everything about you, del 51

Linns Perspektiv;
"Linn.", mamma tittade på mig och tog min hand, jag ville dra ifrån, men jag kände att det inte var direkt läge för det just nu. Vi behövde varandra. "Tack. Jag vet att mormor skulle uppskatta det, och jag med.". 
Jag nickade till svar, tittade ner på våra händer. Jag gav henne ett smalt leende innan jag släppte handen och gick mot ytterdörren och jag kunde höra hur mamma var tätt efter mig. 

Louis Perspektiv; 
Det senaste två dagarna hade vi verkligen inte gjort något annat än att jobba, hårt. Vi hade varit i ställen som jag inte ens visste fanns men även på kända ställen. Idag på morgonen hade vi en kort intervju som varade i en halvtimme ungefär, efter den så gick vi direkt till vårat hotellrum för att packa för att åka vidare hem till London igen. 
Vi hade åkt i flera timmar och vi alla hade fått tagit igen vår sömn som vi missat under dessa dagar då vi oftast låg och tänkte på annat när vi istället skulle sova, så man skulle kunna säga att vi var väldigt slut på planet påväg hem just då. Paul hade just kommit in och berättat att det bara var en halvtimme kvar tills landning och det skulle faktiskt bli skönt att få komma hem till Eleanor igen, även om jag hade haft det bra i Afrika så saknade jag självklart känslan av El's huvud som vilade mot mitt bröst, hennes doft och hela henne. Jag kom då att tänka på Linn, hur kände Harry nu? vad skulle hända mellan dem? Det slog mig att vi inte alls pratat något alls om tjejer under dessa dagar, vilket egentligen kanske var lika bra, eftersom trots att Harry försökt att hålla humöret uppe så har vi nog alla ändå märkt att Harry varit en aning nedstämd. Jag harklade mig och tittade mot Harry som satt i flygstolen mitt emot mig, blicken ändrades sedan mot Liam och Zayn som satt runt omkring honom och sedan vände jag huvudet mot Niall som låg med huvudet mot fönstret, jag fick deras uppmärksamhet och svalde innan jag öppnade munnen. 
"Yeah.. Uhm.. Harry.", började jag försiktigt och log svagt mot Harry. "How it feels to going home now then?"
Han ryckte på axlarna och spännde käkarna lite. Jag såg att han försökte dölja vad han kände, men han borde vid det här laget förstå att han inte skulle kunna undanhålla oss ifrån sådant, vi hade trots allt kännt varandra i över tre år nu och vi kunde läsa av varandra utantill, vilket både kunde vara bra men samtidigt väldigt jobbigt ibland, och i detta fall så antog jag att det var ganska jobbigt, i alla fall ifrån Harrys sida.
"We haven't talked in days now, I'm trying to be okay with that.", började han och rynkade pannan. Jag tittade med vidöppna ögon på Zayn som bara skakade på huvudet medans Liam mest såg fundersam ut. Det spred sig en tystnad mellan oss som ofta inte uppstod innan Niall äntligen tog orden i sina händer och avbröt den tunga tystnaden. 
"Harry, I think it's good that she told you the truth, actually.", jag såg på Harry att han nästan såg irriterad ut när han tittade med vidöppna ögon på Niall och jag kunde nästan känna meningen han hade på tungen, ungefär som 'vad vet du om kärlek, Niall?', men innan Harry ens hann öppna sin mun så fortsatte Niall snabbt att prata. "Is it better to be slapped with the truth than to be kissed with a lie? She just love you Harry, that's why she called you and said the truth."
Vi alla nickade instämmande medans Harry bara skakade på huvudet och tittade ut mot fönstret. Vi började se land nu och jag antog att det inte alls var lång tid kvar för landning. 
"But you should talk to her anyway? right, man?", frågade Liam lite osäkert och var nog mest rädd för Harrys reaktion för tillfället. Liam var aldrig typen som muckade bråk och var därför alltid extra noga med det han sade. Harry gjorde återigen en enkel axelryckning, vilket gjorde mig ganska irriterad. Att han låtsades som att hon inte fanns och som att han inte brydde sig om henne var ren bullshit, jag visste hur mycket Linn betydde för honom. Jag hann dock inte utmärka mina tankar förrän Harry hann före. 
"Have you ever missed someone so much you feel physically sick?", jag hade inte förväntat mig dem orden ifrån Harry, därför blev jag till en början chockad över hans ord, men sedan blev jag mest lättad faktiskt, kanske lite glad till och med. Jag sneglade med ett leende mot Niall som log lite snett han med. "Well, I miss her, yeah. It can no one take away from me, but I don't know if she would do it again. I don't know if I can trust her."
"Harry, wait.", sköt Zayn snabbt in och tittade allvarligt på Harry som nu vänt huvudet mot Zayns håll. "What do you mean? you did exactly the same mistake for just a few weeks ago. She gave you a chance, I think you should do the same.", jag nickade mot Zayn och kunde faktiskt inte sagt det bättre själv. Han hade så rätt i det han sade och man såg hur Harry blev lite tagen, som om han inte hade tänkt på det tidigare. 
"But it's different. We was never together then.", konstaterade han och lät en aning ostabil i rösten. Jag suckade då och kunde inte låta bli att lägga mig i. Harry var verkligen osmart och okunnig när det gällde kärlek alltså. 
"What Zayn wanted to said with that was.. She gave you one chance when you did a mistake, and we all think you should do the same, for her. Everything is about trust. You need to trust each other."
"Let's go boys, the flight has landed. Take your bags and try to not get any attention at all. Then this will go fast and easy.", Paul hade kommit ifrån sin ända utav planet och återigen berättat vad vi skulle göra, visst kände man sig väldigt fast att inte kunna göra något och göra som vårat team sade nästan hela tiden, men samtidigt så var det skönt att kunna känna sig säker, och det var det bästa. 
 
Linns Perspektiv; 
Mobilen låg på bordet bredvid mormors nattygsbord bredvid hennes sjukhussäng. När jag inte haft blicken riktat mot mormor som haft gasmasken på sig näst intill hela tiden så har min blick varit fäst mot mobilen och varje gång den lyst upp så hade självklart hjärtat nästan hoppat ur led, jag ville så hemskt gärna, mer än allt att det skulle vara Harry som hörde av sig, men icke. Det var antingen Pappa, någon av tjejerna eller reklam. Reklamen sket jag i och jag kunde då och då svara tjejerna, då jag hade ork eller lust. Pappa däremot svarade jag nästan direkt. Jag saknade honom alldeles för mycket för att kunna ignonera honom.
Jag klickade upp mobilen återigen för att kolla på klockan. 8.47pm stod den på och om jag minndes det rätt så skulle Harry och killarnas plan redan ha landat. Jag drog ännu en suck när jag insåg att Harry förmodligen inte alls ville veta av mig just nu, eller kanske aldrig mer. Därför gjorde det så ont i mig, mitt hjärta värkte dubbelt så mycket och mitt huvud blev sprängd av för mycket tankar. Jag vände blicken bakåt och fick syn på mamma som sov på stolen lutad mot väggen. Jag tog löst mormors hand, pussade den varsamt innan jag försvann in på toaletten. Det var verkligen något jag lärde göra, jag hade varken fixat mig något alls idag eller igår och efter natten här på sjukhuset sovande mot mormors bröst har inte speciellt varit den bästa platsen man kunde somna i, men när jag tänkte efter, varför skulle jag bry mig om hur jag såg ut på sjukhuset? jag skulle ju inte direkt träffa någon annan nu eller senare. Jag gjorde mina behov men traskade mig fort fram till rummet där mormor låg igen. Jag rusade fram till stolen jag suttit fastklistrad vid i över ett dygn nu, om man bortsåg ifrån de få timmars sömn jag fått inatt i en hård sjukhussäng. Jag bet mig hårt i läppen och lät en tår falla ner från min kind. Hur kunde allt bli så fel? Först förlorade jag förmodligen min underbara Filip igen på grund av en dum kyss, och sedan min finaste Harry, mitt näst intill allt, och nu kanske mormor. Vad hade jag gjort för att förtjäna detta? Jag pussade återigen mormors kalla hand och försökte intala mig själv om att hon skulle bli okej. Jag hade dock inte hört något ifrån Eleanor än, men antagligen så hade hennes mamma och pappa redan berättat om mormor för henne nu, och som jag visste att när El var ledsen, så var det att även hon behövde ensamtid, som jag. Jag tog min lediga hand och klickade på den runda startknappen på mobilen för ett sista hopp om att Harry skulle ha skrivit under tiden jag var på toaletten. 
Till min egen förvåning så stod det ett igenkänt namn på displayen. Jag hoppade nästan till utav förvåning och samtidigt en gnutta rädsla. Vad kunde det stått i smset? jag drog upp det för att titta på hela, jag lärade nästan läsa om det flera gånger innan jag kunde inse vad han ville. Jag brast sedan upp i ett brett leende bland alla känslor och tårar, kanske fanns det en gnutta chans till att det kunde bli någorlunda bra igen. 
 
~ I'm home now. We maybe need to talk, just you and me? I've missed you alot, but it didn't change anything. See you at Waynes in twenty ? / Harry. ~ 

Hmm, ja. Ska det äntligen bli bra mellan dom igen eller kommer något återigen hända? 
 
Första dagen i skolan idag då! Gick till min förvåning väldigt bra, det var himla skönt att träffa min udnerbara klass igen efter en sommar och självklart har alla blivit så långa och killarna hade fått mörkare röster, hihi. Fick även reda på när vi slutar om dagarna, vilket var mindre kul. Jag slutar runt ca tre varje dag utom på tisdagar då vi slutar två. Vår läxtid i skolan försvann även den, därför betyder det att alla läxor vi får behöver jag ta hem och göra. Och med detta vill jag berätta att jag inte alls kommer kunna upptadera 2-3 inlägg under en dag. Jag vill verkligen det, men jag kommer verkligen inte ha tiden till det. Men jag kommer i alla fall försöka med ett inlägg per dag/varannan dag! 
 
Till er som började idag också; Hur var eran dag? :D Kram!

Suuuuuper Myy!!!!!! :')

Svar: Gooo du är sötis! <3
My Wesström

Guuuud vilken bra del!!!!! Min första dag var ganska rolig, jag fick tillfälla att använda mina nya one direction pennor haha. Och jag märkte precis som du att killarna har blivit längre och fått mörkare röster. Vilket vi tjejer äääälskar att reta dem för. Kram!

Svar: Haha klart man lär testa nya 1D pennorna ;) Sötis! Älskar att komma tillbaka till klassen igen, hihi :) Klart vi retar dom för det alltså, haha ! ;) kram på dig ! x
My Wesström

Du får mig seriöst att typ gråta på varje kapitel haha, så himla braaaa jag dör! Hoppas det blir Larry (Haha, jag menar Linn och Harry dock) :Dxx

Svar: Haha åh va snäll du äär <3 hahah, jaa.. De hoppas jag å ;)
My Wesström

My

Tack sp mycket! Jag hade en mycket bättre dag än vad jag förväntade mej hihi :)

Assååå om de inte fixar det här så blir jag arg :(

Jättebra längtar till nästa!!!
Jag började också skolan idag. Ny skola också det var väldigt nervöst men det gick bra
~ Hanna<3

Svar: Ja vad bra att det gick bra hörru! Kram! <3
My Wesström

Åh, vad bra! Längtar till nästa!:D Hoppas de går bra för dem!

Svar: Hihi jaaa håller med ;)
My Wesström

aww skitbra del !

Svar: aw, tack :)
My Wesström

underbar del! hoppas de blir sams och ordnar allt igen :(

Svar: jaaaa, håller meed
My Wesström

du ägeeeeerrrrr

Svar: taaaackk du meeed :D
My Wesström




Kom ihåg mig?