Jag och Lucy sprang fort ner och såg Elly ligga på golvet, medvetslös, dörren ut var öppen och jag tittade fort ut genom fönstret då jag ser en röd bil lämna garageuppfarten. Jag fick panik och kände hur tårarna började komma och hur jag bara ville springa bort. Jag blev plötsligt så otroligt rädd, rädd att förlora den enda som funnits där när ingen annan gjorde det. Louis,Niall,Liam,Harru och Zayn kom snabbt springande ner och fick se Elly ligga på golvet. De blev chokade och Louis höll om mig, allt han kunde för att jag inte skulle springa iväg. Jag kände hur jag skakade och jag var helt panikslagen. 

 

Minuterna efter kom ambulansen och tog med Elly till sjukhuset. Poliserna stannade kvar och förhörde oss och vi blev plötsligt vittnen till ett mordförsök. Jag berättade det som jag kunde minnas och var fortfarande skakig. Jag hade bett de andra killarna gått hem och det gjorde de, Lucy och Louis stannade kvar med mig och vi åkte snabbt iväg till sjukhuset. Vi fick gå in och vänta i ett litet rum där det var helt vitt och tyst. Det var verkligen ett hemskt ställe och att sitta och undra om sin egen moster skulle klara sig eller inte var ännu hemskare. Vad skulle hända med mig? Jag skulle aldrig klara mig utan Elly. 

 

Efter timmar väntandes i det där lilla rummet fick vi äntligen gå in till Elly, eller jag gjorde det ensam rättaresagt. 

"Elly, vad hände? Kommer du ihåg något? Vad kommer hända nu? Vad kommer hända nu? Lämna mig aldrig, det skulle vara vi föralltid, kommer du ihåg?" jag kände hur panikattacken kom tillbaka och tårarna sprutade ut. Jag la mig bredvid henne i sjukhussängen och jag såg att hon försökte säga något men jag var helt förkrossad. Jag visste inte vart jag skulle ta vägen. Tillslut lugnade jag ner mig och försökte lyssna på Elly.

"Det kom in en man jag aldrig sett förr och slog till mig. Jag har ingen aning om varför, men älskade vännen. Ta det lugnt, jag klarar mig fint" sa hon och smekte handen över mitt hår samtidigt som hon vaggade mig fram och tillbaka. Jag kände hur tårarna fortsatte att rinna och det kom in en liten kvinna in och berättade att besöketiden var slut. Jag gick sakta upp ur sängen och sa hej då till Elly som snart skulle få komma hem igen. 

"Det var tur att det inte var så allvarligt, men polisen vill gärna prata med dig en gång till, de är här utanför" sa den lille kvinnan och jag gick sakta ut mot Louis och Lucy igen där även två kvinnliga poliser stod. Jag fick berätta allt jag visste ännu en gång och de skrev upp allt vad jag sa. De tackade för sig och sedan åkte vi hem igen. Det var tyst hela bilresan hem och även när vi kommit in så var det en evig tystnad innan någon började prata. Det var skönt att det var Fredag så jag slapp gå till skolan imorgon. 

 

Lucy gick hem vid ett på natten men Louis stannade kvar över natten, det kändes tryggt att ha honom vid min sida och han släppte aldrig taget om mig. Vi låg i soffan hela tiden och sa inte så mycket, jag var stum efter händelsen och ville helst inte prata alls. Vi somnade i soffan och vaknade några timmar efter av att telefonen ringde. Det var okänt nummer så jag tvekade en stund om jag verkligen skulle svara, men efter några signaler så svarade jag lite osäkert. 

---

Tidsinlägg #4. Vem kan det vara som ringde?