Där är han.", fortsatte hon och nickade utåt. Jag tittade fort dit och fick se fem killar omringade av fans och vakter. men jag förstod ju direkt vem hon menade. Liam med sin gråa tröja och Louis bredvid sig.
"Var det så här mycket folk när ni var ute också eller?", fick jag ur mig och fortsatte titta mot de fem snygga killarna som kom emot oss.
"Nej, faktiskt inte. Men snälla, prata inte om det.", klagade hon och tog en klunk av sitt te hon också. Jag log mot henne och såg hur hon kämpade för att hålla tårarna inne.
Louis Perspektiv;
En vecka hade gått sen vi sist var samlade allihopa och det kändes skönt att se killarna igen. Liam såg fortfarande lite nere ut och jag kunde inte låta bli att sucka åt honom när jag såg han imorse. Hur har Harry klarat att se Liam så nere hela veckan? Vi bestämmde oss för att gå och shoppa i London idag, vilket vi nu nästan ångrade. Fansen skrek och grät överallt och det var bara allmänt kaos på stan just nu.
Jag gick tätt intill Liam och Zayn bredvid mig. Harry och Niall gick tätt efter med livvakter kring oss. Är de det här som kallas ledig tid? jag suckade men kunde fortfarande inte sluta le. Jag levde min dröm och det var fansen jag hade att tacka för det, så jag ska verkligen inte klaga.
"What shall we do first?", ropade jag och tittade bak mot Harry och Niall.
"I'm hungry. Can we go in here?", sa Niall och nickade mot Starbucks Cafee, vi alla tittade på honom och skrattade.
"Of course, Niall. I'm also a little bit hungry.", sa Harry och vi skulle precis gå igenom ingången då vi mötte två tjejer. Jag tyckte jag kände igen ena, dock såg inte Liam dem eftersom de var på andra sidan om mig och var fullt upptagen med att vinka till alla fansen. Jag vände blicken mot Zayn och hoppades på att han skulle ha sätt istället vilket han tydligt hade gjort eftersom hans min var lika frågande som min.
"Did you notice? was not that Janina?", viskade han så att inte Liam skulle höra. Vi tittade nyfiket efter de två tjejerna som totalt ignorerat oss. Men jo visst var det Janina allt, och med sig hade hon en kompis som faktiskt såg normal ut. Inte det minsta kriminell och hon såg faktiskt snäll ut. Jag hade henne i tankarna hela tiden och jag såg hur även Zayn hade det. Skulle vi berätta för Liam?
Vi stod i kön en lång stund med vakterna runt omkring oss och tillslut var det vår tur att beställa. Jag förvånades över att Liam inte tog en muffins, som han alltid gjorde. Men sedan brydde jag mig inte mer om det. Vi satte oss vid ett bort vid fönstet och folket hade nu minskat lite utanför och man kunde nu se två tjejer sitta och fika ute på gatan. Jag tittade mot killarna och dem alla utom Liam verkade ha sett dem.
"Liam, Isn't those Janina?", hojtade Niall till samtidigt som han var fullt uppe i att äta sin macka. Liam tittade hastigt ut och fick syn på dem. Han fastnade med blicken och jag såg hur tårarna gjorde allt för att inte rinna.
"You've missed her, right?", sa Harry och klappade han på axeln. "Go talk to her and put an end to this so we don't have a sad Liam."
"Yeah, Harry is right. Go and talk to her.", försäkrade Zayn och nickade lite mot Liam.
"No, I don't know what to say."
"Come on, Liam. Only doit. We sit here and hope for you.", sa jag och de andra nickade instämmande.
"Try to talk it out with her. Do not go there so you really need to move on, we can't stand to see you like this now Liam.", suckade Niall som nu stannat upp från sitt ätande och tittade allvarligt på Liam.
"But then you should know how I've had it this week, Liam has mostly just been in bed and had a lot of #askliam on twitter.", flinade Harry retsamt och det kom just rätt läge, vi alla började skratta och det kändes verkligen som ett äkta skratt från Liams sida nu. Han reste sig upp och tittade ner mot oss.
"Should I really?"
"Yeeeees.", ropade vi alla fyra i kör och stelt gick han ut mot dörren och vi såg hur han försiktigt gick mot Janina och den andra tjejen.
Hur ska det gå mellan Liam och Janina nu? Vad kommer att hända? ;) Nästa kommer ikväll! Kommentera nu massor finisar!
