one way or another, del 8

Elviras Perspektiv;
"Ta det lugnt, jag är här och jag tänker aldrig lämna dig" viskade han i mitt öra med sin sköra röst som gav mig gåshud. Tänk att jag gjorde det, det jag aldrig någonsin tänkt göra för någon annan gjorde jag för en nästan främmande person, men ändå så kändes allt så rätt. Han var verkligen en sann vän.

Lou :3 | via Facebook(1) Fotografije s vremenske linije | via FacebookListen To 1D!
 
Men gillade jag honom? Skulle jag vilja dela mitt liv med honom? Nej, jag ska aldrig bli kär och speciellt inte i en kändis. Förresten hade han säkert tjej. Varför tänker jag ens på detta? Fuck kärlek och allt vad det innebär.

"Vad tänker du på?" Jag vaknade upp ur mina tankar och såg att Louis satt och tittade på mig och log. Jag hade lugnat ner mig lite nu så jag skakade inte längre och allt kändes så bra, det kändes bra över att ha pratat ut med någon som faktiskt verka bry sig. Visst, Elly bryr sig. Men det känns så annorlunda med Louis. 
"Nä.. Ingenting, Vad vill du göra?" frågade jag honom och reste mig upp från bänken. Han ställde sig bredvid mig och sa att jag skulle följa efter han, vilket jag gjorde. Vi gick en lång stund men vad gjorde det när vädret var perfekt. När vi väl kom fram så såg vatten, skog och ännu mer vatten. 
"Jag lekte här hela tiden när jag var liten" sa han och tittade ut mot det porlande vattnet. Jag ställde mig bredvid honom och kunde höra fåglarnas tvitter och det var helt vindstilla. 
"Ibland önskar jag att jag inte var så känd. Jag älskar fansen och att stå på scenen och sjunga, men att folk hela tiden vet vart jag är och vad jag gör hela tiden kan tillslut bli jobbigt och läskigt, privatliv finns inte liksom" började han och fortsatte titta ut mot vattnet. I det ögonblicket insåg jag att han inte heller hade det så lätt, han var ju bara som sagt en människa som sjunger. 
"Ja, det kan inte vara lätt alla gånger" fick jag ur mig och han vände blicken mot mig. Jag kände mig för stunden rätt så dum efter jag sa det men han bara log mot mig. 
"Ska vi bada?" sa han och flinade åt mig. Jag verkligen hatade att bada så jag tackade snabbt nej. 
"Okej, du får väl stå där då!" sa han och sedan sprang han iväg, jag såg han inte på flera minuter förräns han ropade mitt namn.
"Elvira! Kolla häääär!" sa han och slängde sig i lianen som hängde i trädet och på bara några sekunder låg han i vattnet. Jag såg ur han skrattade och tittade på mig, jag kunde inget annat än att skratta med honom. 
 
"Jag måste nog dra hem nu, jag lär öva lite manus och sånt." sa jag när Louis kommit upp ur vattnet. Han nickade och tog av sig sina skor som var helt dygnsura.
"Vill du ha en kraam?" frågade han och sträckte ut sina armar. Jag skakade på huvudet men han hann före, innan jag ens hunnit tänkt klart så var jag i hans blöta armar och kunde höra hans hjärtslag. 
 
"Tack för idag. Vi hörs!" sa han och gav mig ännu en kram och gick sedan vidare bort mot sig. Jag stod kvar ett tag och tittade på honom när han gick bortåt, han var verkligen fin. Men att bli kär får bara inte hända, jag vill aldrig mer bli sårad. Aldrig. Jag är så rädd.

Jag gick fram till dörren och tänkte precis öppna den då jag ser en blå bil på garageuppfarten, en bil jag aldrig sett förr. Jag gick försiktigt in och hörde skratt och ljud från vardagsrummet. Jag gick in för att se vem det var och till min förvåning så satt det en kille där inne, tillsammans med Elly.
"Åh, hej gumman. Det här är Edward, en gammal vän" började hon och såg lite förvånat på mig. 
"En gammal vän" ja, det brukar låta så. Tror hon att jag är dum? Klart jag fattar att det inte bara är "En gammal vän" jag sa inget och gick upp på mitt rum och började öva på manuset Lucas gett oss tidigare idag. 
Men allt som befann sig i mitt huvud var Louis. Han hade verkligen vart till en stor hjälp för mig och jag hade börjat byggt upp ett förtroende för honom. 
Jag sökte upp One Direction på min spotify lista och det kom flera olika låtar upp. Jag lät listan gå och jag gillade verkligen låtarna, det var ju riktigt bra. Eftersom jag aldrig sett de andra killarna förut så tröck jag öven upp Safari och började söka på One Direction. Det kom upp minst tusen sökningar och jag klickade upp den första bilden som kom fram. Jag såg precis vart Louis stod och jag log lite för mig själv. De 4 andra killarna i bandet såg inte dum ut de heller, hur kunde jag ha missat dessa killar?
 
Jag ringde upp Lucy och hon svarade bara efter några signaler.
"Hej El, vart har duu vart i flera dagar? Har saknat min syster ju!" sa hon och jag flinade lite för mig själv, hon hade rätt. Vi hade inte snackat på flera dagar och det kändes skönt att höra hennes röst igen. Samtalet rullade på men det var ju inte riktigt därför jag ringde, det fanns ju en anledning.
"Du, vet du vilka One Direction är?" frågade jag lite tyst och jag hörde hur hon stelnade till lite där bakom telefonen.
"Eh.. Nej.. Jag måste sluta nu, hej då. Puss älskar dig!" *Klick* Vad var det där? Varför la hon bara på sådär och varför svarade hon så tvekande? Något var fel, hon brukade aldrig göra så. 

Hihi, vad tror ni hände med Lucy? Å vad kommer hända mellan Lou och El? Tror ni det blir kärlek ändå, trotts att hon intalat sig själv att aldrig bli kär? ;) 
 

Nästa kommer senare!
 
 

Neeej ÅÅÅH va bra!! Undra va som hände med Lucy där.. Iiihh!!!

ASSÅ HERREGUD VAD DU ÄR BRA!! JAG BARA ÄLSKAR ATT SITTA OCH LÄSA DINA NOVELLER! MEEEEEEEEEEEEEEER!

super!

Gud så bra! :D Hm...vad har Lucy för sig egentligen...? Hihi! Vill ha mer nuuu! ♥♥




Kom ihåg mig?