change my mind, del 55 - the end

Liams Perspektiv;

Hon lugnade ner sig en aning och tittade skarpt på mig med sina grönblåa ögon. 

"And with us?", frågade hon och vände blicken neråt. 

"You and me can do this, together. Think not so much about the future, live in the moment, right now. it's you and me, you are mine and I am yours.", jag såg hur ett leende spred sig på hennes läppar och med det leendet kysste hon mina och jag kunde känna hur avslappnad hon blev. Vilket kändes skönt. 

---

Janinas Perspektiv; 

Jag stod och granskade min packning ännu en gång innan jag tillslut stängde igen de två resväskorna. Tänk att för ett år sedan var jag en bitchig, jobbig och oansvarig tjej som aldrig skötte någonting. Slagsmål, rökning och alkohol var en del av mitt liv. Nu har jag gått ut gymnasiet med nästan högsta betygen i allt, från att gå från ej godkänd till nästan högsta betyg i alla ämnen på en termin gjorde mig så stolt. Och allt tack vare Liam. 

"Är du klar älskling? så ska vi åka till flygplatsen snart.", mamma ropade ifrån hallen och jag gick med lätta steg mot henne. 

"Skjutsa mig till Ellinor först, jag måste berätta för henne.", hon nickade förstårligt och tog tag i mina två resväskor och bärde dem ut till bilen. Jag skulle nu tillbaka, tillbaka till pappa där allting en gång började, där hela mitt liv förändrades till något bra. 

 

Skolan har tagit så mycket tid att jag inte ens hunnit pratat med Ellinor på flera veckor under den sista tiden, men nu var det på tiden att berätta, jag ville inte gå omkring och låtsas som att allt var bra längre. 

"Jag väntar här, men kom ihåg att vi ska vara på flygplatsen om två timmar.", jag nickade mot henne och small igen bildörren. Jag knackade hårt på dörren och efter ett tag kom Ellinor och öppnade. 

"Hej Janis, längesen nu. Hur är det? vi har så mycket att prata om.", utan att ens hinna säga något så var jag inne i huset och hon pratade på om henne och Harry, hur underbar han var och allt han gjort för henne. Själv satt man bara och nickade. 

"Är det något som har hänt? varför ser du så nere ut?", jag tog ett djupt andetag och började berätta. 

"Jag och Liam är inte tillsammans längre.", jag såg hur hennes gap blev större och hela hon blev chockad. "Och nu ska jag åka tillbaka till stället där han befinner sig just nu, vad ska jag göra? jag vågar inte falla dit igen."

"Men va? var och när hände detta?" , hon såg besviket och oroligt på mig och skakade sedan på huvudet. "Varför har jag inte fått reda på detta tidigare? och vad säger fansen?" 

"Dom vet ingenting om det än, vi bestämde gemensamt att göra slut för en vecka sedan. Vi träffades nästan aldrig och jag klarade bara inte av det. Jag saknade honom för mycket.", jag kände hur tårarna rann och hur Ellinor lade sin arm över mig. 

"Och du saknar honom inte nu då? känns det bättre med tanken av att veta att ni har gjort slut?", noterade Ellinor och jag skakade långsamt på huvudet. 

"Men alla dessa fans som alltid ska vara efter honom.", jag svalde och såg hur ett stort flin spräcktes upp i Ellinors ansikte. Men innan hon hann säga något så fortsatte jag. "Ja, jag vet. Jag är svartsjuk. Men vissa av fansen är riktigt fina och det gör ont i mig att se att Liam mår så bra och jag inte alls är anledningen till det.", hon skakade på huvudet och pussade mig på kinden. 

"Du är fin du med och för Liam är du alltid den bästa, tro mig. Jag vet." , jag strök bort tårarna som klibbat fast på min kind och tittade med en tacksam blick på Ellinor. 

"Jag vet bara inte vad jag ska göra om jag träffar honom. Jag är fortfarande så otroligt kär i honom, det är han som har gjort mig till personen jag är idag." 

"Jag vet gumman, men att prata med honom är nog det bästa.", hon tog ett litet uppehåll mellan meningen men fortsatte strax därefter. "Det kanske är därför Harry tyckt att Liam betett sig konstigt. Lite nere, för jag antar att Liam inte har berättat för killarna. ", jag tittade på henne och nickade på huvudet. 

"Nej, vi sa att det var bäst att hålla det hemligt i några dagar, så att det inte skulle bli så kaos.", jag hörde en tutning utifrån och jag förstod att det var mamma. "Jag måste åka till flygplatsen nu, men vi hörs över telefonen, jag ringer ikväll." 

"Ja, gör så." , svarade hon glatt och när jag precis öppnat ytterdörren för att gå ut så hejdade hon mig. "Du, Janis förresten.", jag stannade upp och tittade bak på henne. "Grattis till en ny lillasyster.", jag log åt henne och tackade så mycket, sedan sprang jag snabbt till bilen och vi åkte iväg till Arlanda. 

- 

Andys Perspektiv; 

Jag, Liam och resten av bandet satt i min lilla soffa och försökte få Liam på bättre humör, ingen förstod vad det var och han hade vart nere i flera dagar nu. De hade haft fullt upp med deras nya parfym, film och Album att jag nästan inte hunnit träffa honom alls under tiden som gått, och nu äntligen när det har några dagars ledigt så ska han vara ledsen över något. Men vad? 

"Liam, tell us what's wrong? please, we can help you.", bad Louis och vi stirrade allvarligt på Liam som bara skakade på huvudet.

"But I'm fine, I promise. I'm just tired.", svarade han med en irriterad ton som gjorde att ingen ville säga något. Men tillslut så bröt Zayn in och han lät inte alls glad. 

"Listen, Liam. We're your best mates, everyone of us. We love you like our brothers and you must understand that it's hard to see you like this? we know you're not fine." 

"No, I maybe not is. But I'll not talk about it. But thank you guys, I love you too.", det slutade med att alla sex låg i en enda stod hög och skojbrottades på golvet, men vi avbröts snabbt av att Jack ropade från trappen. 

"Andy, me and Joline going too pick up Janina on the airport now, just so you know."

"Shall Joline follow with? why, she's a baby?", jag kände hur löjlig jag lät men jag stod ändå fast vid det jag jsut sa. 

"Yes but I'll that Janina should see hers new little sister.", svarade han från trappen och jag bara nickade som svar, även om han inte alls kunde se mig. 

 

Liams Perspektiv; 

Jag stelnade till när jag hörde Jack och Andys konversation, vilket killarna genast la märke till och tittade förbryllat på mig. 

"Is it..Janina?", frågade Niall försiktigt och jag suckade högt men gav ifrån mig en lätt nick. 

"Maybe I should go before she's coming?", konstaterade jag och reste mig upp. 

"No, of course not. It is we as should go, now. You stay here and talk to her.", bekräftade Harry och viftade med armen till de andra killarna som nu också ställt dig upp. 

"Yes, the boys is right. Come on, we going out and play some football. Let's go.", Andy lät hård i rösten och killarna följde lydigt med honom ut, och själv satt man i Andys soffa helt ensam då jag plötsligt hörde dörren öppnas och stängas. 

 

Janinas Perspektiv;

Efter en jobbig flygresa och en tung biltur så var jag äntligen hemma i Wolvershampton igen. Det var tyst i huset så jag antog att det bara var vi hemma. 

"I should just go and lay Joline so her can sleep, then we have so much to talk about.", log pappa och jag nickade instämmande. Jag tog mina väskor och gick upp för trappan, in till mitt rum och till min förvåning så var jag inte ensam där inne. Jag stannade till i dörröppningen och bara tittade mot honom. 

"Liam..", stammade jag fram och innan jag insåg det själv så rann tårarna ner. Det fanns inte ord till hur glad jag var att se honom och hur mycket jag hade saknat honom. Han satt på min sängkant med röda ögon, med sin svarta huvtröja och ett stort leende bildades på hans läppar när han fick syn på mig.

"Hi Janina.", sa han lågt och ställde sig upp. "I'm sorry that I'm here, but really need to talk to you." 

"About what? about all your beautiful fans?", jag reagerade fort på det jag just sa och tittade oroväckande på Liam som nu inte såg ut att fatta något alls. 

"No.. Or what? what do you mean?", hans röst var svag och jag ville så gärna bara slänga mig i hans armar och känna att allt var bra igen, men så var det inte. Inte ens lite bra kändes det just nu. 

"I'm sorry Liam, I didn't mean it, I just.. I don't know.", han gick några steg närmare och försökte fånga min uppmärksamhet, men blicken var fast nere i golvet. 

"Is it because of the fans that you break up with me?"

"No, of course not.", jag suckade och kände hur kinderna hettade till. "Or, a little part of it."

"But why, Janina? why do you let our fans destroy our relationship?", jag tittade tårfyllt på honom och märkte att även hans ögon fyllts med tårar. 

"It's not that. It's.. When I'm not are with you, and I see you with hundreds other beautiful girls everyday, I feel me.."

"Jealous?", avbröt Liam snabbt och tittade på mig. 

"Yes.. Or no.. Or actually yes. But also.. I feels like I don't needs for you anymore. Since you have your fans and there all are so pretty, and then I come.", jag stirrade in i hans vackra bruna ögon och såg ett litet flin spridas på Liams läppar. 

"Yes, Our fans are very pretty.", jag kände hur min blick mötte golvet igen men Liam tog fort sina två fingrar under min haka och tillslut möttes våra blickar. "But you're the only one for me. You're the prettiest of the all and for me, you're perfect. Even if we are thousand mil away from each other, my thoughts is just for you. The day without you is the hardest days ever, but I thought we can doit, and I still think that." 

"Really?", snyftade jag och han log sitt underbara leende som jag direkt föll för. 

"Absolutely, I love you soo much, babe.", hans armar höll om mig hårt och jag besvarade den kraftigt. Det var här jag hörde hemma, i Liams armar. Jag kände mig trygg och säker, hela han gjorde mig så hel. 

"I love you too, Liam. And I have always made." 

"And remember, everytime you see me smile besides a fan, remember that you are the reason that I smile then, for without you, I can never smile for real. You are my reason to I smile everyday.", hjärtat dunkade snabbare och leendet ökades. Jag var så kär, kär i den finaste och bästa killen i hela världen. 

"It's you and me forever, right?", jag kramade honom hådare och kände hur hans andetag kom närmare mitt öra.

"Forever you and me, my beautiful sunshine.", jag hann knappt tänka innan mina läppar pressades mot Liams i en passionerad och perfekt kyss. Jag var så lycklig. 

---

Sista delen! Wohoo, allt sluta lyckligt tillslut! Det blev även en lite längre sista del, men hoppas det inte gjorde något? ;) Ledsen för den blev lite sen också, har ju vart strålande väder här med sol och blå himmel hela dagen så har mest vart ute bara! Har ni haft en bra dag? 

 

Info om nästa novell; 

*Jag skriver engelska dialoger på killarna som vanligt eftersom jag tycker att det blir mer inlevelse då, och att läsa killarnas röster på svenska låter inte alls så bra (enligt mig själv)

*Novellen kommer att handla om Zayn , varför? för att han alltid vart lite i bakrunden på mina noveller så nu tycker jag att det är hans tur att lyftas fram! 

* Kommer dock inte ha någon tävling om vem som ska få bli huvudrollen, har redan skrivit en handling osv. Men nästa ändå, då kanske det finns en möjlighet att det blir en tävling om en huvudroll! 

*Nästa novell börjar jag på imorgon, och prologen är med i inlägget då! 

- Hoppas ni kommer gilla denna lika mycket so mde tidigare novellerna. Har ni några åsikter om detta? Kommentera då! :D Kram på er alla!

Riktigt bra slut! Gillade även att det var lite längre!
Finns inte så mycket mer än så att säga, förutom att Change My Mind har varit en riktigt bra novell! Har verkligen gillat den! Så det känns bra att du börjar med ännu en! :)
Roligt att Zayn är huvudrollen i nästa. Håller med dig, nu är det hans tur haha! ;)
Längtar tills imorgon <3

SÅ BRA!!!!!!!! Längtar till nästa! :D

Den här novellen har verkligen varit JÄTTEBRA :D Jag längtar jättemycket tills nästa novell börjar ;)
Kram <3

Alltså jag blev lite rädd när jag läste att dom gjort slut. Min första tanke va: Nej, det kan inte bli ett olyckligt slut :( men tur att det vr ett bra!! Längtar till nösta

OMG!! Gud vilket bra slut :) Vill inte att det ska vara slut :( Den har varit sjukt bra! Kan inte vänta till nästa novell ;)

ÅH JÄTTEBRA NOVELL, JAG ÄLSKADE DEN FRÅN BÖRJAN TILL SLUT! :'D

Jättebra slut och log genom hela! Och ännu gladare blev jag när jag läste att den skulle handla om Zayn!:D<3

Helt sjukt bra! Gick n här och såg sex nya delar, så jag har sträckläst sedan dess :) Novellen har verkligen varit hur bra som helst, och att man fick följa både Janina och Ellinor var väldigt bra! Ser fram emot nästa novell, och jobba på att skriva engelskan utan att översätta, jag är övertygad om att det kommer! Hoppas att nästa novell blir lika bra som den här och att jag har lite mer tid att läsa den! Du ska veta att jag i alla fall inte försvinner, för det här äger :D Kram!

Snygg design!:D

Svar på ditt KIK: Det fanns redan i grunden på min design men testa om den här länk kan hjälpa mig på något sätt. http://tescho.se/blogg-ses-nya-funktion/ annars vet jag tyvärr inte. Kram!<3

SÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅ BRAAAAAAAAAAAA, ÄLSKAR SLUTET,<3<3<3<3

Vill inte att den här novellen ska sluta!! Men den har varit skitbra och kommer såklart stanna och läsa nästa<3 Har inte vågar läsa den sista delen förrän nu så ska ta och börja på den andra nu också! Blir perfekt med Zayn och att dom pratar på engelska är också bra för jag håller med att deras röster blir som konstiga i huvet om dom pratar svenska!