we belong together, chapter 5

Tidigare;
"Sure, bye.", han lade på och vände huvudet mot mig med ännu en rynkad panna. 
"Seems like you will get to learn two of my best friends sooner than I thought. The two of the boys who's calling is in my place right now.", småskrattade han och såg på mig med en orolig blick, som om han skulle se om jag var okej, och faktum var att var jag osäker på det. Två nya, okända grabbar. Jag svalde, lade till ett fejkat leende och nickade snabbt på huvudet. Han såg på mig ett tag innan han utan ett ord startade bilen ute på parkeringen vi parkerat på. Jag tittade ut genom fönstret och bad till gud att dessa killar skulle vara lika lättsamma som Liam.

→ Harrys Perspektiv ←
Det kändes skönt att bli så varmt välkommen av Karen när vi väl körde upp på uppfarten, trots att vi inte fått tag på Liam ännu. Eftersom hon inte alls hade förväntat oss att komma såhär tidigt så hade hon inte bäddat åt oss såklart, men vad gjorde det när både jag och Niall var kapabel till att göra det på egen hand. Vi hade kommit halvägs in i bäddningen i extrarummet på nedervåningen när Liam äntligen ringde upp. Han verkade dock inte så speciellt lycklig över att vi skulle komma, eller rättaresagt - att vi redan var på plats. Men man märkte tydligt att han försökte att dölja det med en fejkat ton i röstläget. Men efter fyra år med dessa grabbar så kunde jag läsa av dem rätt så bra, endast genom att höra deras röster genom en telefon. 
"What did he say?", frågade Niall efter att jag lagt på luren. Jag log smått och ryckte på axlarna. Vad sade han egentligen? ingenting speciellt, men eftersom Liams pappa Geoff berättade för oss att deras son och Melinda var ute på en liten tripp omkring i staden så antog jag att det var därför han inge alls sade så mycket egentligen.
"Nothing really, he's on his way home with Melinda.", förklarade jag och såg hur hela irländaren sken upp. Han var verkligen taggad på att träffa denna tjej, varför kunde jag bara inte förstå. Jag menade på det att vi skulle vara på Liams sida ifall dom hatade varandra, men nu så antog jag att det inte spelade någon roll över huvud taget eftersom Mr Payne och hans förutfattade tjej verkade komma ganska så bra överens. Erica och Owe Hennings var dock väldigt snälla det lilla jag pratade med dom, så jag antog inget annat av denna Melinda heller.
 
"Haz!", en igenkänd stämma spred sig i rummet och min blick fastnade på den brunhåriga individen som kom emot både mig och Niall med öppna armar. "Glad to see you, boys!", utbrast han sedan och klämde in oss båda i en kram. Han var faktiskt på förvånansvärt gott humör och jag kollade lite förvirrat men samtidigt lite ängsligt åt killen bredvid mig som klämdes precis lika mycket i omfamningen. 
"Happy to see you too, mate.", kommenterade Niall och tog sig försiktigt ur Liams hårda grepp. Vad jag däremot märkte sekunden efter han släppt oss var att han inte kom ensam in i gästrummet på nedervåningen. En medellång, väldigt vacker tjej stod vid tröskeln in till dörren och bara tittade på oss tre grabbar som om vi vore dum i huvudet, vilket vi kanske var. Vi hade faktiskt träffats för cirka tre dagar sedan. Hon stod med sina händer ihop och tittade oskyldigt mot oss, hon såg blyg ut och hennes smålockar i hennes hår gjorde endast så hon såg ut som en liten flickscout som var ute för att sälja kakor, det var nästan bara hatten och uniformen som saknades. En tystnad spred sig i rummet medan jag och Niall granskade tjejen vi antog var hon som bodde här för tillfället och wow, hon var verkligen söt. 
"Hey, I'm Melinda!", sade hon efter ett tag och till min förvåning så lät hon ganska så lugn. Hennes röst var betydligt lugnare än vad hon såg ut. Liam ställde sig bredvid henne samtidigt som jag kunde se ett litet flin på hans läppar, det var inte dethär vanliga flinet han vanligtvis gav oss andra, utan denna betydde något. Jag kunde inte riktigt sätta fingret på vad det var, men jag hade mina aningar på att Liam kanske skulle kunna gilla denna person mer än en vän, och det skulle ju verkligen skapa problem just nu. Medan vi presenterade oss själva för Melinda så slutade det med att vi faktiskt hade en vanlig konversation, det visade sig att hon faktiskt inte var så stel som hon till en början sett ut. 
"I have to ask, how can you guys be around each other and still like each other? I mean, me and my best friend John would have killed one another if we were together all the time.", skrattade hon lite generat och tittade på först mig och Niall, sedan såg jag hur den betryggande slutpunkten var Liam, dom två hade verkligen hittat varandra, något som jag dels blev glad över för Liams skull men också något som gjorde mig orolig. Managementet skulle antagligen inte gilla det alls.
"Believe me when I tell you we're fighting more than we should.", skrattade jag och kollade in i hennes bruna ögon. Hon höjde på ögonbrynen, nickade på huvudet och sänkte blicken ner i golvet igen. Jag skulle just till att fortsätta när Liam tog ordet. 
"The weather is amazing, really. What about a swim a few minutes away?", vi alla fyra tittade på varandra innan vi allihopa brast ut i ett flin. Tydligen så verkade alla med det vara okej med det eftersom vi efter det inte sade så värst mycket mer än småord som sade att dom gick med på erbjudandet. 
 
"Alright, last one in is a fish!", vad Melinda fått dendär fisken ifrån hade ingen någon aning om, ordet bara flög ur hennes lilla mun och snabbt såg vi hur hon slängt av sig kläderna för att springa ut på de olika stenarna och sedan hoppa i vattnet. Jag, Liam och Niall tittade först frågande på varandra, sedan fattade vi att vi borde skynda oss i vi också. Jag såg hur min brunhåriga kompisgestalt tittat kärleksfullt efter tjejen som just nu var i vattnet, eftersom jag inte ville skapa några konflikter en dag som denna så lät jag bli att ifrågasätta något, men nog skulle vi behöva prata om det här senare. Jag hade ju trots allt fått uppdraget att se efter om Liam skötte sitt lilla "uppdrag" väl även om jag inte riktigt gillade det vi gått med på. 
 
→ Liams Perspektiv ←
Jag kunde inget annat än att le åt Melindas påstående om den som var sisten i vattnet. Hon var så annorlunda, så avslappnad och framförallt så var hon precis likadan framför killarna så som jag lärt känna henne. Hon var verkligen sig själv fullt ut och det förklarade också hennes konstiga, spontana sida som jag dessutom gillade. Jag gillade henne för att vi var så lika på många olika sätt och jag skulle ljuga om jag sade att jag inte fattat tycke för denna vackra varelse. Efter att jag slitit av mig tröjan så var jag snabbt i det ljumma vattnet jag också. Det var otroligt speciellt att få bada här igen, det brukade vara mitt och Andys ställe. Men det skadade ju aldrig att mina andra vänner också fick ta del av den härliga utsikten och det varma vattnet. 
 
Klockan var plötsligt halv nio på kvällen och vi allihopa var trötta efter flera timmar på badplatsen. Vi bestämde oss för att bege oss ut på vägen igen och köra hemåt. Niall hade lärt känna Mel rätt så bra såg det ut som och jag visste hur glad han var att få lära känna nya människor. Harry hade däremot varit lite mer svår att få kontakt med, han var inte sig själv. Jag visste varför, egentligen. Jag ville bara avstå att tänka den tanken just nu och njuta av stunden utan några som helst jobbproblem. Vi kom hem några minuter senare och maten stod framme på bordet från kvällens middag. Mina föräldrar och Mel's morföräldrar tittade avslappnat på teven och verkade inte alls bry sig i att vi var hemma, vilket var skönt. De visste att vi 'ungdomar' kunde roa oss själva, som mamma alltid sade. Timmarna gick, vi pratade om allt annat än arbete för en gångs skull och skulle jag vara ärlig så kändes det väldigt skönt. Det var oftast bara jobb, jobb och mera jobb som spekulerade i mitt huvud att jag ibland trodde att jag skulle gå in i väggen, därför var denna hemfärd väldigt viktig för mig. Jag behövde min tid ifrån allt som hade med musikverksamheten att göra. Harry hade lättat lite på sig och började bli sig själv igen efter några timmar, Niall var bara Niall medans jag och Melinda fortsatte att vara som vi varit tidigare. Jag tyckte om henne faktiskt, hon var annorlunda. Klockan visade halv tolv och alla låg i sina sängar. Killarna på nedervåningen och vi andra på övervåningen. Det var stort utrymme uppe så mina föräldrar slapp i varje fall ligga vägg i vägg med Erica och Owe, fast jag klagade inte direkt på att ligga så nära Melinda precis. 
Harry, Niall och jag hade setat uppe längre än de andra. Det var därför mitt ansvar att låsa dörren, släcka alla lampor och alla dedär sysselsättningarna. Jag bäddade ner mig i min gamla barndomssäng och skulle just till att släcka lampan då jag hör ett gällt skrik på rummet intill och jag förstod direkt vem det kom ifrån. Utan tvekan så rusade jag upp från stället, ut ur rummet och in till dörren bredvid, där den oskyldigt vacka flickan satt på sängkanten, helt kallsvettig i pannan.
"What happened?", frågade jag nervöst, även om jag nästan kunde ana att hon drömt något som inte riktigt var barnvänligt. Den brunhåriga tjejen tog sig för pannan och skakade drastiskt sitt huvud. 
"It's just one of those nightmares again.", suckade hon och kollade upp på mig med sina bruna ögon som syntes ännu bättre nu när allt smink var borta. "I know it sounds wrong, but would you mind to sleep with me tonight? I mean.. You don't have to, but..", hennes mening gjorde mig både glad och förvånad samtidigt. Jag hade aldrig kunnat trott att hon skulle fråga det, speciellt inte när vi känt varandra så pass kort tid. 
"Of course, Mel.", avbröt jag henne och tog stegen närmare mot sängen. Hon gav mig ett menande leende innan hon gav plats till mig på madrassen. Utan att egentligen tänka igenom det så lade jag armen över henne, jag skulle just till att fråga om det var okej då bekräftelsen kom och hon tog sin hand i min. 
 
Happily Inlove ! ♥
 
"Thank you for doing this.", mumlade hon lågt och flyttade sig ännu närmare min kropp som bestod av en t-shirt och kalsonger.

Igår såg jag 1D live och jag kan inte andas vad bra dom är! Finaste killarna, är så stolt och lycklig just nu! Åh. 

Var ni också där eller ska ni gå idag?
Vad tyckte ni om kapitlet? Ship Meliam or not? ;) Comment!
(faktiskt så skulle kapitler vara längre men efterson det blev spontana ändrade planer så åker jag iväg till en stuga med några vänner ikväll)
 

Jag såg dem igår och håller verkligen med dig. De var helt fantastiska som vanligt😍

Svar: Jaa det var dooom! åh vill gråta <3
My Wesström

Du skriver fantastiskt :) Jag har också kollat in din blogg och den är jättebra :) Du skriver så bra och jag vill jättegärna att det ska bli meliam. :) Dem skulle vara så damn söta tsm <3

Svar: Åh gulle dig! tusen miljader tack, denna kommentar gjorde min dag! <3
My Wesström

:)

Jätteeeeeee Braaa!!!! Skriv nästa nuuu:)

Svar: Taack!! On my way! ;) <3
My Wesström

Jättejättebra!


PS: Tänkte bara nämna att Expressen har nämt din blogg i en aritkel. Bara skulle säga det ;)

Svar: Tusen tack! Ey, WHAT?! Skriv till mig GENAST PÅ KIK! vad äre du säääger?! kika mig: mywesstrom!
My Wesström

OMG?! I SHIP THEM SO MUCH!!!! Kan nästan tänka mig hur fina dom skulle vara tillsammans om det var på riktigt!! Konserten var ju helt otroligt bra jag började gråta (glädjetårar såklart) som en galning när dom kom ut där på scenen kunde knappt andas, det blev som en chock att perfektion finns på riktigt! :)

Svar: Hahaha har tänkt på det jag å och jag shippar dom tsm på riktigt också!! hahhah så jäävla fina båda två!
Det var en fantastisk känsla när dom kom på scenen, verkligen! ville gråta jag med! det var först efter konserten som jag insåg att jag faktiskt sett dom <3
My Wesström

Ryser och gråter nästan så bra denna novell är. Meliam är mina favoriter, all the way My. Snälla låt inte något förstöra mellan dem!<3 :(

1D VAR SÅ BRA!!!! (skickar bilderna så fort jag fått wifi igen, det dampar lite just nu)

Svar: Haha du är så gooo, bästa duuu <3
My Wesström

Jag är kvar än haha! Jag Ä L S K A R den här novellen och speciellt detta kapitlet, du skriver så j*vla bra om man får säga så ;) Fortsätt som du gör och hoppas du aldrig slutar! Kram xx

Svar: TACK FRIDA OMG! blir alltid lika glad när du kommenterar <3 kram xx
My Wesström

Super!! Såg dom igår/lördag har skit ont i halsen

Svar: haha förstår deet! xx
My Wesström

omg, vad fint, jag dör var bra! Du förtjänar verkligen alla läsare du kan få. Hur ska jag kunna fortsätta skriva min nu? Blir typ pinsamt när jag vet att du läser den. Och ja, dom är för gulliga. Ah, som jag säger..du är bäst, helt klart!!:D<3

Svar: Men sluuuta, hörruu! Du förtjänar oxå läsare, alla gör det! Du är bra du med, ju. Tusen tack, jag hatar komplimanger att "jag är bättre än alla andra" men jag uppskattar det, verkligen. Det gör mig alltid glad, trots att jag vet att jag är långt ifrån bäst! <3
My Wesström

Åh du är helt fantastisk! Haha shippar verkligen Meliam, så söta😍
Jag såg killarna i lörsdags, hrlt fantastiska var de 😍😍😍😍😍

Svar: Åh Matilda, vad glad jag blir!! Hihi. Visst var de? vill gråta va bra dom är! xx
My Wesström

Jättebra.:)
Vilken film är det som den sista rörliga bilden är med i?:)

Svar: Tack sötis!Ojdu, har ingen aning faktiskt. Haha!
My Wesström

Såå, har kikat dig! Heter Emma_Svan på kik

Perfekt kapitel!!

Jag var också på deras konsert, den 14 juni och herre min gud vad jag älskar dem och det var så bra!! <3

Svar: Tack, Jenny! Du är såå snäll!
Ellerhuuuur, man blir helt kär på nytt när man ser dom, verkligen! Vill bara tillbaka! <3
My Wesström




Kom ihåg mig?