Everything about you, del 37

Linns Perspektiv;
"Hi, Linn! Nice to see you again." , log Perrie men Louis tog över ordet snabbt.
"Where is Harry?", jag ryckte på axlarna. 
"Probably do something as he would regret. The girl, Hannah as he was with last week, is here and he don't believe me.", en evig tystnad spred sig över oss vid bordet och jag märkte hur Eleanor såg bekymrad ut.
 
 
 
"I just don't understand how she come in. The guards is very accurate with those kind of things.", Zayn tittade länge och oförstådd på oss andra som såg minst lika förvirrade ut.
"Yeah, I've never even seen her before, just on one picture but I don't looking so close.", konstaterade Eleanor och drack en klunk av sin drink. Det märktes tydligt att jag förstörde den goda stämningen mellan alla just nu men något sa mig att jag hellre satt här än att ge mig ut på dansgolvet och leta reda på en irriterad Harry, det var han som stack på grund av att jag försökte säga sanningen. Så egentligen var inget mitt fel, var han sur så fick han vara det. 
"I see Niall!", utbrast Louis i ett asgarv. "Look such a horrible dancer he is!", han fortsatte att hålla blicken på Niall och vi andra gjorde lika, Louis hade rätt. Han var riktigt ful på dansgolvet, men samtidigt så bjöd han väldigt mycket på sig själv, vilket jag gillade med killar. Jag hade både sett han och Liam dansa för fullt de senaste fem minutrarna, men fortfarande inget spår av Harry. Han hade väl förmodligen gått lite längre in där man inte längre kunde se honom från borden. 
Niall fick syn på att vi stirrade på honom och kom svettandes gåendes emot oss med ett stort leende på läpparna som bara spred sig till alla oss andra, till och med mig.
"Hi Nialler, you looks so beautiful out there.", retades Zayn när han tagit plats bredvid mig. Perrie skakade på huvudet och log mot Niall. 
"Hey Niall, have you seen Harry out there or something?", frågade jag tillslut och mötte hans blick.  Han gav med sig en enkel axelryckning och tittade förvirrat på de andra.
"Yeah, he was talking to any people out there. Then he was with Liam, why?"
Jag orkade inte berätta de ännu en gång eftersom egentligen berörde de inte någon av de andra, därför lät jag bli och skakade istället bara på huvudet. 
"Okay, before we eat cake, I want one more dance, okay?", vi alla log åt Nialls kommentar och han hade redan ställt sig upp påväg mot den höga musiken igen.
"Of course, Niall. We don't eat without you, you know that.", svarade Eleanor lätt, nästan som om hon var väldigt van med att säga det där. Jag gav med mig ett brett tillgjort leende och det enda jag kunde tänka på för tillfället var faktiskt vad Harry höll hus, jag visste att han var kvar här inne någonstans eftersom utgången var alldeles vid oss, så om han skulle gått ut så skulle vi ju ha märkt honom, tyckte man ju. 
 
"Hey, is this the Hannah - girl?", Perrie lät äcklad när hon fick syn på den blonda tjejen med de äckligt stora läpparna. Jag suckade och sippade på mitt vin. 
"Yeah, I guess so."
"Wow, she was uglier than I had thought about her. ", sa Louis och lät väldigt förvånad. "What the fuck saw Harry in that bitch? She looks like a duck."
Både El, Zayn och Perrie brast ut i skratt och jag kunde bara inte motstå hur jag älskade att de redan hatade henne. 
"Wait.. Who she went to?", för ögonblicket blev vi seriösa och jag såg hur Zayn följde Hannah med blicken. När hon var centimeterna ifrån personen hon tydligt skulle till så var det inte längre någon tvekan, självklart var det Harry hon var påväg till och för första gången på hela kvällen efter hans lilla argument på mig tidigare så fick jag äntligen se honom igen, han såg glad ut som vanligt och det gjorde faktiskt lite smått ont i mig att han fortfarande kunde vara så glad även om jag satt här, trots att jag inte var ensam så kände jag mig mer än ensam. Jag satt ensam med två par, självklart så kände jag mig ensam då när min dejt dansade, hade kul och pratade med massor av andra på dansgolvet och nu var det tydligt att Hannah var den nästa som skulle få se hans leende riktat emot sig. 
"Should you don't do something?", frågande tittade jag på El och sippade från min rödrosa drink jag hade fått framför mig. 
"What should I do? I can't do something at all. It's his life, not mine.", jag vände blicken mot Harry och såg nu att de tittade på varandra. "Sorry El, I really am. But I can't do this anymore. I go home, please don't be mad at me, you know that I love you, but please understand me.", hon reste sig från stolen och gick raka vägen fram till mig och drog in mig i sina armar. Även om jag oftast inte brukade märka att det var två år mellan oss så kunde tillfällen som dessa faktiskt förklara en hel del, hon var alltid så förstående och nästan så att hon hade gått igenom det själv, kändes det som, i vissa fall.
"I'm sorry that I can't eat the cake with you, but save a bit to me and take home.", för att lätta upp stämningen mellan oss så drog jag in med den sista kommentaren vilket fick Eleanor att breda på läpparna.
"Yeah, I will. I love you and take care of you, go home. See you tonight.", Jag nickade och sa hej då till de andra. 
"And please say bye to Harry from me when he come back.", de nickade till svar allihopa, vilket räckte för mig. Det skulle bli skönt att komma hem också, trots att jag gärna hade velat vara kvar längre.

Harrys Perspektiv;
Hur kunde hon varit så svartsjuk och hittat på en lögn över att den blonda bimbon faktiskt var här? Det var verkligen inte likt henne att dra lögner sådär, men samtidigt, vad visste jag? Jag hade känt henne i någon vecka. Trots att det gjorde ont så fick jag fortfarande gå omkring och låtsas vara glad, precis som vårat manegment lärt oss att göra omkring fans. 
Den mesta tiden på dansgolvet hade jag hittat några gamla vänner från förut, vilket var riktigt kul. Jag var verkligen glad över att jag och Eleanor hade varit vänner så länge, det resulterade oftast till att vi kände varandras vänner från tidigare, därför var det i dessa tillfällen som jag faktiskt kunde träffa dem.
Blicken var fäst mot Liam och Nialls håll och jag var precis påväg dit då jag hör en röst jag tyckte jag kände igen, jag kunde däremot inte komma på varifrån jag hade hört den rösten. 
"Hi Harry.", jag vände mig om. Åh, shit. Det fick inte vara sant, hur kunde det ens var sant? Kände El henne? "Do you remember me? It's Hannah, we had sex last week."
"How come you in here?", frågan bara slank ur mig. Hon tittade med ett läskigt leende mot mig och kom bara närmare och närmare.
"Does it matter? I'm here now and I know that you want me.", hennes ord gjorde mig rädd. Var hon på fullaste allvar seriös med det där? Hon kom ännu närmare och klistrade sig plötsligt fast på min överkropp. Fort puttade jag bort henne och gav henne en blick jag sällan gav människor.
"I already like someone, and this girl isn't you, sorry.", jag drog mig undan men hon verkade vägra att låta mig va. Hon ställde sig då återigen framför mig och blockerade vägen. 
"Linn?", hon fnös till. "She's a ugly bitch as just want sex and money of you, how can you be with her? She's.."
"Okay, that's enough, Hannah. I didn't belived her early tonight, but now I regret that. And I think you confuse her with you. She's not that girl as you. I'm love with her and for me she's perfect, forget what happened to us, okay?", det kändes bra att ha det sagt och just nu var det bara Linn i mitt huvud, vart var hon och jag visste att hon förtjänade en ursäkt för hur jag överreagerat tidigare.
"You must regret this later, Harry. I promise", jag ignorerade hennes hot och gick nonchalant förbi henne med blicken riktad mot bordet där Louis, El, Perrie och Zayn satt, även Liam och Niall hade tagit plats.
 
"Where is Linn, huh?", jag gick fram till bordet där de andra satt och de gav mig en irriterad blick. "Yeah, I know that I had wrong? But I want to fix it now, were she is?"
"Harry, She went home. She saw you with the blonde duck and I think she became very upset about that. Not just because you met her, also because you didn't belived her. Maybe you should go and talk to her.", Eleanor lät allvarlig i tonen och den sista meningen var mer som ett påstående än en fråga och jag visste att hon hade rätt. Men samtidigt så skulle det kanske vara rätt oförskämt utav mig att bara lämna ett födelsedagsparty. 
"It's okay for you that I leave then? I don't want to be a bad friend.", hon skakade på huvudet och jag gav dem alla ett tacksamt leende.
"Good luck, mate." Jag vred huvudet bakåt och tackade ännu en gång innan jag sedan ringde chauffören till min bil så han snabbt kom och hämtade mig. Han lät väldigt förvånad när jag ringde så tidigt, men när jag sa att han skulle komma så fort han kunde så verkade han förstå.
 
Linns Perspektiv;
Jag ryckte hårt i dörren och till min förvåning så var den öppen. Varför? De skulle ju komma hem sent ikväll och klockan var knappt tio? Jag gick in och möttes av mamma i dörröppningen.
"Vad gör du här? Skulle inte du va med dom och se er omkring i London?", jag kände hur spydig jag lät, men jag ville heller verka svag, absolut inte inför mamma.
"Jo, men efter att vi gått in och ut i det gamla slottet och sett big ben för tionde gången idag så kände jag att jag ville ta det lite lugnt och bara slappa framför tvn.", hon nästan viskade när hon sa det, vilket var lika bra det med tanke på att hon helst inte ville göra mig mer upprörd än vad jag redan var. 
"Vad gör du hemma redan, förresten?", hon tog steget närmare och min blick var nere på golvet. "Var festen inget rolig?"
Jag fnös till och tittade med ilskna ögon upp på mamma. "Jo, den var faktiskt jävligt rolig men jag har ont i huvudet bara, det är allt. Låt mig vara nu.", jag hade snabbt lyckats fått av mig mina klackskor och sprungit upp till rummet där jag nästan slet av mig kläderna och satte istället på men vit tröja med ett par korta sovshorts, jag ville inte ens veta vad som skulle stå i tidningarna imorgon om va Harry och Hannah hade gjort ikväll, hur kunde han bara välja henne före mig sådär? Ja det var verkligen ingen tvekan om att jag faktiskt kände mig värdelös just nu, och jag blev anklagad som en lögnare av min egen pojkvän, eller pojkvän? Jag visste inte riktigt vart vi stod än, vilket bara var jävligt jobbigt för att vara ärlig.
 
En knackning på dörren hördes och innan jag ens hann svara på det så var mamma inne med en kopp varm oboy i handen, hon kände mig, och även hur mycket jag bara ville skicka ut henne just nu så behövde jag henne samtidigt just nu, mer än någonsin.  
Jag hade trott att det skulle bli något slags mamma och dotter-snack just nu men istället ställde hon koppen på skrivbordet och nästan skyndade sig mot dörren igen, men jag sa inte emot, ville hon inte vara med mig så förstod jag henne, vem ville vara med en sån ful människa som mig? 
"Du har besök på nedervåningen. Han ser lika ledsen ut som dig, är det okej om jag släpper upp honom?", hennes röst var fortfarande låg och när jag hörde att hon sa han, så förstod jag. Men ville jag verkligen pratats honom nu? Jag suckade och nickade på huvudet.
"Släpp in honom, det är okej.", sa jag sedan med ett vänligt tonfall som gjorde att mammas breda leende utvecklades en aning. 
 
Ännu en gång knackade det på dörren. Jag rättade till mig i sängen och utan något ord alls så kom han in, det syntes att han kommit direkt ifrån festen och han såg riktigt sliten ut.
"Are you drunk?", jag tittade uppmanande på honom som satte sig i fotöljen lite längre bort.
"No, I've just drinked two shots. I'm not drunk.", klargjorde han och jag blev då snäppet gladare, jag visste att då skulle vi kunna ta ett riktigt snack utan några som helst problem.
"Who was Hannah?", frågade jag sedan eftersom jag visste mycket väl att de hade pratat. "Or I mean.. The blond girl as not was Hannah because she was definitely not there.", Harry suckade och tittade rakt in i mina ögon.
"I'm sorry, Linn. I really am, I should believed you.", hans ögon vattnades med tårar och han tittade fortfarande på mig,
"It's not that, Harry, the thing is, you thought I lied and call me a jealous girl, then you leave me alone and talked to all the other people except me. I saw how lucky you were without me, maybe we should ended us now.", orden skar in rakt in i hjärtat. Jag ville inte att det skulle ta slut här, men kanske skulle allt bara bli bättre då? "I love you Harry, but I can't have a relationship with someone that think I lying when I saying the truth. I want you to believe me and you don't."
"Yes I do, more than everything. I don't think what I thought, but I want you, just you and I should believe you in the first time. Please, we can't just give up on us, not now."
Han hade rätt, vi kunde bara inte ge upp nu. Det var ju Harry jag älskade. 
"Uhm, okay. Sure.", medgav jag mig tillslut. "But please Harry. Trust me next time, okay?"
"I promised.", han reste sig upp och la sig bredvid mig i sängen. "But I have something I need to tell you, something I don't want to do, but I must.", jag stelnade till och tittade upp på Harry som inte heller såg så värst glad ut.
 
-
Är inte hemma än! Å vad tror ni Harry har att säga?;) hmm.. Kommentera nu!

Åh, vad bra när kommer nästa? ❤
Kram xx

Svar: Vet inte riktigt, på söndag tror jag! Jobbar på en ny del :) x
My Wesström

Jättebra :)

Svar: Tusen tack!
My Wesström

omg längtar

Svar: Tack :D
My Wesström

Spännande..jag har ingen aning om vad han ska säga!..;/

Svar: Hihi, ja vi får se! ;)
My Wesström

Som vanligt, ett jättebra kapitel!
Åhh, vill veta vad han ska säga :DD

Svar: Ja, håller med! Haha ;)
My Wesström

Delen var bra som alltid, men jag gillar inte riktigt hur de alla var så dömande gällande utseendet.... det känns bara inte som att Louis någonsin skulle säga t.ex så där som han sa om Hannah.. :)

Svar: Tack :) haha, håller med. Men samtidigt så fick ni ju ändå blunden då hur hemsk hon faktiskt såg ut om Louis sa sådär!;)
My Wesström

My

ÅÅÅH undrar vad han ska säga!!

Svar: Ja, de kan man ju alltid undra när de gäller Harry ;)
My Wesström

Jättebra kapitel!!
Hoppas det inte det är något jättejpbbigt han kommer säga!!
Kram

Svar: Hihi, får vi inte hoppas :) kram!
My Wesström

Började läsa din blogg igår, du är grym! Sluta aldrig skriva!! Haha!

Svar: Oj, vad glad jag blir! Tack så jättemkt! Kram.
My Wesström

Snälla skriv fler noveller med Harry?!?!❤❤❤❤❤❤

Svar: Haha den pågående är ju om Harry :p
My Wesström

DEN BÄSTA NOVELLEN SOM FINNS, INGEN SNACK OM SAKEN ! xx

Svar: Men din novell finns ju sötis !! ❤
My Wesström




Kom ihåg mig?