everything has changed, chapter 23

- Jasmin -

"I don't think he doesn't really love you. He just want to sleep with you."

"And how do you know that, miss perfect?", frågade jag irriterat och gick långsamt emot dem, med en obehadlig känsla inom mig. 

"Because I was one of the girl he slept with before you and him got out as a couple. He told me I was pretty and that he likes me, but when I woke up next morning, he was gone. I thought we were really friends and stuff, but I had so wrong. So be carefull, please.", utan ett ord ifrån mig så vände jag mig om och gick mot kafféet igen. Jag ville ju så gärna tro på att det fanns en äkta kärlek mellan mig och Niall, men samtidigt så visste jag ju att han faktiskt legat med andra tjejer innan han väckte min uppmärksamhet i intervjun, jag visste ju även att det var hans managment som ville ha ihop oss som ett par, Niall kanske aldrig egentligen var riktigt med på det? kanske lekte han bara med mina känslor? jag ville inte tro att något i mina tankar var sant, men jag kunde inte undgå tanken, speciellt inte nu när den okända tjejen var någon Niall legat med bara några dagar innan vi gick ut som "par". Jag trodde ju faktiskt att vi började få något, på riktigt. Men kanske var det bäst att bara fortsätta låtsas och bara vara vänner? kanske var det bäst så..

---

 

Med hjälp av familjen så hade jag förträngt tiden riktigt snabbt och om bara några minuter så skulle Niall vara här. Vad vi skulle göra hade han envisats om att hålla hemligt, men jag visste i alla fall att vi skulle göra något officiellt då fansen tydligt kunde se oss. Jag visste absolut inte vad jag hade gett mig in på, men roligt var det i alla fall, och få umgås med Niall på köpet gjorde dock inte situationen värre. Hur som helst så hade jag inte kunnat släppt tanken om det den blonda tjejen sade till mig tidigare idag. 

Visst, det jag och Niall hade var ju i och för sig inte på riktigt. Men känslorna fanns där för honom, de var även väldigt starka, därför gjorde det lite ont i mig att veta att han kanske inte alls tyckte samma om mig. 

Jag hade lockat mitt bruna hår och sminkat på mig med lite mascara och läppglans, även lite puder, sedan var det bra för min del. Kläderna var ju också i okej skick, det var en lång klänning och till det hade jag mina vita klackskor, jag hoppades innerligt på att vi inte skulle tillbringa tiden ute i alla fall. 

"Wow.", jag tittade mig i spegeln när en välbekant röst hördes. Jag log och såg i spegelbilden att det var Kim som kommit in. "You look pretty handsome, Jas. Since when do you look like that?", skrattade han och slog sig ner på min sängkant. Jag snurrade några varv och lät klänningen flytta sig sidleds runt mina ben. Jag tittade på min armklocka och log lite brett, den var om bara fem minuter åtta. 

"So..", började Kim lite lätt. "I hope he treat you well?", han bet sit i läppen och höjde ögonbrynen. Jag himlade med ögonen och vände mig om mot Kim. 

"Of course he does. It will be kind of fun tonight, I've actually missed him a lot.", svarade jag och gick med blicken riktad mot dörren, jag skulle just gå ut när Kims ord stoppade mig. 

"I suppose you two are happy together, he's good for you. I know you've had it hard in school and things like that, but this is your lifes chance to change yourself. I'm pretty proud of you to take this step forward.", han reste sig upp och pickade på klockan. "He will pick you up now, get ready."

 

Utan att gå in denna gång så stod han utanför. Han hade händerna i varsin sida av framfickorna på hans byxor och log ett mäktigt leende emot mig när jag kom gående. Hans klädstil för kvällen var faktiskt ganska normal, ganska så avslappnad. Men det var också det som var honom, jag hade helt enkelt alltid älskat hans slappa stil men samtidigt så var det ju snyggt. Allt var snyggt på honom om jag skulle vara ärlig. 

"You look awesome tonight, babe!", log han ännu större, om det nu ens gick. Jag kände hur jag berördes av hans ord och även mitt leende ökade. 

"Thank you, Niall. You too!", svarade jag medans han drog in mig i sina varma armar. Det var här jag ville vara, även om det aldrig riktigt skulle bli vi på riktigt så kunde jag ändå inte få bort tanken på att det faktiskt var Niall jag stod och kramats med. 

"Have you figured out were we're going then?", Niall ryggade bak sig så att våra armar släpptes och jag märkte hur han hade ett litet finurligt flin på läpparna. Jag ryckte på axlarna och skakade på huvudet, samtidigt som jag faktiskt frös. Det var fortfarande snö på marken och jag hade endast klänning på mig. "Do you like Spiderman?", frågade han lite bekymrat och bet tag i underläppen. Jag sken genast upp och började då inse vad vi faktiskt skulle göra. 

"I love Spiderman!", svarade jag och gav med mig ett litet förväntansfullt skutt.

"Yeah, I remember that since three years ago, strange isn't it?" skrattade han men fortsatte snabbt. "Anyway, I've booked tickets to the premiere of The Amazing Spiderman 2 today, we are going on the red carpet and massive of paps will be there, sounds okay?", frågade han och öppnade dörren till hand bil, äntligen.

"I guess so.", nickade jag och skyndade mig in i bilen där värmen befann sig. 

 

Vi kom fram till den ganska så stora biosalongen här i Mullingar och som Niall hade berättat så skulle många olika paparazzis var på plats, vilket de också var. Vi gick tillsammans på röda mattan, hand i hand och Niall sa var och varannan minut att jag skulle le mot kamerorna. Det kändes konstigt att behöva låtsas-le i princip hela tiden men samtidigt ville jag inte heller framstå som någon sur person, jag förstod hur hatet verkligen skulle flöda över mig i så fall. 

Innan jag visste ordet av det så befann vi oss inomhus där flera styckan reportrar och tidningar befann sig för att ta bilder på oss, samt några intervjuer med Niall som han gärna svarade på. 

"And you pretty girl.", började en utav reportrarna och vände kameran mot mig. "Is the rumors true that you killed people or that your dad is dead? can you please explain.", frågade hon och jag svalde hårt. Jag kastade en snabb blick på Niall som bara skakade på huvudet och hade en blick som sade ungefär 'du behöver inte berätta om du inte vill', jag tog ett djupt andetag och fortsatte med mitt påmålade leende framför alla kameror och reportrar.

"I've never in my whole life killed someone. But the last three years my life has been kind of hard and I've done stuff that I'm not proud of. One thing that teared me apart was when my dad left my side and went up to the heaven. It has been pretty hard for me and still are, but I fight everyday and that's what everyone have to do. Everyone has something or someone to fight for, do it for them too but in first time, do it for yourself. Life gets better with the time, I promise.", kanske inte de svaret både reporten och Niall hade förväntat sig ifrån mig, men det kändes skönt att ha sagt det nu, kanske skulle folk ha lättare att förstå min bakrund då. 

Vi fortsatte att gå och när kameror och människorna började försvinna så ställde sig Niall framför mig och bara stirrade in i mina ögon. 

"You're really strong, Jasminette. I wish I could be with you when the time was like hardest, but I wasn't. I'm sorry for that.", jag skulle just till att avbryta honom och berätta att det var lugnt när han fortsatte. "I can promise you now to always be with your side, I'll never leave you.", jag log men leendet försvann lika snabbt igen. 

"To promise something is a very big thing, Nialler. You should never promise something that you may not mean or can keep.", hans leende blev ännu större och han skakade löst på huvudet. 

"Jasminette, I won't said it if I didn't mean it. I promise it because I love you, Jas.", jag stelnade till. Hur många gånger hade han faktiskt inte sagt det till tjejer tidigare? hur kunde jag lita på om han talade sanning?

"Do you? Niall, we have to talk about this later but now we will have fun and watch the movie?", jag gav honom en snabb puss på munnen och tog sedan hans hand för att tillsammans gå in till biosalongen där väldigt många redan satt, det var ännu reklam så vi hade i varje fall inte missat filmen. Niall var dock väldigt tyst under hela tiden, kanske tänkte han på det jag sade? jag gillade ju han också, men jag ville verkligen vara säker på att han menade det innan jag sade det samma till honom. 

 

"The movie was amazing! I love the spiderman!", skrattade jag när vi hand i hand gick förbi paparazzis som fortfarande stod och väntade på att vi skulle komma ut. Niall hade inte sagt något under hela bion och inte nu heller, kanske hade han faktiskt blivit sårad över det jag sade innan filmen? "What did you think about the movie, babe?", log jag sedan och nuddade min arm med honoms så han skulle reagera på mina ord. 

"It was really nice, actually. I haven't went on a cinema for a long time ago.", log han och vi fortsatte att gå i tystnad. Det var faktiskt ganska så pinsamt då Niall aldrig annars var tyst. I bilen var det inte bättre. Radion var på och Katy Perry's 'Roar' spelades. Hur länge hade inte denna låt spelats på radion egentligen? jag log av tanken till hur många gånger jag faktiskt hört den nu. Jag suckade högt innan jag tog modet till mig att titta upp på Niall som hade blicken rakt riktat framåt. 

"Niall, what's wrong?", frågade jag tystlåtet och han höjde ena ögonbrynet och ryckte på axlarna. 

"I just thought that you had really feelings for me. I know whole this thing is weird about our 'relationship', but I thought ju actually liked me too. I really mean what I said today, Jas. About that I loved you, because I do. I do love you so much. It was like you just.. Didn't care when I told you."

Jag kände mig plötsligt så otroligt dum. Han fick mig att känna att det var jag som hade gjort fel, vilket det till en viss del var också, men jag visste ärligt talat inte vad jag skulle göra när han sade det, jag ville vara hundra procent säker, vilket jag nu också var. Hur kunde jag tro på en okänd blond tjej som varit en utav Nialls one night stands? det var ju trots allt Niall jag kände och hade kännt i så många år, varför tvivlade jag ens från början. 

"I love you too, Niall. It's just nothing I say because you just did. I mean it but I wanted to be sure if you meant it first.", jag berättade sedan om den blonda tjejen i ord och detalj vad hon sade till mig och Niall verkade häpna till.

"I might said something in that way to her, but I was stupid. I was also drunk, even if it's the worst whitewash ever so yes, I was. I wanted you to be jealous too, that's why I did it. But when I told you that I loved you, it was true. I'd never lied about those words.", han hade nu ett leende på läpparna igen och jag kände hur den glada Niall genast var tillbaka. Han lade sin arm på min sida av stolen och letade sig efter min hand. Jag skrattade till och tittade på honom när jag sedan, snabbt och enkelt korsade mina händer med Nialls. Jag var så lycklig, och att veta att när jag vaknade upp imorgon så skulle det vara julafton, känslan inom mig var obeskrivlig, jag kände mig faktiskt som ett litet barn igen - det var faktiskt längesedan jag var så här lycklig. 

---

Wosh, det blev en väldans lång del nu här märkte jag! Hoppas det inte gjorde något och jag tyckte faktiskt det skulle få sluta bra i denna del. Känner att det inte hänt så väldigt mycket i denna novell hittills, alltså inte kommit så värst mycket draman och skit, men jag vet i alla fall ett drama jag ska ha med i denna novell. 

Men nu vill jag veta vad ni tycker. Har det varit för lite drama så att novellen bara blir långtråkig eller är den bra som den är och att det gärna får vara lite smörigt och inte så mycket drama hela tiden? kommentera era åsikter, vill höra allting nu. Det är ju trots allt för er som jag skriver det jag skriver! :D Kramiiiisar!

 

Jag tycker det är alldeles lagom mycket drama! Förtältet så, det är jättebra! :D

Jag tycker det är alldeles lagom mycket drama! Fortsätt så, det är jättebra! :D

Så grym ärdu Myyyyyy :)

Stay accectly where you are because this is Per-fect!!!:) fast både drama och smörigt vore va kul<3

Inte för mycket och jobbig drama, det får du inte ha med! Helst inte allt för smörig heller men lite smörig!!!! Den har varit jätte bra hittills :D

Grymt inlägg! Jag tycker det är bra med drama, men en lugn jul kanske vore bra? :)

Jättebra och fin del, skriver det hela tiden men det stämmer ju ;)
Jag tycker inte det ska vara så mycket draman, jag gillar inte när folk blir osams hahah :3 Så jag föredrar de mindre draman du har nu ;)

Jättebra och fin del, skriver det hela tiden men det stämmer ju ;)
Jag tycker inte det ska vara så mycket draman, jag gillar inte när folk blir osams hahah :3 Så jag föredrar de mindre draman du har nu ;)

Jag blir så tagen när jag läser, blir helt inne i det och vill bara läsa mer och mer och mer!
Det känns nästan som om jag är Jasmin!

Riktigt bra! :) <3

Galet vad bra!! Din novell blir verkligen bara bättre och bättre och jag är ungefär SÅHÄÄÄR glad över att jag har den att följa! Älskar verkligen varenda del och hela den här bloggen lyser upp min dagar nu i höstmörkret (haha). Keep it up! :D

Jag tycker personligen inte så mycket om drama i såna här fina noveller, jag tycker också att du lägger ett jätte bra arbete på den och att du verkligen gillar att skriva! Jag blir glad över att läsa den och det är skönt med inte så mycket drama :) Fortsätt som du gör nu, kram!

Älskar när allt är lyckligt då mår man bra lite drama är ju bra men inte för mycket!

tycker det är bra när inte allt händer hela tiden. Lite då o då vettu :d

Vill att dom ska vara lite "mysiga" typ, filmkvällar, fina ord osv :)

tycker den är perfekt som den är, haha :D

Asså jag älskar u din novell och jag tycer den är bra som den är. Finna inget att klaga på!:D

Jag är glad bara du skriver och håller sidan uppdaterad och för min del kan det vara lite smörigt! ;*