everything about you, del 11

Harrys Perspektiv;

Vad som gjorde mig både glad och förvirrad var just att vi inte hade hörts av på över ett år, vi var tajtare än allt annat innan och vi hade till och med ett band tillsammans innan One Direction. Han hade alltid stöttat mig i det jag gjorde och jag saknade verkligen honom. Det var en torsdagskväll men vad gjorde det? klubbarna var uppe för det, och förmodligen inte lika mycket folk. Jag var ändå så ledig imorgon så vad hade jag att förlora? dock så vet jag ju att med Will kan jag bli riktigt galen på fester när vi väl kom igång, men idag känner jag mest för att ta det lugnt med drickandet. Eller? 

 ~ Of course I'm in! See you soon, bro. I really miss you too :) ~

---

 

Huvudet värkte och jag slog snabbt upp ögonen, till min stora förvåning så var jag inte hemma i min egen lägenhet eller i min egen säng. Jag var inte heller hos någon av killarna. Jag tittade med en förvirrad blick åt sidan och fick se en tjej jag aldrig sett förr. Jag förstod då ännu en gång vad som hade hänt och jag vill inte ens veta vad som skulle stå i tidningen idag. Som tur var så sov hon djupt så jag fiskade försiktigt efter både underkläder och kläder som låg huller om buller i rummet vi befann oss i. Jag gav med mig ett ljudlöst suckande och drog snabbt på mig mina kläder och nästan sprang ut ur lägenheten. Jag tog upp mobilen ur fickan och fick då syn på de fem missade samtalen från Liam, de tre ifrån Zayn och tio från Louis. Jag hade även inkorgen av meddelanden spammat och jag fick då syn på att ett var ifrån Will. Utan att tänka så klickade jag upp det. 

 

~ Wow, you were really drunk last night and I don't know wherever you went. I call Louis and the other boys anyways and you should talk to them, I think. I drive home to Holmes Chapel today, but it was nice to see you. And I hope you are ok ! love you bro ! ~ 

 

Jag suckade och klickade ner smset. Jag hade alldeles för ont i huvudet för att tänka. Jag kände inte igen mig vart jag var men till min undsättning så fick jag syn på en taxi. Minuten efter så satt jag i den, påväg hem till min lägenhet. Jag visste konsekvenserna jag skulle få av både killarna, Paul och Linn. Fan, fan, fan, Linn! Vad hade jag ställt till med? 

 

"Harry, what the fuck? where have you been the whole night? seriously.", jag möttes i min egen dörröppning av en illsken Louis. Jag stirrade ångerfullt på honom och kände att jag inte alls orkade bråka. "Have you seen this? all this picture of you and the weird blonde girl as you met on a pub? I don't understand you, Harry, I really don't do it. The magazine and papers write everything about you and the girl as you kissed and sleeped with tonight.", han slängde fram två tidningar, samt massa tweets från arga fans. Jag tittade ännu en gång på Louis som minst sagt såg riktigt upprörd ut, och inte tala om besviken. Jag kände själv hur jag skämdes och Louis hade all rätt till att var arg också.

"How much is the clock?", var det första som kom ur min mun. Han tittade på klockan och sedan på mig igen. 

"Half past six.", han suckade. "I thought that your feelings for Linn was special. I thought you should be nice to her and treat her right, but I had wrong. You're the same idiot as before, Haz."

Hans ord fick hjärtat att nästan stanna och hela magen knep ihop. Aldrig hade han vart så.. Allvarlig. Men samtidigt förstod jag inte hur kan kunde vara så arg, han hade ju vart med om detta förut, varför göra sån stor grej av det just nu? 

"But why do you care so much about it right now? I mean.. A..-", jag hann inte ens avsluta meningen förrän Louis tittade med mörka ögon på mig. 

"Why I care so much now? I've not cared before because the girl you've cheated on before was idiots like you. Now, Harry. It's my girlfriends cousin you cheated on, it's difference.", jag tystnade. "You probably kissed and cuddle with her yesterday before you get drunk, right?", jag nickade och fortsatte att titta mot Louis som nu stod vid dörröppningen med handen på handtaget. "I really don't understand you. How could you? I'm really disappointed of you and I can just imagine how Linn feels right now. And just so you know, she has work hard to forget her ex boyfriend, how do you think now? Oh, I'm really happy for you and your blonde girl. I hope that you'll get a happy life together." , innan jag ens förstod det själv så hördes en hög smäll ifrån dörren och Louis var ute ur lägenheten. Jag lutade ryggen mot väggen och sjönk sakta ner mot golvet. Louis ord ekade i mitt huvud, om och om igen. Vad i helvete hade jag gjort? 

 

Linns Perspektiv; 

"Va? vad menar du?", mobilen hade burrat till flera gånger under morgonen. Tillslut svarade jag och det var då Nadja som befann sig på andra sidan luren. Igår hade allt vart så perfekt, jag hade vart så glad att jag ringt både Nadja samt Erika och Elin som campade tillsammans. De alla blev riktigt glad för min skull, men denna morgon var inte lika lyckad som gårdagen om man säger så. "Nej jag läser inte tidningarna vet du ju. Vad står det? 

Nadja flåsade i telefonen och hon lät ganska så irriterad. "Du sa ju att du var med Harry igår, men du ljög ju! Han var ju inte med någon blond tjej igår. De dansade, kysstes och han följde med henne hem där på kvällen."

Hennes ord kändes som ett knuvhugg rakt i hjärtat. Var det sant? var det verkligen möjligt? varför hade jag börjat bygga upp ett förtroende med honom? hur kunde jag vara så dum? han är känd, snygg och charmig, varför skulle han ens viljat ha mig? jag borde förstått bättre. 

"Jag var med han igår till typ på kvällen. Men han måste ha gått ut efter det. Men jag orkar inte prata nu, hejdå.", med det så la jag på. 

 

Jag stirrade upp i taket efter att ha sett massor med artiklar, bilder och videoklipp. Det Nadja hade åstakommit med var alltså sant, även om jag så gärna inte hade velat tro det. Plötsligt knackade det på dörren, jag satte mig till rätta i sängen och tog ett djupt andetag.

"Come in.", efter de orden så öppnades dörren och in kom El. Jag var faktiskt riktigt glad över att se henne nu, även om jag helst skulle vilja vara själv. Jag drog till med ett tillgjort leende för att hon inte skulle märka att jag egentligen led väldigt mycket över detta. Orden han sa igår betydde förmodligen ingenting för honom. 

"Hi.", hon såg allvarlig ut. Hennes glada leende hade ändrats till ett brett leende och hon gick försiktigt fram mot sängen. "I understand that you've seen what the paps write about Harry and the girl.", hon tittade ner mot golvet, nästan som om hon skämdes. Jag nickade till svar. "Are you okay?" 

Jag svalde hårt. Skulle jag säga sanningen eller skulle jag dra till med ännu en lögn? jag fnös till av tanken att jag faktiskt blivit van med att ljuga över att jag var okej, så varför inte nu också? "Yeah, of course. I'm fine." 

"You maybe could say that to your friends in Sweden, but you can't lie to me. I know you're sad and I knew how much Harry meant to you. And I know, Harry is a dreamboy, and I know he can better. Maybe he deserves..-"

"A second chance? no, I don't think so. I've been betrayed before, too many times, this was the last time I should trust any boy.", orden bara slank ur min mun och jag kände hur irritationen brusade upp inom mig. "But El, I'm okay. Just.. Just let me be alone right now." 

Jag la mig ner i sängen samtidigt som jag begravde huvudet i kudden. "You can tell Harry that I'm happy for his sake, then you also can tell him that let me be." 

Jag kunde känna hur Eleanor nickade på huvudet, strök mig över huvudet och sedan lämnade hon rummet. 

Huvudet fortsatte vila mot kudden när jag plötsligt hör hur mobilen plingade till. En, två, tre, fyra signaler gick och jag förstod därav att det ringde. Utan att jag egentligen ville svara så tog jag upp mobilen, fortfarande med huvudet i kudden, men jag lyckades ändå svara. 

"Hello?"

"Linn? is it you? Hi, it's Harry.. I..-", mer än så hann han dock inte säga förrän jag klickat bort samtalet. Jag orkade inte höra mer bortförklaringar, jag hade hört nog med dem förut. Jag torkade bort de få tårarna som blött ner mina kinder, sedan drog jag på mig ett par mjukisar efter pappa och en slapp tjocktröja. Sedan försvann jag snabbt in till badrummet där jag sedan tvättade av ansiktet. Jag såg bokstavligen hemsk ut, men ingen mer än familjen skulle ändå få se mig idag, så det var ju skitsamma. 

---

Vad tror ni kommer hända nu? ooohh.. Ja.. Det får vi se imorgon! ;) Kände för att klämma in ett inlägg till idag, men antar att det inte gjorde något? ;) Kommentera massor nuuu! 

Men åååh! Vad jag blir irriterad på Harry :( Men jag hoppas att Linn förlåter honom, för de verkade verkligen gilla varandra!

Novellen är jättebra!! :)

Superbra!!! På nått sätt kände jag på mig att det skulle hända något dumt när han gick på festen. Jaja, hoppas allt löser sig.

As bra! Både del 10 och 11! Hoppas set löser sig!

MEEEEEER!!! Herregud ååhhh älskar denna berättelsen!!' ❤❤❤❤ SNÄLLA skriv mer och helst längre, jag ber dig! ❤❤❤❤

Men åh My du är så himla duktig!!!!!❤ Sluta aldrig skriva :)

Hittade denna novell nyss å nu är jag helt fast! Du är sjukt begåvad å jag älskar ditt sätt att skriva! Kram!

Underbar del! Blir dock irriterad på Harry.. Vad gör han :(

Åhhh det är så spännande!!! Längtar varje dag tills det kommer ett nytt kapitel!! Ihh så spännande!!

ÅÅÅÅHH det är så bra!!
Förlåt för segt med kommentarer från min del men har varit lite upptagen :(
Kram ❤

MEEEER!! ❤❤❤❤ Älska!!

Åh, superbra, riktigt spännande! :D Men du behöver fila på din engelska lite, du skriver samma fel hela tiden.