we belong together, chapter 10

Tidigare:

 

Liam och Lindsey pressade sina läppar mot varandra och såg allt annat än olyckliga ut, faktum var att det nästan såg för äkta ut för att vara fejk. Det högg till i mitt hjärta men eftersom jag lovat mig själv att inte agera på ett dåligt sätt så vände jag mig snabbt om och tittade på Zayn som gav mig en medlidande blick, att denna fortsatt vecka skulle bli jobbig det visste jag redan från första stund, men om jag skulle behöva känna såhär varje gång kärleksparet visade upp sin kärlek så visste jag inte hur jag skulle stå ut längre..

---

→ Zayns Perspektiv ←

Jag såg direkt på Melinda och kände genast sympati till henne. Liam och hon hade verkligen börjat gilla varandra på riktigt och även om det var meningen från första början att han skulle börja gilla denne Lindsey så var jag innerligt glad över att han inte alls tyckte om henne eftersom varken jag eller någon av de andra killarna tyckte om den superheta, typiska 'drömtjejen' som dessutom var en stor röra. Även om Harry försökte att se det goda i Liams flickvän så såg man på långa vägar att han kände precis som oss, att hon var en jobbig, bortskämd flicka som njöt av sin tid i rampljuset. Jag, Melinda och de andra killarna, minus Liam, låg någon meter ifrån kärleksparet vi kom hit med och bara njöt av den underbara värmen som äntligen kommit till England. Mel låg på solstolen mellan Harry och Niall, Louis bredvid Niall och jag bredvid Harry, på så sätt kunde vi alla hänga med i varandras samtal och ingen behövde känna sig utanför, om vi inte räknade med Liam då såklart, som valde att sitta bredvid sin 'älskling' som slagit sig ner runt omkring de andra människorna medans vi mer var på sidan om. Tacka gud för att livvakter fanns en dag som denna då fans kryllade sig omkring badstranden. Visst blev det en och en annan bild tagen denna dag, men inte fruktansvärt mycket då vi var bevakade hela tiden av våra säkerhetsvakter som såg till att inga kom i närheten av oss.

"Who are in for a swim?", skrek Louis hastigt och reste sig upp från sin stol. Han tog lyckligt av sig sina solglasögon och tittade mot oss. Alla utom jag och Harry reste sig upp och snabbt var de stående människorna bestående av två killar och en tjej, flera meter ifrån oss - redan påväg i vattnet. Jag sneglade på Harry som inte alls var långt ifrån mig medans han såg bort mot Liam. Jag följde hans exempel och såg med detsamma hur den brunhåriga gestalten tittade svartsjukt mot sina badande vänner, jag suckade drastiskt och vände mig mot Harry igen, som också såg allt annat än glad ut. 

"We have to do something, Haz.", muttrade jag och satte armarna i kors. Vatten hade aldrig varit min grej och att simma var fortfarande en svårighet för mig, men varför Harry valde att sitta kvar var garanterat inte för att göra mig sällskap. Anledningen hade kort och gott kunnat varit därför, men detta var för någon annan anledning han valt att stanna kvar på land. Han tittade skamset ner i sanden och lekte med sina tår i de sträva småstenarna. 

"I have the feeling inside me who says that Melinda doesn't like me, like at all.", han pillade på sina nagelband och bet nervöst i sin tumspets. Jag himlade med ögonen och höjde därefter ögonbrynen. Jag kanske inte hade varit på plats de senaste dagarna, men tack vare Niall så hade både jag och Louis bra koll på vad som höll på att hända i alla fall. 

"According to Niall, you haven't been acting that nicely these last days either?", utan att försvara någon alls så kollade jag på min enda vän för tillfället och hastigt vände han huvudet mot mig. Ögonen var oroliga, som att han listat ut att han gjort fel redan. 

"I just didn't want Liam and her fall in love, you know? I only did my work but now afterwards, I realized maybe Melinda is the right to Liam after all, because this Lindseygirl is absolutely not that anyway.", en suck föll ur min mun samtidigt som jag tog handen för pannan. Jag visste att han varit stram mot Mel till en början, men samtidigt så passade den rollen inte den Harry vi kände eftersom den killen alltid var trevlig mot alla. Men, men, gjort var gjort och det enda Harry kunde göra nu var en sak. 

"You have to give her an apology. Even though she doesn't noticed your bad behavior, I think she would appreciate your real Harry as well.", Harry nickade långsamt och höll nog innerst inne med mig, trots att han såg lite skeptisk ut. Ärlig talat så trodde jag helt klart att det berodde på att han hade alldeles för mycket respekt för sig själv för att ha insett att det han gjort var en dålig sak. 

"I will talk to her as soon as they will come back, okay?", Harrys tonläge lät bestämt men samtidigt ganska hoppfullt, som att han skulle hoppats på att jag skulle ge honom något bättre förslag. Skrik och skratt hörs ifrån vattnet där nu Niall & Louis var i full gång med att slänga ned Melinda i vattnet genom att putta ner henne från bryggan. Jag fnös av glädje men samtidigt kände jag en liten, liten avundsjuka. Det såg så fritt och kul ut där på bryggan där de dessutom var helt själva eftersom Mark och Paul lyckats få bort de flesta strandmänniskorna ifrån just sidan vi befann oss på, även om det kändes lite jobbigt att bara för att 'vi' kom så skulle de andra försvinna, men samtidigt klagade jag inte heller eftersom det var denna ensamhet vi behövde nu under våra lediga dagar. 

 

"Oh I totally love water and take a bath with these guys, you should have been with us!", utan att ha märkt det så stod Melinda rakt framför mig och Harry så hon dessutom skymde solen för oss, men vad gjorde det egentligen när synen vi fick var dubbelt så finare. Hennes rosa bikini satt perfekt på hennes gyllenbruna hud som nu var genomblöt. Hon pressade ur det sisa vattnet ur hennes hår innan hon slog sig ner bredvid Harry igen på sin stol. Vi alla fem sneglade mot Liam och Lindsey som vid det här laget såg ut som två stekta köttbullar eftersom dom precis låg där solen stekte som mest. Jag mötte min väns irriterade blick innan han kort därefter tog tag i sin flickväns hand och pussade den med just det där fejkade leendet som endast jag och killarna kunde genomskåda. Jag hade svårt att tro att Melinda kunde se det eviga lidandet i det där leendet som vi kunde och det var nog därför också Melinda trott att dom sett så lyckliga ut precis när kamerorna var som värst, för självklart - det var ju det som var själva grejen, att dom skulle se lyckliga ut. 

"Uhm, Mel.. Can I talk to you for a minute, please?", Harry kollade på den vackra varelsen bredvid sig som förvånat nickade på huvudet och reste sig därefter upp, efter Harry. Jag såg efter dom båda och log smått, detta skulle förmodligen sluta bra det här också, hoppades jag. 

 

→ Melindas Perspektiv ←

Att Harry ville prata med mig ensam skrämde mig lite faktiskt, jag hade ingen aning om vad han skulle säga till mig och eftersom jag visste att han nog hellre stod på Lindseys sida i det hela så vågade jag inte tro något annat än att han skulle ge mig en rejäl utskällning för att ha tittat på Liam väldigt mycket idag. Vi kom bort en bit ifrån mänskligheten och i en stel tystnad så gick vi en bit till innan Harry väl stannade och kollade mig rakt in i ögonen. 

"Alright, I'll start to say that you're really beautiful and I feel bad because I have never told you that.", han flinade lite flirtigt medan han granskade mig i den bikinin jag stod i. Hela situationen var konstig så innan jag ens hann reagera ordentligt så fortsatte han. "But what I wanted to say are that I'm truly sorry for my bad behavior lately. I can barely think how hard it must have been to always think I'm a bad person, but honesly I am trying to not be mean to people, it is not me.", visst hade Harry varit ganska så konstig och uppenbar med att han ville att Liam och Lindsey skulle bli ett par, men det var inte så att jag hade märkt av det eller ens tänkt på att jag ville ha en ursäkt. Dessutom, denna 'snälla' Harry som han just sade att han var visste ju jag ingenting om, därför var det värt att ge det en chans. 

"I'm not sure what I'm forgiving, but well.. Maybe we should start over again and give it a try?", föreslog jag och såg på killen framför mig som genast fick dendär gnistan i ögonen som Liam brukade ha när han såg på mig, skillnaden mellan Harry och Liam var bara att jag aldrig kunde se krulltotten som något annat än en vän medans jag kunde se den framtiden med den andra nämnda personen. "Are we gonna go back to the others?", frågade jag och såg bort mot den avrundade platsen där våra vänner satt. Han nickade på huvudet men kliade sig nervöst i nacken. 

"So we're okay?", Harry kollade på mig med sina fina gröna ögon och log brett. Dendär kepsen var på hans huvud som döljde de flesta lockar, dendär vita t-shirten satt tajt mot hans hud att man kunde se konturerna efter magrutorna och dedär ljusa jeansshortsen passade honom väldigt bra, Harry var egentligen en grymt attraktiv kille så jag kunde förstå vad alla småtjejer blev kär i. Men, han var då ingenting för mig. 

"Absolutely fine.", bekräftade jag och klappade honom på ryggen. En lycka spred sig över hela Harry och han lade snabbt en arm på min axel så vi tillsammans gick vi till våra platser igen. 

 

Timmar senare var vi äntligen tillbaka på hemmaplan igen. Denna gång hade Niall och Louis åkt i samma bil som Liam och Lindsey medan jag, Zayn och Harry åkt tillsammans. Det kändes tryggt att två andra åkte med i den andra bilen även om jag konstigt nog litade på Liam när det gällde vad han sagt om Lindsey. Men det var ändå skönt att veta att de två inte var ensamma i bilen. 

"It was such a good day!", Lindseys irriterat ljusa stämma fyllde luften med toner från hennes röst och tittade mot oss alla som gemensamt var påväg in mot ytterdörren. Jag sneglade på Liam som spände käkarna samtidigt som det var Zayn som mest svarade på hennes konstaterande genom att mumla ett svagt 'hmm' läte. Morfar Owe och Liams pappa Geoff satt i köket och pratade om något som för mig var helt ointressant, de killar som ägde gästrummet nere stängde snabbt in sig på det och Liam for upp. Kvar blev det jag och Lindsey på nedervåningen men eftersom två vuxna människor satt i rummet intill så tordades hon förmodligen inte säga något, istället så vände hon på klackarna och gick upp till sitt, det ville säga - soffan i hallen. Svaga röster hördes ifrån Liams föräldrars sovrum och av ren nyfikenhet så kunde jag inte låta bli att tassa mig närmare dörren för att lyssna på vad Karen och mormor hade att säga till varandra eftersom jag på långa vägar kunde höra min ena morförälder där inne. 

"And you think she would like to know? I mean.. When her mom died, she was so brokenhearted. I can't came into her life again and mess things up.", mormor lät frustrerad men samtidigt kunde jag se framför mig att hon hade tårar i hennes ögon. Jag kunde till en början inte avgöra vem de pratade om men när hon sedan pratade om min mamma så förstod jag direkt och tankarna om min kära mor kom tillbaka. Jag lutade mig mot väggen och vägrade nu att bara gå därifrån, jag ville veta vad dom pratade om trots att min andning blev tyngre och tyngre och tårarna ville tränga sig ut ur mina ögon.

"You do what you have to do but I think she's old enough to know the truth. I would have wanted it anyway. Things aren't like she think though.", snytfningar hördes och innan jag visste ordet av det så slets dörren upp och Karen tittade fram bakom dörren. Av ren chock hoppade hon till av rädsla och hade nog inte alls förväntat sig mig här. Snabbt sprang jag ifrån platsen, upp för trappan, förbi en datorsittande Lindsey i hallen och stängde fort in mig på rummet som jag denna vecka kallade mitt. Vad var det som hände egentligen? vad var det för hemlighet de visste i denna familj och hur hade mina morföräldrar kunnat dölja något för mig som troligen var viktigt, i alla fall vad det lät på Karen. Minuter gick och plötsligt knackade det på dörren. Min första tanke var att det kunde vara Liam eller någon av de andra killarna som kanske ville något, därför svarade jag inte. När dörren sedan öppnades och jag såg hur min vackra mormor stod i dörröppningen kunde jag inte låta bli att sätta mig upp. Hon log ett svagt leende innan hon kom mig närmare. 

"My little sweetheart, how much did you hear?", hon lät orolig och satte sig ner bredvid mig i sängen. En arm lades över mig och hon strök mig försiktigt över håret jag inte gjort något åt efter att vi varit på badstranden. 

"Too much to know you hiding something from me.", muttrade jag mot hennes bröst men tittade snabbt upp på henne. Hon tittade med sorgsna ögon på mig och med det förstod jag att hon bestämt sig för något. Om det var att berätta sanningen eller att inte berätta den alls var då frågan. 

---

Vad tror ni dom döljer för Melinda? (Ledtråd: tänk på det Liam frågade henne några kapitel tillbaka) Vad tycker ni om novellen so far? Seg/Tråkig/bra/jättebra? Kommentera gärna sånt och hur ni tycker att jag ska förbättra mig!

 

Lol, satt uppe till tidiga morgonen imorse (03:20 stängde jag nog av datorn) och fixade med denna designen och ÄNTLIGEN är jag klar! Gillar ni den? Den är dock tagen men jag har gjort om en hel del, hehe. Headern är något jag är väldigt nöjd med faktiskt och det känns nu så fräscht med lite nytt, det behövdes verkligen eftersom bloggen sett lika ut i flera månader nu, haaha! 

 

Kommentera underbara ni!

Jättebra kapitel! Gillar skarpt att du har bilder till med, för då får man en klarare bild i huvudet :) Och som jag längtat efter ett nytt kapitel haha! Har varit inne minst 10 gånger det senaste dygnet för att se om det kommit upp ett nytt kapitel. Fortsätt som du gör! Kram Frida

Skitfin design!!! Men några delar från dina andra noveller försvann :( läser dina gamla medans jag väntar på fler delar av denna hahah :p

Designen va jättefin. Älskade hur Zayn var i denna del och jag tror att hennes pappa lever..men hon vet inte om det. Åh ,jag vill bara att det ska bli Mel och Liam, haha!:)

Tillexempel #3 Forbidden love så fattas del 31-35 för mig :( skit tråkigt :( och i lose mysfel finns inte del 1-5 :/ vet dock inte hur dom andra är för har inte kommit längre än så men de e lite tråkigt :(

Jättebra!
Åhh vilken snygg design! Jag älskar den värkligen. Ja säga att jag också satt vid datorn till typ 02:55 för att skriva. Men endå väldigt länge

Du skriver så bra :) Jag följer din blogg och din wattpad konto eller vad man säger :) Jag hoppas bara att det inte blir att han är hennes bror haha :) Fortsätt skriva så fantastiskt som du redan gör :) <3 <3

Novellen är jättebra och headern är jätta snygg!

Måste bara få fråga vart du får din bloggdesign ifrån??? Vet att man kan hitta såna gratis :p

Myyy!! Sååå sjukt bra! Jag har verkligen längtat efter denna del! Jag ångrar ALDRIG att jag började läsa din novell! Helt ärligt asså! Ååh din första novell kommer jag aldrig att glömma den var så bra, det var den som fick mig att börja läsa! Och jag ångrar inte en sekund! Jag kommer ihåg att jag tvekade att börja läsa den, men blev fast direkt! Och tack gode gud att jag började att läsa! För du är så duktig och blir bara bättre och bättre för varje novell! Denna novell är fantastiskt bra!
Jättefin design iallafall! Det blev jättebra! <3

När du svarar på kommentarerna så får du ditt namn att stå med, hur gör du det? har letat överallt men hittar verkligen inte:(

Jag väljer: jättebra!! :) åå den nya designen är verkligen super fin och nu kan man verkligen se namnen på kommentarerna haha :) Asså du bakar in allt så bra i berättelsen så jag har svårt att hitta svaret på alla 'gåtor' som du har men i novellen, men det är ju det jag gillar med ditt skrivande!! :)

Älskar den, skriv nästa <3

så bra!!!!
Bäst My, update nu!!!<333