everything about you, del 1

Handling; Linn Steneberg, den svensk/asiatiska 19-åriga tjejen med det brun/svarta håret, de bruna ögonen och den perfekta kroppen. Trots hennes asiatiska utseende så har hon alltid haft människor omkring sig och har även sina tre bästa vänner som hon tillbringar sina dagar med. Men bakom det fina leendet och det glänsande ögonen gömmer sig svek och sorger, saker som hon aldrig velat pratat med någon om. Hennes föräldrar är rika företagare som ständigt bråkar, dock hindrar det inte Linn att stå kvar med fötterna på jorden. Hon är alltid jordnära och vill sina nära och kära väl. Men hur länge ska hon verkligen orka vara stark och kommer killen hon träffar på sin kusins födelsedagsfest att kunna hjälpa henne? 

---

 

Det hade gått en månad in på sommarlovet och nästan varenda dag hade jag tillbringat tillsammans med Elin, Nadja och Erika, och även denna dag. Solen sken som aldrig förr och det var ovanligt hett ute. Jag plaskade med fötterna i polen samtidigt som jag smuttade på det rena vita vinet vi tagit från Elins mammas vinkällare. 

"Hallå? Jorden anropar Linn!", en hand viftade framför mina ögon och jag vände direkt blicken på de andra igen. 

"Va? vadå?"

"Du är bara så tyst. Är det något som har hänt?", Erika tittade med en bekymrad blick på mig, lika så gjorde Nadja och Elin. Jag skakade på huvudet och ryckte på axlarna. 

"Nej, jag är okej.", jag log mitt vanliga tillgjorda leende. "Men jag berättade väl för er att jag ska till London de fyra kommande veckorna?"

Det blev tyst ute på Elins utegård, läskigt tyst. Man skulle kunna höra en nål falla om det vore så. Nadja harklade sig efter ett tag och vi alla tre tittade på henne. 

"Vi kommer sakna dig, princess.", hon förflyttade sig närmare mig och lade armen om min axel. Det dröjde inte länge förrän Erika och Elin kom efter och gjorde lika dant. Jag log. Princess hade de kallat mig i alla tider, jag kunde inte direkt förstå varför, men i vilket fall som helst blev jag alltid glad när de sa det. 

"Jag kommer att sakna er med.", klargjorde jag och besvarade den lilla gruppkramen som bildades mellan oss. 

"Men varför ska du vara borta i just fyra veckor? El fyller ju år om en vecka, varför ska ni stanna så länge?", Erika tittade nedstämt på mig och jag suckade till svar. Det var alltid lika jobbigt när någon av oss skulle lämna varandra under en lång tid. 

"Mamma och Pappa kan behöva en paus ifrån Sverige ett tag, säger dem.", jag himlade med ögonen och förflyttade mitt långa hår hår från den ena sidan till den andra. "Men jag ska egentligen inte klaga. Det är London vi snackar om, brudar. Jag har inte träffat El på över ett och ett halvt år, och halva släkten är ju där, jag kommer klara mig bra. Jag har verkligen saknat dem alla."

"Men vi då? hur ska vi klara oss utan dig? det är inte samma sak utan dig ju.", Elin gjorde någon dramatisk gest och flinade sitt vanliga retsamma flin. 

"Elin har rätt. Men vi är glad för din skull, det kommer bli skönt att få komma bort från allt ett tag, speciellt efter allt som hände mellan dig och Carl o..-"

"Nadja, snälla.", avbröt jag fort. "Jag klarar inte av att prata om honom, okej?", hon nickade förstårligt på mig och log ett svagt leende. "Men nu tycker jag att vi ska fokusera på oss. På våra sista timmar tillsammans." 

Vi skrattade länge och drack av vårat vin. 

"Men okej, var ärliga nu. Håller ni på med någon eller?", Erika flinade stort och tittade uppmanande på oss alla. "Okej, alla utom Linn behöver svara.", tillade hon efter att ha sett min besvärade blick. 

"Men ni vet ju vilka jag älskar ju.", vi alla spärrade upp ögonen på Nadja som såg ovanligt lugn ut. Hon skrattade till innan hon fortsatte. "Varför ha en när jag kan ha fem stycken?" 

Jag, Elin och Erika suckade i kör och skakade våra huvuden mot Nadja som självklart skulle blanda in sin livliga fantasi i det vi kallar "killsnack". 

"Nad, inte för att krossa dina drömmar eller så.. Men One Direction är ett pojkband. De vet inte ens om att du existerar.", skrattade Elin och fick både med mig och Erika på samma spår. 

"Ja, jag vet. Men jag älskar dem så otroligt mycke..-"

"Vi vet.", vi avbröt Nadja snabbt innan hon skulle komma igång ordentligt med hennes prat om killarna i One Direction. Även om det bara har hållt på i några få veckor så började dem verkligen gå mig på närverna. 

"Alltså, jag håller med Nadja på ett sett. De är grymt snygga alla fem och sjunger som gudar, men jag skulle aldrig kunna fantisera om ett liv tillsammans med Harry Styles, typ?", Erika skrattade och Nadja nickade belåtet åt på henne. 

"Ja, de är ju bra på det dom gör. Men de är lite för mycket för min smak.", konstaterade Elin och drack upp snutten som fanns kvar av vinet i hennes glas. "Du då, Linn? Vad tycker du om One Direction?" 

Jag suckade och knep igen lite med munnen. "Jag vet inte. Jag hör och ser dem överallt på sociala medierna, på radion och nu här med er, vad finns det att säga? jag känner dem inte men jag skulle ljuga om jag sade att de gör dålig musik, för det gör de verkligen inte.", Nadja sken upp och Erika och Elin tycktes nöja sig med ett sådant svar. 

 

Jag smällde igen dörren, sparkade av mig mina utslitna ballerina skor och för första gången på över ett år kunde jag gå in i huset utan att höra skrik, gap eller smällar ifrån både mamma och pappas sida. Idag, nu, var det tvärtom. Det var knäpptyst i huset och jag kunde höra hur mina två föräldrar lugnt och sansat satt i vardagsrummet och pratade. 

"Hej.", sa jag tyst och visade mig i vardagsrumsdörren. De båda satt på varsin sida av soffan och om jag kunde tyda det rätt så såg mamma ut att ha gråtit. "Är ni okej?" 

"Vi är alltid okej, gumman.", svarade pappa och gav mig ett tillgjort leende. "Har du packat dina saker till resan imorgon? vi åker runt elva." 

"Jag ska gå upp och packa det sista nu.", bekräftade jag och vände mig om men sneglade fort bak igen. "God natt."

Jag stod där länge och väntade på ett svar. Men när jag insåg att det inte tänkte ge mig något så gick jag med tunga steg upp mot mitt rum där jag högt smällde igen dörren och packade det sista till Londonresan imorgon. Det skulle bli så jävla skönt att komma bort från Sverige, bort från Carl och bort från allt. Kanske till och med lära några nya människor och kanske få känna lycka på riktigt igen. Det skulle vara skönt. 

---

Jag lottade om en vinnare och i detta fall så blev det Inga-Linn's karaktär som vann. Det var riktigt kul att så många deltog och jag ser fram emot att göra detta flera gånger! Ledsen om just du inte blev huvudrollen, men det kommer fler chanser, absolut. Alla hade svarat på frågorna så bra och vissa hade skrivit riktigt mycket också, det uppskattas verkligen. Så himla kul! Men nu blev det Inga-Linn som vann och grattis till det. Linn kommer även att ha en kändis utseende, och det är nämnligen Shay Mitchell som Linn kommer att spela. Älskar henne så himla mycket och hon är så galet fin! 

 

Eftersom det som sagt är sommarlov så tänker jag nu inte uppdatera så ofta som jag gjorda, dvs. 3 ggr per dag. Men jag kommer heller inte sätta speciella tider eller dagar. Jag kommer helt enkelt skriva så fort jag får lusten till det och när jag har tid. Så snälla, stressa mig inte! Så himla kul att ni håller er kvar iallafall, det måste jag säga och jag tycker så himla mycket om er, och blir så grymt glad av era underbara kommentarer. Tusen, miljarder tack! You made my days. ♥

 

Vad tycker ni om del ett förresten? Självklart är del 1 oftast lite seg osv, men ge detta en chans iallafall! Kramar på er <3

Det var jättebra! vad roligt att min roll vann!;D Kram!

skitbra! kul att du är tillbaka, äntligen!!

Åh kul att du är tbx igen!! Älskade första delen redan! Kram<3

Asså det är sjukt så mycket du har utvecklats sen typ några noveller bakåt. Jag läser massor noveller hela tiden och du har typ börjat skriva som några av de absolut bästa av de jag läser, topp språk och såhär du skriver inte för lite beskrivet eller för mycket, helt perfekt lixom! Tänkte att det kanske skulle vara kul att veta att du verkligen utvecklats... :) också tycker jag den här novellen verkar grym!

Ja, nu är jag här! Haha. :)
Nämen den här blir nog jätte bra och jag kommer absolut stanna och läsa. :D

Sjukt bra!! Kan inte vänta till nästa kapitel :) Meeer :)

#fangirling

Super bra början!!!! <3

Min kompis tipsade om din novell och jag har redan blivit förälskad i den! ;)

Här kommer jag lite efter och tänkte läsa denna novell. Den är säkert jättebra, dock harvjag bara läst ca 3 meningar. När du berättar att hon ser atiatisk ut spelar det ingen roll. Men sen skriver du "trots hennes asiatiska utseende" när du beskriver att hon har vänner. Inte för att vara den personen så låter det faktiskt som att personer som har dem asiatiska dragen inte har/kan ha några vänner.