change my mind, del 13

Janinas Perspektiv;
"In the worst case, you can be killed.", utan att vara medveten om det själv så spänndes mina ögon upp och jag kände mig rädd, riktigt rädd. "And I don't think you'll be there, okay? so just go."
"But please, don't like to yourself. You're a good guy. I can help you.", svepte jag ur mig och han vände bort blicken mot marken istället. 
"You know nothing about me, okay? let me be everything will be fine, I promise.", han sprang fort bortåt från gatan och in i den mörka skogen på andra sidan vägen och jag följde han med blicken tills jag inte längre kunde se honom längre. 

And you never will... | via TumblrThe world just stops <3 | via Tumblr
Achitecture/Interior Design /happy :)

Jag gick den lilla biten som var kvar och svängde sedan långsamt in till våran tomt. Jag gick jag in genom ytterdörren, sparkade av mig skorna och gick in till köket där pappa och Lisa stod och höll på med maten. 
"Hi Janina, how good you came, the food is almost ready.", log Lisa och flyttade stekpannan med kött på till bordet och såg riktig nöjd ut. Utan att säga något alls så satte jag mig på en stol i köket och tittade på pappa som bara stod där. 
"What have you done today?", han tittade retfullt mot mig och jag bara skakade på huvudet. Jag var inte alls sugen på att prata nu, allt jag hade i mina tankar var Cody. Jag försökte få bort dem, men jag kunde inte låta bli att tänka på hur han var och det han sa. Jag avbröts i mina tankar när Andy kom in och jag såg hur han sneglade på mig och sedan satte han sig på stolen mitt emot. 
"What have you done today when Andy? Or refuse you also tell that Janina did?", skojade pappa och tittade först mot Andy och sedan på mig. 
"What? Not sure what Janina done all day? I know that.", jag vände snabbt blicken mot Andy och spännde ögonen som sa att det inte var läge att berätta nu. Men han verkade verkligen vara på rethumör vilket syntes tydligt med hans stora flin. "She has been with Liam all day.", skrattade han sedan och jag såg hur pappas mun ändrades till något jag aldrig sett förr, ett riktigt stort leende bildades på hans små läppar. Jag himlade bara med ögonen och suckade mot Andy som bara satt och skrattade.
"Thank you so much, Andy.", muttrade jag och reste mig upp från stolen och sprang upp till mitt rum. Jag orkade verkligen inte med min familj. Jag hörde hur Lisa började prata med Andy men det var inget jag orkade bry mig i. 
Jag kom in i mitt rum, satte mig vid skrivbordet och knäppte på datorn. Jag gick in på lite bloggar och lite sociala medier för att få lite uppfattning om vad som hände hemma i Sverige. Dock verkade allt vara lika trist som vanligt. Jag gick tillslut in på sidan jag alltid avslutade med, den svenska skvallersidan där man får reda på allt nytt om kändisarna. Chockad och rädd blev jag när jag klickade in på sidan, det första jag fick se var mig själv sitta och fika tillsammans med Liam. 
Det var flera rubriker om oss och kvickt klickade jag in på den första rubriken för att få läsa vidare och se på kommentarerna. "Liam och en svensk tjej fikar tillammans, visst ser det lite kära ut? vad tror ni? kan det bli dom?" Jag log lite för mig själv när jag såg bilderna på oss och när jag läst klart texten så bläddrade jag ner för att få se kommentarerna. "Äcklig, Liam är min!" "Jag hatar henne, hur kan han vilja ha en sån ful?" "de är inte tillsammans, det är bara vänner!" "Jag ska döda henne!" , jag blev för det mestadels överraskad över hur människor kunde vara så elaka, även om jag själv hatat och svikit så har jag aldrig pratat illa om någon annan, speciellt någon jag inte känner. Men samtidigt blev jag också lite rädd, vad ska hända nu? 
 
Jag hörde fotsteg utanför dörren och efter ett litet tag hördes det en knackning. Jag förstod att det varken var Andy eller Pappa eftersom då skulle de gått in direkt, men denna gång så kom ingen in. 
"Come in.", hojtade jag till och in kom Lisa. Jag försökte se glad ut på utsidan men inuti suckade jag högt. Vad ville hon? 
"Hey Janina. I know it is not started so well for us, but I really want to know you for real.", började hon och jag fortsatte att stirra på henne. "You seem like a really nice girl and Nova likes you very much."
"Get to the point.", suckade jag långsamt och la armarna i kors. 
"Maybe we can go shopping tomorrow or something? You, Me and Nova `A real girl day on the town.", sa hon lite osäkert och jag tittade ett tag på henne innan jag bara ryckte på axlarna. 
"Sure, why not? I really need new pants."
"Perfect! Then we fix the new tomorrow.", log hon och gick snabbt ut ur rummet. 
Jag suckade ännu en gång och tittade på mobilen och förvånat såg jag att jag fått ett SMS, Liam stod det på displayen och jag klickade snabbt upp hela SMSet. 
"I miss you already. Shall we see you tomorrow? xx" , jag blev först riktigt glad, men sedan kom jag att tänka på att imorgon skulle jag ju shoppa med Lisa och Nova, typiskt. 
"I want, but I promised to follow Lisa and Nova and go shopping tomorrow. I miss you too. xx", jag läste om det flera gånger men tillslut tröck jag på skicka och bara efter någon minut så fick jag svar. 
"Oh, funny for you. But the clock is only nine now, shall we meet?" , hela jag lyste upp och jag svarade fort, ett solklart ja. Han svarade lika fort och vi bestämmde att vi skulle mötas på halva vägen på direkten. Jag gick fort ner, tog på mig skorna och öppnade dörren då jag hör en harkling bakom mig. Jag vred på huvudet och mötte pappas blick. 
"Are you going out? and do what? tell the truth.", sa han med en lite allvarlig blick, jag suckade och vände mig till hans riktning.
"I get to meet Liam, why?"
"Oh, fun! Maybe I should follow so nothing happens?", skrattade han och klappade sig på magen. Jag tittade mot honom och bara ruskade på huvudet. "No, but seriously, do not be out too long and take care of you."
"Yes, you know it, dad.", suckade jag och traskade ut i det varma sommarvädret, luften var kvav och inte ett moln på himlen. Sakta gick jag mot Liams håll och efter några meter så fick jag se en glad kille komma emot mig. Jag kände hur mina steg blev större och snabbare och plötsligt stod jag framför honom i hans armar. 
"You are as beautiful as usual.", viskade han i mitt öra och jag log som aldrig förr. Jag tog upp huvudet från hans bröst och tittade in i hans fina bruna ögon, våra huvuden gick sakta emot varandra och våra ögon tittade rakt in i varandra. Utan ett ord så möttes våra läppar i en förtätad kyss och plötsligt kände jag mig som den lyckligaste tjejen i världen. 

Del 13! oohh, käärleeek! Kommentera så kommer nästa del ikväll! Kram! :)

<3 sååå bra :D

Svar: ihh, taack snälla duu! <3
My Wesström

Haha åh nej bästa slutet serri!!! Bäääästa duuuuu<3

Svar: Åh, taack! <3
My Wesström

Sött slut! älskar det, längtar till ikväll!!!

Jättebra!!! Ååå det måste bli dom. Dom skulle bli ett jättebra par

Finaste dom och finaste Liam!<3

jättebra!!!♥♥♥
längtar till ikväll!!!☺

Svar: åh, taack! glad jag bliir <3
My Wesström

Perfect! :D Kram ♥

J-Jag tror att jag är kär i Liam. O.O

Svar: Haha, det är bra det! ;) hahahah ;)
My Wesström

Jättebra kapitel :)
Kram <3




Kom ihåg mig?