change my mind, del 40

Liams Perspektiv;

Louis och Zayn var de enda som verkade ha förlåtit Harry för det han gjorde. Men jag kan bara inte glömma att vi sprang runt nästan hela stan för att hitta honom, det tog oss en hel natt och jag tror nog Niall känner lika som mig just nu, eftersom han också bara satt mest tyst i soffan medans Louis, Zayn och Harry pratade på. 

---

 

Nialls Perspektiv;

Att vara sur på någon av dessa killar var verkligen svårt. Jag hatade att vara det. Men samtidigt kan jag inte bara släppa det faktum att Harry svek oss inatt, han gjorde det som absolut var förbjudet. Hur kunde han gå med en annan tjej hem? Men det mesta jag tänkte på just nu var Ellinor, hur kände hon inför allt nu? 

 

Jag tittade åt Liams håll som låg med händerna i kors vid soffänden. Han sa inte heller så mycket, det enda som hördes var Louis, Zayn och Harry från andra sidan soffan. 

"Liam, what's you thinking about?", frågade jag och han bara ryckte på axlarna. Jag såg även hur de andra killarna stannade upp i sitt prat och Harry tittade ner mot golvet. 

"Come on, guys. Don't be mad. We are like brothers, a team. We always will be there for each other.", klagade Zayn och flyttade närmare mig och Liam. 

"No, I'm not mad, I'm just tired.", sa jag lugnt och såg på Liam som log stort åt mig. "Okay, I'm a little bit mad. But I can't help it, sorry.", klargjorde jag, reste mig upp från soffan och gick upp till Liams rum med Liam rusandes efter mig. 

"What was it for?", sa han lugnt efter mig. "Harry is still sad, why go him more sad?"

"I'm also sad, sad for Ellinors sake. And our, what happend to us? all this rumors as chasing us.", suckade jag och Liam satte sig bredvid mig i sängen. 

"With us it's not a problem, we are a big family as help each other, like Louis said. We still singing and do what we love. We will always be five singing idiots, remember?", skrattade han och citerade det jag alltid sa i våra intervjuer. Vi satt länge och skrattade för ingenting då plötsligt en knackning hördes och in kom Harry. 

Liam log lite mot honom och jag gjorde väl något med munnen som då skulle föreställa ett leende, men det gick inte så bra. Att fakea ett leende är inget jag har övat på precis. 

"Guys, I'm sorry for tonight. I really am. I was only so sad about everything, I wanted just forget everything.", sa han lågt och satte sig i fotöljen vid skrivbordet. "And thank you, for you guys looking after me all the night, It means so much to me.", hans låga röst lät inte längre så stark längre och vi tittade länge på Harry innan vi sa något. 

"It's okay Harry. But it was the last time, right?", suckade jag och tittade mot Liam som nickade. 

"We did only that you should do for us. But you learn understand that we became worried, everything could happend.", sa Liam och vi båda gick fram till Harry och gav han en lång gruppkram. 
"How much it is?", frågade Liam och tittade mot Harry som hade en klocka på armen. 

"Half past twelve, why?"

"I just wonder. Maybe we should do something really funny todag? now when all the boys is here.", log han och jag höll helt klart med, att göra något alla fem är alltid något som gör oss alla på glatt humör.

"No, Liam. Me and the boys may do something. You shall to Janina, I know that you miss her and now I have Niall, Louis and Zayn.", log Harry och klappade Liam på ryggen. Jag såg hur lättad Liam blev och hur hela han bara sken upp i ett stort leende. 

 

Janinas Perspektiv; 

Vi satt under en tystnad. Det enda vi hörde var människorna runt omkring oss och fåglarna som kvittrade ovanför våra huvuden. Jag såg att Ellinor tänkte på något, men just nu orkade jag inte fråga vad. Det kanske bara skulle bli värre. 

Jag kände hur mobilen plingade till och med min mjukglass i ena handen och mobilen i andra så klickade jag ivrigt upp smset från Liam.

~ The boys are here now, Can I come over? I'm alone. x ~

Jag log åt smset och jag verkligen saknade honom, men jag kunde inte bara svara det jag ville. Jag visade då Ellinor smset och hon log ett leende jag aldrig sett förr, jag kunde inte riktigt tyda på om det var äkta eller inte. 

"Var med Liam du, det behöver du efter allt detta. Han är bra för dig, sabba inte något nu.", sa hon allvarligt och åt av sin kulglass. 

"Men vad ska du göra då?", frågade jag lite nedstämt. 

"Lisa och Jack är kanske hemma. Jag kan alltid hitta på något med dom, och Nova är säkert också hemma.", sa hon lättsamt och ställde sig upp. "Svara Liam nu, säg att han kan komma." 

Jag gjorde som hon sa och svarade honom. 

~ Yes, I miss you. We are in the town now, but we are on our way home. Seen soon, babe. xx ~

---

Tidsinlägg #3. Kommentera era fina åsikter och tankar! :) Kramisar! 

 

 

 

Så fina alla är! Niall, harry Liam.. alla!:D <3

Jättebra! Längtar till nästa

Riktigt bra skrivet! Och riktigt söt gif på Liam hehe :) <3

Om du inte har märkt det än (eller om jag inte redan sagt det) så älskar jag dina noveller <3

Jättebra kapitel :)
kram <3

Sv: tack!! Kram från mig. Och vem hejade du på i ESC?

Sjukt bra!! Vill bara läsa meer ;)
Sv: Det är det minsta jag kan göra :)

Så himla bra! Och ja, det är verkligen jättepositivt att du uppdaterar så mycket - har numera alltid något att läsa när jag tar en paus i skolarbetet. Älskar det! Kram :)

Sv; Ja, några sånna kommer det nog att bli!:D
fast kanske inte efter varandra!;p<3