Visarna på klockan visade halv tio på morgonen därför så övervägde jag att ligga och dra mig ett tag till. Min blick var uppe i taket medans mina tankar var någon helt annanstans. Bilderna från gårdagen, träffen med Adrian, spelades om och om i mitt huvud och jag kunde inte låta bli att njuta av tanken att vi faktiskt slutat allt som vänner, det kändes så bra. Något som däremot kunde sänka mitt humör på bara några sekunder var detta väder. Londons skitväder hade kommit tillbaka efter flera dagars uppehåll och skulle jag vara ärlig så behövdes denna regnskur den också, även om hela nederbörden kunde göra mig väldigt deprimerad - precis som tanken av Juliette. Appropå henne så kändes allting så mycket lättare utan henne, jag hade kommit över perioden då jag tänkte för mycket på henne efter att jag pratat med pappa Mark, han fick mig att inse att hon inte alls var värd att tänka på och lika så tyckte mina två syskon, dom dessutom var väldigt glad för min skull då jag tillbringat den mesta av min vardag tillsammans med min 'nya' familj. 

En duns hördes och med ens vände jag mig om för att titta vem som klampat in i mitt rum så pass tidigt på morgonen. Framför mig stod en brunhårig, lång flicka som endast hade ett vitt linne och ett par väldigt bekväma mjukisbyxor på sig, det såg ut som att hon hade - precis som mig - planerat att vara inne hela dagen. Eftersom mobilen var uppe i hennes ansikte så antog jag att Jade hade något att säga då hon även redan såg ut som ett lik i ansiktet, förmodligen så hade hon festat inatt också. 

"Even though I don't care or is a stalker or something, but isn't this Michelle?", frågade min syster medans hon räckte över sin telefon till mig. Jag bläddrade igenom de olika twitterbilderna och insåg genast att dem kom ifrån trenden "Harry and his new girlfriend", jag kunde inte tro mina ögon. Var detta verkligen min Micha tillsammans med Zayn's Harry? jag ville så gärna tro att bilderna var photoshopade men samtidigt så såg de så verkliga ut. Det som gjorde det ännu jobbigare var att för första gången hade jag sett min bästa vän vara lycklig med en annan människa som inte var mig. Fotona var inte heller så sent tagna, jag läste datumet och insåg att det faktiskt blivit tagna redan igår. Kunde denne Harry ha något att göra med min bästis märkliga beteende på senaste tiden att göra och varför hade inte hon sagt något? jag trodde vi berättade sånt för varandra. Tröttsamt tittade jag på den lysande skärmen framför mig en sista gång innan jag rev av täcket och reste mig från sängen.

"I need to talk to her and with that I mean in real life, not over the phone.", mumlade jag medans jag drog av mig mina vita sidenbyxor för att ersätta dem med ett par enkla tights, linnet som satt tajt åt kroppen fick även vara kvar och min enda tanke för stunden var om jag skulle ta Jade's bil eller gå. Det sistnämna lät hurtigt men inte så värst frästande med tanke på vädret, därför så övervägde jag att låna min syster bil. Med det menade jag självklart att ta den utan att fråga om lov eftersom jag så väl visste att om jag hade frågat så hade svaret ändå blivit ett nej, då hon hade blivit sur vilket som. 

"Why do you two always get the hottest boys, I mean.. It is Harry Styles we're talking about?", den avlånga individen slutade inte att följa efter mig utan satte sig sedan uppgivet sig ner på trappan i hallen för att därefter lägga en utarbetad hand på pannan. Av ren skadeglädje så flinade jag åt henne då jag kände mig hur pigg som helst, trots vädret , jag gled in Jade's bilnycklar lite diskret i bakfickan för att sedan bege mig ut i det blöta regnet, fast snabbt in i en sprillans ny liten bil igen.

 

Tio minuter senare hade jag kämpat mig igenom oväder, blåst och kyla när jag äntligen stod framme på Michelle's veranda. Min klädsel var inte alls kläder efter väder precis men eftersom jag snart skulle få komma in så gjorde det ju ingenting, tänkte jag. Dörren slogs upp samtidigt som en kall vindpust svepte förbi där jag stod, något Mrs.Wilden såg direkt och tog genast en varm arm omkring mig för att föra mig in till tryggheten samt värmen.

"Little sweetheart, I was thinking you were sleeping this time on the earth.", skämtade Elise, Michelle's mamma, medans hon hjälpte mig av med den lagomt våta jackan som blivit fuktig efter den låga temperaturen och vattendropparna som duggat ner. Jag log svagt medans jag rättade till hästsvansen på mitt huvud innan jag gick mot rummet där jag visste att min bästavän skulle befinna sig. Vad som dock inte stämde var att Elise inte sagt någonting om att hon var där, precis som hon alltid gjorde. Dock kanske hon börjat ta för givet att hon var där nu med andra ord, och bra var väl det. I denna familj kändes allt som mitt eget, jag var alltid så välkommen hit och det var jag glad över dom gånger jag bråkat med Juliette. Tidigare hade jag varit avundsjuk på min bästavän och hennes mamma då dom alltid haft starka band till varandra, men nu kändes det bra istället. Jag visste vem min biologiska mamma var och tack vare dessa dagar jag tillbringat med henne och resten av familjen så kändes jag inte alls så tom, det var som att det jag hade sökt efter i alla dessa år var funnet, pusselbiten var på plats helt enkelt.

Jag steg upp för trappan, gick tills jag stod framför rätt dörr och utan att tänka mig för så slet jag upp dörren in till tjejen jag känt i så många år. Vad jag dock aldrig hade räknat med vad synen jag just fick se. Jo visst var Michelle hemma allt, men vem låg under henne då? med läpparna på min blondhåriga väns så det såg ut som att dom skulle äta upp varandra, självklart var det Harry Styles. Jag behövde inte så mycket som skrika förrän de upptäckte mig och hoppade upp ur sängen. 

"Alright, now I'll get out of here in five seconds and come back like I've never seen this before, okay?", jag backade storögt stegen bakåt och gjorde precis som jag klargjort. Fem sekunder senare klev jag in igenom dörren på samma sätt som tidigare, bara det att dom båda två satt skamset med ryggen lutade mot sängkanten denna gång. ".. And this was awkward.", muttrade jag och slog mig ner på hennes skrivbordsstol i rummet. Harry harklade sig hastigt innan han log mot mig, dedär vanliga leendet han alltid gjort när vi träffats. 

"I should have told you..", tjejen på sängen mumlade ur sig orden och hade jag inte varit extra uppmärksam just vid det tillfället så hade jag inte kunnat tydat tillräckligt vad hon sagt. 

"Oh maybe you should, but maybe you thought the magazines would do it better?", nästan fnös jag medans jag lade armarna i kors. Jag skulle ljuga om jag sade att jag inte var besviken på henne, för det var precis vad jag var. Hur kunde hon inte ha berättat något sånt här för mig? men samtidigt var hon min bästa, och egentligen - enda, vän. Kunde jag ens vara arg på henne? "For how long have this held on?", frågade jag sedan och flackade blicken mellan Harry och Michelle. Åh, varför varför skulle dom vara så himla gulliga ihop? 

"Just a few weeks.", det var en manlig röst tonen kom ifrån och med det så kunde det bara komma från en person i detta rum. Jag svalde hårt för att inte brusa upp i något slags sammabrott över att jag över huvud taget inte alls fått veta ens en liten detalj dessa senaste veckorna. 

"C'mon honey, don't be mad at me. You haven't even told me about Niall either?", sade Micha med en ljus stämma, hon lät nästan lite prövande, som om hon ville se om jag skulle ta det bra eller dåligt över att hon visste om oss. Sedan tänkte jag efter och insåg att jag hade precis gjort lika dant med Niall, som hon med Harry. Egentligen var vi ju bara 'kvitt' eller hur man skulle uttrycka sig. Utan att svara så tittade jag oroligt på Harry som då sprack upp i ett större flin än han redan hade på sina fylliga läppar. 

"Don't worry, I don't tell.", det var precis som att han hade läst mina tankar för jag förstod nästan att vi båda syftade på Zayn vid detta läge. Jag suckade och ryckte på axlarna. Det var konstigt, att vara utan Niall kändes inte alls underligt, det kändes inte heller skönt men jag kände inte den här så kallade saknaden till honom efter vi sagt hej då. Den där känslan där man riktigt kände att man vill vara med personen i fråga hela tiden fanns aldrig där för Niall, ett annat namn hade den platsen istället, Phelix. 

"We're just friends", konstaterade jag efter ett tag. Kärleksparet tittade på varandra och sedan tillbaka till mig med ett fördärvat ansiktruttryck. 

"Oh, it doesn't sounds like 'just friends' when I talk to Nialler.", retades krulltotten framför mig i sängen, och med det förstod jag att Niall måste ha berättat om oss till honom. Dum var jag inte att jag trodde att han sagt till Zayn, men vad skulle hända om de skulle råka komma fram till honom att hans lillasyster hade något på gång med hans bästavän. Jag lekte med tanken om att Finn skulle vara tillsammans med Michelle och kom ganska snabbt fram till att det skulle vara helt fel, därför så förstod jag i den stunden att detta absolut inte skulle fungera mellan mig och Niall. Jag behövde acceptera Zayns syn på saker & ting och detta var absolut ett av dem, jag kunde bara inte svika min bror nu efter allt han gjort för mig. 

"Believe me, just friends.", sade jag hårt och rättvist. Även om tiden jag och irläningen haft tillsammmans varit underbar så kunde vi verkligen inte bli något annat än vänner, något jag tvivlade på att Niall hade insett ännu och kanske till och med trott att det fanns en möjlighet för oss att bli ett par snart, men jag hoppades inte på det. "You two by the way, looks great together.", log jag svagt innan jag reste mig upp hastigt. Jag behövde få prata med Niall.

---

Jaha, hur kommer det gå tror ni? hade ni någonsin några aningar om att Michelle och Harry skulle bli ett par? och vad tror ni kommer hända med Niall och Alexia? haha nu kmr jag dock göra vissa besvikna, men men. Ni får ta det med en nypa salt, haha!