lose myself, del 24
Lizzys Perspektiv;
Men min uppmärksamhet riktades åt de dammiga, lortiga albumet som låg längst underst bland sakerna. Jag tog försiktigt upp de och läste på den. "Year 1999 - 2000." jag kände igen handstilen, det var varken min, pappas eller Alex, det var mammas. Motvilligt öppnade jag första sidan och fick genast syn på en bild på mig och Alex. Jag läste texten om och om igen, tårarna ville aldrig sluta och jag kunde heller inte låta bli att le. "Alex and Liz drinking their first smoothie together. ♥" , Jag granskade bilden noga och när jag tänkte efter så kom jag ihåg dagen så väl.
Zayns Perspektiv;
Jag vaknade av prat och skratt utanför rummet. Jag tittade mig omkring och insåg snabbt att jag inte var hemma. Jag låg istället i Liams gästrum med alla kläderna på mig. Jag ruskade snabbt på huvudet för att vakna till lite bättre, sedan gnuggade mig i ögonen och slutligen reste mig upp. Jag kände på fickan och tog snabbt upp mobilen som låg inuti den, i hopp om ett missat samtal eller något sms tittade jag på skärmen men till min besvikelse hade jag varken fått något missat meddelande eller samtal.
Jag gick ut ur rummet och möttes av fyra glada killar varav en av dem satt högt insatt i telefonen. Han såg till en början lite skeptisk ut men hans breda mungipor ändrades snabbt till ett stort flin.
"Niall, what's happend?", log Liam åt honom och Niall vände fort bort blicken från skärmen och innan han ens hann öppna munnen så fortsatte Liam skeptiskt. "Let me guess? It's Kate, right?"
Jag ignorerade Niall och Liam ett tag men min blick gick vidare mot Louis och Harry som satt och pratade om något helt annat på andra änden av soffan. De märkte nog knappt att jag ens kommit in i rummet.
"Good morning to you too, guys! It's very nice to see you in this beautiful.", mumlade jag ironiskt och satte mig i fotöljen på andra sidan om Niall. De följde mig mållöst med blicken men tillslut tog Liam över ordet.
"Sorry, but Niall is in love."
Vi alla tittade snopet på Niall som protesterade. "No, I'm not! Liam don't say that."
"Okay, sorry. But he writing to Kate right now anyway.", skrattade Liam och jag gav Niall en frågande blick.
"About what?", frågade Harry nyfiket och Louis flinade stort.
"Uhm.. She break up with hers boyfriend yesterday and everything went well. Now she's on a hotel and going home to Bradford in the evening." alla, till och med jag, brast ut i ett leende och var glad för hennes skull. "She also wondered if you wanted to follow her, Zayn."
Jag tittade fort på Niall som såg väldigt säker ut. Jag ryckte på axlarna men svarade inte.
"Yeah, have you talk to Lizzy since.. The terrible day?", frågade Louis och jag kunde känna medlidande från hans sida. Jag skakade på huvudet och blicken vändes ner mot golvet.
"No, she has not call or write to me yet.", bekräftade jag och märkte hur killarnas blickar vändes mot mig. "I don't know what I can do. I feels like a bad boyfriend since I don't is with her now."
"But follow Kate home and surprise Lizzy, I know that she would be happy.", konstaterade Harry och de andra höll med.
"Yes, you're right. Niall, text her that I'll follow with her, but say that it should be a surprise.", sa jag lugnt men samtidigt lite nervöst.
Lizzys Perspektiv;
Timmar har gått sen vi kom hem och de timmarna har känts som en evighet. Huset var tyst och det enda jag kunde höra var pappas ljud ifrån köket. Hur han lät med tallrikar, glas och bestick, genom att plocka i och ur diskmaskinen. Jag kune även höra en och en annan snyftning från hans sida, vilket jag inte alls gillade och jag klarade knappast av att höra honom gråta, därför så sprang jag upp på rummet och stängde istället in mig där.
Min facebook sida var spammat med människor som beklagade sorgen, tidningarna skrev om min brors död och hela släkten är helt förstörd, der kändes hemskt. Allt jag hade byggt upp under dessa åren bara försvann ner till botten igen. Allt jag egentligen behövde nu var att få höra Zayns röst. Jag sträckte mig efter mobilen som låg på nattygsbordet på andra sidan sängen och jag bläddrade snabbt ner till "Z" i kontakterna, jag tvekade en lång stund innan jag slutligen tröck på hans nummer och signaler sattes igång. Men till min besvikelse så tjöt signalerna om och om igen, tillslut la jag på och gav upp.
Att kliva in i Alex rum igen var som att gå i en mörk grotta fylld med saker. Jag satte mig försiktigt i hans soffa och lutade mig tillbaka då jag plötsligt kände något hårt när jag lutade mig mot en kudde. Jag vände blicken åt den hårda kudden och när jag sedan lyfte upp den så kändes den ovanligt tung för att vara en kudde. Men för att vara säker så tog jag kudden bredvid och gemförde deras vikter, och ja, visst var den ena kudden tyngre. I chock och oro öppnade jag den försiktigt och la direkt märke till den vita boken som låg längs ena kanten på kudden. Jag tog tag om den, lämnade rummet som det var och gick in till mig. Jag kände mig hemsk att läsa min egen brors dagbok, men kanske, kanske kunna detta hjälpa mig att komma den skyldige närmare. Jag satte mig i min egen soffa och bläddrade snabbt och försiktigt igenom boken men stannade upp när jag lade märkte till Zayns namn på en sida.
" Yesterday, my cousin Cindy celebrated hers birthday. It was really nice and hers favorite boyband and even Charlies best friends was there. I saw that Liz a long time talk to the boys after that they singing for Cindy and she looks really happy, which did my happy too.
Today, dad screamed from the stairs that the breakfast was ready. A usual I went up and Liz still sleeping. I woke her up through that go into her room and pulled away both of hers cover and pillow, as usual became she very angry and that what the point.
Finally, She went down and joined us to the breakfast, and everything was really nice, until I destroyed it all. I told that something as I don't should. About her and Zayn. I know they only are friends, but I know that they really liked each other. But as Liz said before she left the table; "Just because you don't have any girl friends, isn't mean that I don't can have some guy friends."
After that words, I thought after, and she's right. Maybe it's me as it's the problem? I don't understand how she can stand out with me like brother. I'm just an idiot. "
Tårarna föll ner och det fanns så mycket mer att läsa, men efter att läst den sista meningen gjorde så ont, hur kunde han tro något sådant? hur kunde jag säga så till honom? vad hade jag gjort? ,plötsligt hörde jag dörrklockan ringa och steg mot ytterdörren hördes nerifrån. Jag kunde inte tyda vad pappa och personen sa, men jag hörde genast fotsteg i trappan. Jag torkade tårarna och drog på mig en filt eftersom jag endast hade ett linne och underkläder på mig.
Dörren öppnades och ett välbekant ansikte syntes. Nästan så att det var för bra för att vara sant. Drömde jag nu?
"Zayn?", jag reste mig tårögt upp från soffan och tittade med storaögda ögon på honom. "It's really you?"
"Yes, my love. It is.", jag rusade fram till honom och slängde mig i hans kalla famn. Han tog snabbt emot mig och tog sina armar i ett hårt tag om mig. "I love you so, so much."
Mina tårar ville aldrig ta slut och jag kunde även känna hur Zayn grät. Jag backade bak huvudet så att våra blickar kunde mötas, jag såg det jag precis ville se. Zayn, med de bruna fina ögonen, de perfekt långa svarta ögonfransarna och det underbara leendet. Hela han. Jag pressade mina läppar mot hans och det blev en lång och efterlängtad kyss.
Oj, det blev en lång del nu känner jag. Hihi. Nu är Zayn där också, kommer han kunna hålla sig ifrån att berätta sanningen för Lizzy och bryta det han lovat Kate, eller hur kommer det bli? ;) Vill ni ha del 25? Då får ni kommentera!
isis
såklart jag lär kommentera! skit bra! du är så duktig och en bra förebild!
Svar:
My Wesström
så jäkla bra! grymt !
Svar:
My Wesström
Supersorlig, jag gråter. Min kompis (jag är hemma hos henne) frågade varför jag grätt. Då svarade jag sorglig Novell! Och ännu sirligare när jag själv varit med om att en familjmedlem dött :(
Svar:
My Wesström
Meer :')
Svar:
My Wesström
Kort men bra del!:D Zayn..<3
JA DEL 25 IDAG!:D DÅ BLIR JAG GLAD!! (TILL ALLA LÄSARE; KOMMENTERA!;D)
Svar:
My Wesström
Åh vad gulligt att Zayn överraskade Lizzy!
Jag hoppas inte att Zayn säger något, jag vill att Kate ska göra det! Hoppas det iaf :)
Svar:
My Wesström
Kikade in på din blogg och jag måste bara säga att du är jätte duktig på att skriva! Fortsätt med det du gör och skrev så mycket du bara kan!! :D
Svar:
My Wesström
Grymt bra del! Inte alls för lång, du äger!
Svar:
My Wesström
Måste bara passa på att erkänna att jag verkligen älskar de bilder du lägger in till varje kapitel! De passar såååå bra och gör att man bli otroligt inspirerad att läsa! :D
Braaaaaaaaaaaaaa (bra är egentligen inte tillräckligt för att beskriva, men alla bra adjektiv i hela svenskan vore nog bättre.. ;)) kapitel <3
Svar:
My Wesström
sv: Tack!
Wow. Vilken del! Mycket känslor... På ett bra sätt ;)
Sjukt bra!! Kan inte riktigt förstå att man kan vara så duktig på att skriva som du ;) Meeeeeeer :)
Svar:
My Wesström
Sv: hihi!! Tack du <3 :)
Åh vad bra!;D Hoppas du blir skrivsugen fler gånger!;) haha
Svar:
My Wesström
