everything has changed, chapter 25

- Jasmin -

"Dad, I want you to hear that I'm better now. I didn't know what was wrong with me, but everything goes forward. Me and Niall are friends again, we may be something more, but I'm not so sure yet. But anyway, my past is my past. You're in my past but you'll always be with me and in my mind. I've learned so much about my mistakes but I'll promise you to never do them again. I'll be the daugther you wanted me to be and I'm not there yet, but soon, I hope. No one can destroy myself now, I'm stronger than before and I don't give a fuck. I love you dad and I hope I'll see you later."

---

- Niall -

Det började närma sig kväller och mörkret hade börjat lagt sig över himlen. Det var en härlig julstämning i vårat lilla hus och det kändes riktigt skönt att komma hem och få träffa släkt och gamla vänner igen. Även om jag gjorde allt för att få ur Jasminette ur mina tankar så gick det bara inte, och frågan jag fortfarande ställde till mig själv var var vi verkligen tillsammans på riktigt nu? vad jag hade förstått det så kände hon samma sak som jag kände för henne, det var alltså besvarat. Därför så undrade jag varför vi egentligen bara inte kommit fram till hur vi skulle göra med oss redan igårkväll. 

"Niall, did you know that hers dad is died?", frågan tystnade alla och jag tittade frågande på min mor som satt med sin kopp med glögg i handen. Jag vred huvudet åt sidan och frågade mig själv vad det ens hade med saken att göra. "I didn't mean anything wrong. I just mean that you should be carefully about what you tell her when you two meet up.", jag suckade och tittade generat på resten av släkten som småpratade vid sidan om. 

"Yeah mom, she told me and I know what I do. She's nice and my first love, give her a chance.", klagade jag och sippade på mitt te. Hon hade alltid varit kinkig när det har gällt mig och tjejer, dock hade hon ju faktiskt alltid till en början alltid gillat Jasminette, de hade ju faktiskt kommit ganska bra överens även om mamma till en början kunde vara svår att kommunicera med. 

"Of course my son. I like her, it's not talk about that. I just told you to think before you act, right?", log hon och flyttade sig närmare mig. Jag nickade lite svagt och log ett tillgjort leende. Jag älskade verkligen min mamma, ingen snack om saken, men ibland kunde hon verkligen bli för överbeskyddande och på, som om jag vore hennes lilla pojke igen.

"Have you heard something from the boys then?", frågade Greg från andra sidan soffan och tittade nyfiket på mig. Han hade Theo i famnen som bara blev större och större för varje gång jag såg honom, han var verkligen söt. Jag tänkte efter och nickade till. 

"Them all outside of Louis has send me a Merry Christmas message. That's actually weird then I haven't talk to Lou since yesterday. He's probably with El so I don't want to disrupt them either. I was on Twitter this morning to say Marry Christmas to our fans but I don't looked at the feed so I actually don't know what they are doing tonight and what they did yesterday when they came home.", svarade jag och Greg nickade. Min mobil hade i princip burrat hela dagen med god jul sms från olika managers och andra anhöriga. Dock ingenting ifrån Jasminette, förrän nu. Hennes namn lyste upp displayen och mitt leende ökades. Snabbt klickade jag upp det och lästa det tyst för mig själv. 

 

~ Hi Nialler! Merry Christmas babe. I hope youre well :) I wanted to ask this IRL but I'm to curious. Like, are we together now or? I just wondering, I'm a bit confused actually :) Answer when you can. I miss you already. /Jas ~

 

Om det var för att hon hade tänkt samma bana som mig eller för att det just var hon som skrivit hade jag ingen aning om, glad var jag i alla fall över det som stod och jag ville inget annat än att få kalla henne min på riktigt, gå stelt hand i hand med henne och le mot kameran samtidigt som det hela kändes väldigt konstigt, jag ville ha henne på riktigt och sluta låtsas allting. Jag tröck snabbt upp meddelande fältet och tangenterna kom direkt fram.

 

~ Merry Christmas darlin' ! :D I dont know were we are but I really hope we can be together as a couple for real because I meant what I said to you yesterday. I do love you !  Do you want me to be your boyfriend ? hah ;) ~

 

Jag tvekade faktiskt inte en sekund på att sända det. Det var som att allt mod inom mig bara intog mina fingrar. Istället för att sitta och vänta på svar så bestämde jag mig för att gå ut ifrån vardagsrummet och hasa vidare till köket för att ringa och se hur Louis hade det, jag ville speciellt veta hur han firade på sin födelsedag. Jag knappade in hans nummer och flera signaler gick. Jag skulle slutligen lägga på när - till min förvåning - Eleanor svarade. 

"El, what's up?", log jag och slog mig ner på en utav köksstolarna. Hon harklade sig snabbt och eftersom hon började med en harkling så förstod jag genast att något var fel. 

"Louis is at the hospital right now. He's fine, he's just weak. When me and Louis should go home from the party last night a boy attackted him, we was without your guards because Louis told them that he wants to be alone at his party and they accept that. But Louis and the boy were really drunk last night and started fighting, they are now at the hospital and I'm there with Lou. Don't worry, we're fine and I hope you had a good christmas. I'll tell Louis that you call."

Innan jag ens hunnit sagt något så bröts linjen och jag förstod att hon lagt på. Jag förstod faktiskt inte vad som just hade hänt. Jag satt tyst för mig själv, ganska chockad och tänkte mest på om han var okej. Jag hoppades det i alla fall och jag kände att jag verkligen inte kunde åka hem till London för det här, Louis mådde ju faktiskt bra, enligt en förvirrad och stressig flickvän. 

 

- Jasmin - 

I evigheter satt jag och log åt smset Niall skickade för några minuter sedan. Jag svarade fort och berättade att jag mer än gärna skulle vilja kalla honom som min pojkvän. Det pirrade i magen när jag sände iväg smset och minuterna gick, men inget svar fick jag. Det fanns nog antagligen inte ens något att svara på men jag bestämde mig då att ringa Kimbely för att se hur hon hade det. Jag visste ju att hon firade jul hemma hos sin riktiga mamma idag, för första gången på fem år, vilket skulle bli väldigt spännande att höra om. 

Jag slog in hennes nummer och lät signalerna gå. En osäker röst hördes på andra sidan luren och det gjorde lite ont i mig att veta att något var fel eftersom hon alltid var glad då hon svarade mig. 

"What's wrong, Kim?", frågade jag oroligt och tittade mot Rose som satt på sängen på andra sidan rummet. Snyft hördes genast från Kimbely's sida och det spred självklart av sig på mig med, att veta att mina bästa vänner var ledsna var bland de värsta jag visste. 

"I didn't want to destroy your christmas, Jas. That's why I didn't called you from the first time.", snyftade hon och fortsatte snabbt. "Josh had a fight last night, again. He's at the hospital right now. It was he as started the fight but the guy who he hit was so much stronger than himself.", snyftade hon och jag himlade med ögonen. Josh må vara stark och väldigt snäll, en väldigt populär kille, men han var ju helt omöjlig på fyllan, precis som jag. Alltid skulle han hamna i bråk, och speciellt med sånna han aldrig någonsin skulle ha någon chans emot. 

"Yeah, that's the same Josh anyway.", skämtade jag och jag märkte direkt att Kimbely verkligen inte var på något skämthumör vid detta läget. Hon var helt tvärtom, arg, ledsen och besviken. 

"Do you know who hurt our Josh so much that he's at the hospital on the christmas? did you now who it was?", hennes tonläge var skarpt och jag hann inte ens tänka klart innan hon fortsatte. "It was your fucking boyfriends best friends. Louis Tomlinson!", röt hon i telefonen och jag stelnade till. 

---

Hade intalat mig själv att det skulle bli en trevlig jul, men det här var ju inte så jättetrevligt kanske.. haha. Vad ska hända nu? 

Det var inte meningen att ett kapitel skulle komma upp idag då jag har läxor och är väldigt trött, men here you go! Kommentera gärna och gör min dag! 

 

Åh, vilken bra del! :D jag älskar den där sista meningen som Kimberly sa! Jag vet inte ens varför men den meningen gjorde typ hela delen! :D

Huuuur kan du ha så mkt talang?? Jag är så avundsjuk, och jag har inte ord nog att förklara HUR jag känner haha <3

Så spännande!! Stackarn som fick sin jul förstörd :(

Superbra! Hoppas det löser sig och att Niall och Jas inte börjar bråka :/

Superbra! My..... Det skulle ju bli en bra jul!

What???????? Meeeeer!!!!! OMG!!!!

omg. bääääst! men nu kommer säkert jas o nialler bråka! NOOOO

Aww, underbart. Vart får du alla idéer ifrån? :D ♥

Asså jag älskar dina noveller!!!! :D Jag älskar hur du beskriver och uttrycker dig i texterna. Och vart får du all inspiration ifrån?! så sjukt bra och duktig e du! <3 Har du några tips till hur man kan tänka när man skriver eller bara kommer det? Älskar Niall's och Jasmin's relation till varandra, de är så söta! Och jag trodde dock aldrig att fighten mellan Lou och Josh skulle uppstå... Men I LOVE IT, du anar inte. :o
Kram från en Directioner :) <3

Asså jag älskar dina noveller!!!! :D Jag älskar hur du beskriver och uttrycker dig i texterna. Och vart får du all inspiration ifrån?! så sjukt bra och duktig e du! <3 Har du några tips till hur man kan tänka när man skriver eller bara kommer det? Älskar Niall's och Jasmin's relation till varandra, de är så söta! Och jag trodde dock aldrig att fighten mellan Lou och Josh skulle uppstå... Men I LOVE IT, du anar inte. :o
Kram från en Directioner :) <3

Wow, men snälla låt inte Louis handlingar påverka Niall och Jas förhållande..spännande del!!:) och ASBRA!:D

Okej, du gör mina kvällar med denna novell ;) keep it up, måste bara fråga hur gammal är du :)