summer love, del 14

Fridas Perspektiv;
Plötsligt så kände jag hur det burrade till i min ficka, det var från Harry. Jag läste SMSet om och om igen, men just när jag tänkte svara så såg jag Jacob komma gående emot mig. Jag la ner mobilen i fickan direkt och sprang emot honom. "Vem var det du skrev med när jag kom?" sa han och tittade på mig. 
"Äsch, det var ingen. En jobbig kille som skriver hela tiden bara" sa jag för att han inte skulle bry sig så mycket om det, trodde jag. "Ge mig telefonen så ska jag visa han vem som bestämmer!" jag gav honom motvilligt telefonen och han läste SMSet ifrån Harry.  Jag såg att han skrev någonting, men han lutade telefonen mot sitt håll för att jag inte skulle kunna se det. Jag fick tillslut tillbaka den och såg vad han skrivit. "Lämna mig ifred din äckliga tönt, vill aldrig mer ha med dig att göra" hade han svarat Harry. När jag läste det för mig själv så högg det till i hjärtat, vad hade jag nu gett mig in på? 

Jag läste det om och om igen. Jag tittade besviket på Jacob som bara stod där och flinade.
"Varför gjorde du sådär för?" sa jag 
"Vadå? det var väl lika bra. Den värdelösa bögen ska inte få ha något med dig att göra, du är min nu, okej?" 
Innerst inne så visste jag att det var fel, men ändå så nickade jag och höll med. Vi gick till en klubb där Jacob bjöd på allt fler och fler drinkar. Jag kände mig allt mer och mer borta och det ända jag kunde se var skugga, allt blev suddigt. 
 
Elins Perspektiv;
Jag vaknade nästa morgon, fast denna morgon var inte som alla andra. Jag kunde inte se Frida på andra sidan rummet som jag gjort under några dagars tid nu. Jag tänkte på gårdagen då hon bara hade sprungit ut efter vårat bråk. Vart hade hon tagit vägen? Jag trodde ju att hon skulle komma hem efter det?  Jag började känna mig rätt så orolig på vad som kunde ha hänt henne och jag hoppades med hela mitt hjärta att hon mådde bra. Jag tittade på mobilen, det fanns inga meddelanden från Frida iallafall, men däremot ett SMS ifrån Niall som han hade skickat inatt. 
"Hej älskling, vet att du kanske sover nu men vet du vad det är för fel på Frida? hon skrev ett väldigt elakt SMS till Harry som han tog åt sig väldigt mycket av. Om du ser detta är du vaknar så får du gärna svara. Godnatt min prinsessa, jag älskar dig" stod det och jag började känna mig väldigt förvirrad. Vad hade det tagit åt Frida egentligen? Hon var inte alls som sig själv längre. 
Jag bestämmde mig för att ringa upp Niall och han svarade bara efter tre signaler. 
"Heeeeeej Elin" sa han med sin söta röst så hela jag bara log.
"Heeej, vet ni kanske vart Frida är? Hon är inte hemma och jag börjar bli väldigt orolig" sa jag med en röst som både skrämde han och mig. "Kom över hit så kan vi snacka mer. Du kanske kan få Harry på bättre humör också, han bara ligger ner i sin säng och vägrar lämna den"  sa han bara och jag klädde på mig direkt. Fick det som låg högst upp i garderoben igen - vita byxor, en vit tröja och sedan tog jag min rosa jacka på det. Lite lätt och snyggt på en gång. Hoppade i mina vita converse och nästan sprang hem till Harry.
 
Det var Louis som öppnade dörren, kramade om mig och bad mig gå in till Harry. När jag kom in till Harrys rum så satt alla killar där. Niall hoppade upp från sängen när han fick syn på mig "hej älskliiing, jag har saknat dig" sa han och kysste mig lite lätt på munnen. Jag besvarade kyssen och svarade att jag hade saknat honom också. Jag gick sakta fram och satte mig på sängkanten bredvid Harry. 
"Hej Harry, hur mår du?" sa jag med en försiktig ton. Han tittade upp mot mig och det ända jag fick till svar var ett svagt leende. Det syndet på honom att han verkligen försökte pressa fram dedär leendet och att han egentligen inte mådde bra alls. 
"Kom igen Harry, visa SMSet från Frida!" Sa Zayn som satt bredvid mig i sängen.  Harry tog sakta upp telefonen och visade mig SMSet. Jag läste om det flera gånger. "Det där skulle hon aldrig skriva, inte ens till sin värsta fiende" svarade jag med blicken tittandes på SMSet för femte gången. "Men om det inte var Frida, vem kunde det då vara?" sa Niall och killarna kollade på mig, till och med Harry.
Jag tänkte efter en stund och visste svaret nästan direkt, Jacob såklart. 
Jag testade att ringa henne, inte bara en gång utan minst fem och fick inget svar alls. Vart hade hon tagit vägen?
 
Fridas Perspektiv;
Jag vaknade upp i ett stort hus och min första tanke var ju självklart "Vart är jag?" jag var yr och spyfärdig och till min förvåning så hade jag inga kläder på mig. Alla kläder låg på en hög på golvet. Jag kände mig äcklig och smutsig när jag låg där i sängen. Jag låg och funderade var jag var någonstans då jag ser ett välbekant ansikte komma ut från badrummet. 
"Jacob, vart är jag någonstans och varför ligger jag naken?" sa jag med en skräckslagen röst.
Han log bara och la sig bredvid mig, han tog handen på mina lår men jag tog bort den direkt. 
"Vad gör du?!" sa jag och denna gång lät jag väldigt rädd. 
"Kommer du inte ihåg vad som hände igår? Vi hade det ju väldigt trevligt, om du inte minns det?" sa han och blinkade med ena ögat. 
Vad fan hade jag gjort? Hade jag gett bort min oskuld till en äcklig kille jag trodde jag var kär i men som bara utnyttjade mig? Inte nog med det hade han sabbat det för mig och Harry också. Kommer aldrig förlåta mig själv för detta. 
"Kan du berätta vart jag är någonstans så jag kan ta mig hem på något sätt?" sa jag bara medans jag började klä på mig mina lortiga kläder. 
"Ta det lugnt, jag skjutsar hem dig" sa han och log. Jag kände mig grymt osäker men tillslut gick jag väl med på det. Han verkade ju inte vara dum precis och han hade ju inte gjort något olagligt. Vi båda är ju 16 år så det är ju lagligt. 
 
"Hejdå Frida, vi ses" sa han och försökte pussa mig på munnen, men jag drog mig undan. Jag gav han ett leende och gick sedan in. 
"VAR I HELVETE HAR DU VART? FATTAR DU HUR JÄVLA OROLIG JAG HAR VART FÖR DIG ELLER? ÄR DU DUM I HELA HUVET SOM BARA DRAR OCH INTE HÖR AV DIG? TUR FÖR DIG ATT INTE VÅRA FÖRÄLDRAR ÄR HEMMA NU ALLTSÅ, DET SÄGER JAG BARA." möttes jag utav när jag kom hem helt utmattande, yr och med världens huvudvärk. "Jag mår bra." sa jag. Fast egentligen gjorde jag inte det. Egentligen mådde jag otroligt dåligt, men det är ju ingenting man säger precis. 

Sv: awww, tack hihi! Har du kik? <3

Åh, vad spännande, undra hur det går med harry, tycker fortfarande väldigt synd om han!<3

Sv: Tack så mycket! Hoppas du tycker den är lika bra sen! Kram!:) Ja, visst kan vi göra det!:)

ÅHH, SÅ SUPERDUPER BRA!

Sv: Som du då med andra ord!:D<3Kram!

jättebra! :) xx

Sv: haha okej, har kikat dig nu! :) var med i dagens blogg hos mig! <3

Hej!

Imorgon svarar jag på frågestunden på intimsnackbloggen där vi snackar pubertet,sex,kärlek .. ja allt intimt vi kan komma på helt ANONYMT!

Har du en fråga som du funderat över så har du chansen att ställa den nu och få svar på den imorgon!

Ha en bra kväll,Kram från Snöflingan!

Sjukt bra! Tycker väldigt synd om Harry :( Meeeeeeeeeeeeer :D

Bra

sv: hihi tack så mkt :) Ha en bra helg! :)




Kom ihåg mig?