change my mind, del 1

Prolog; Janina bor med sin mamma i Sverige och har gjort det under hela sitt liv. Hennes pappa som kommer från England valde att flytta tillbaka dit och bilda en ny familj, vilket bara har gett Janina hinder och motgångar i livet. Hon har kaxig attityd, dåliga betyg i skolan och festar bort sina problem. Hon har en stil som ingen annan har och hon bryr sig inte om vad folk tycker om henne. Hennes mamma orkar tillslut inte med Janina och hennes beteende så hon tvingar flytta hem till sin pappa över en sommar så hennes mamma får lite avlastning. Hur kommer det bli att träffa pappa efter så många år och vem är det hon lär känna där?

.Little Princessborn to fly, forced to walk | via Tumblr
Fotoblog xguotes w Photoblog.plThisphotographs
 
"Men varför Janina? Jag vet ju att du kan. Det här ser ju helt förfärligt ut.", hon tittade ner på betygen en gång till och suckade. "Hur kan du ha F i engelska? Du har ju alltid vart bra på det, din pappa..-", mer hann hon inte säga innan jag avbröt henne. 
"Nämn inte honom, okej? jag hatar han. Han svek oss mamma.", jag spännde blicken i henne och jag ställde mig upp från köksbordet och skulle precis gå iväg då hon började prata. 
"Har jag förlåtit honom så kan du det med. Jag ska prata med honom redan ikväll, speciellt om detta.", sa hon och höjde upp betygen i luften. 
"Jag har ingen pappa längre, och jag klarar mig så bra utan honom också. Han kan ringa, smsa och sätta in hur mycket pengar som helst på banken, det gör honom ändå inte till min pappa. Jag har klarat mig i två år nu, jag kan nog klara ett liv utan honom också. ", fnös jag till och innan hon svarat så var jag ute ur rummet och huset.
 
Plötsligt kom tankarna, om pappa igen. Det gjorde ont i mig att veta att han inte fanns där längre men att veta att han inte brydde sig gjorde ondare. Men varför bryr jag mig? han svek mig och mamma och åkte tillbaka till  Wolverhampton och bildade en ny familj, vad ska han med mig till nu? Jag drog skorna efter marken och gick mot parken som låg en bit utanför stan.
"Nämen är det inte våran egen lilla festdrottning som är här? vad trevligt.", jag kände Isaks armar runt om mig och cigarettröken från hans cigarett i andra handen kom rakt emot mig. 
"Äh, käft. Ge mig en cigg istället.", jag visste att jag hade lovat mamma att slutat, men varför ska man hålla löften? det har ju ingen i familjen gjort tidigare så varför ska jag? Han tog fram sitt paket och räckte de till mig. 
Efter första blosset insåg jag hur mycket jag hade saknat det. 
"Har ni alkohol eller?", jag tittade mot bänken där Josef och Alfred satt och de bara hånflinade åt mig. 
"Inte ska väl en sån liten söt tjej som du dricka, eller?", sa Josef och jag hörde hur han svamlade. Han var riktigt full. Jag såg hur han tog upp två spritflaskor ur fickan och han gav de sedan till mig. 
"Bara för att du är så söt när du är full.", sa han innan jag röck tag i de båda. Jag satte mig ner på den kalla marken, jag öppnade den stora vodkaflaskan och svepte i mig allt mer och mer, tillslut var jag helt borta och det var precis det jag ville. Jag kände hur alla problem försvann inom mig och jag kände mig på något sätt fri. 
 -
"Jag förstår inte vad jag ska göra med dig, vad jag än säger så gör du tvärt emot. Du ska vara glad över att Isak skjutsade hem dig igår, annars hade vad som helst kunnat hända." , jag vaknade av att mamma hysteriskt stod och skrek bredvid min säng och jag kände hur huvudvärken ökade. Jag reste mig upp, gav mamma en sur blick och gick vidare in till badrummet. 
"Kom ut, vi måste prata.", mammas röst hade nu lugnat ner sig och jag bestämmde mig tillslut för att gå ut till henne. 
"Vad?", jag gick ut mot köket och satte mig vid köksbordet och mamma kom efter. 
"Du är 18 år, Janina. Du borde själv veta vad som är rätt och fel.", jag höjde ögonbrynen och lät henne prata klart. "Jag behöver lite avlastning denna sommar, du får åka till pappa. Jag har pratat med honom.", jag kände hur illskan rusade upp inom mig och jag ställde mig hastigt upp och tittade in i hennes ögon. 
"Är du dum i huvet på riktigt eller? du vet hur mycket jag hatar han, du vet hur..-" 
"Slutpratat om detta. Du åker dit nästa vecka, punkt slut. ", jag var alldeles för trött och bakis för att ens orka trotsa emot så jag gick argt in tillbaka till mitt rum och smällde igen dörren allt vad jag kunde. Jag vet även att när mamma hade bestämmt sig för något, så kunde ingen säga emot henne, inte ens om jag blev arg. 
 
Jag låg i sängen och tittade argt upp mot taket då jag hörde en hård knackning på dörren, jag reste mig upp och in kom ett välbekant ansikte, Ellinor. Min allra bästa vän som jag känt föralltid. Vi vet allt om varandra men nu de senaste året har vi glidit isär, speciellt när vi kom in på olika skolor. 
"Hej vännen. Hur är det? din mamma ringde.", sa hon och satte sig bredvid mig på sängkanten. 
"Ja, vad tror du? skit. Alltså, min pappa kan ju inte ens svenska och sist jag träffade honom var för ett år sedan och då bråkade vi hela tiden."
"Ja, jag vet. Men det är ju tur du är så duktig på engelska då, och dina halvsyskon verkar ju jättesöta.", log hon och kramade om mig. Jag log tillbaka och besvarade kramen. Vad såg den där blonda tjejen i mig? hon var så duktig i skolan, snäll mot alla och hon var absolut inte ful. Hon är raka motsatsen emot mig, men ändå är jag så glad över att jag har henne. 
"Jag kommer sakna dig hela sommaren. Men ändå så tror jag att det här kan bli bra för dig med att åka dit, se det som en möjlighet.", sa hon och hade som vanligt rätt. Jag ryckte på axlarna och tittade ner mot golvet. 
"Han älskar mig inte ens, Ellinor. Kan du förstå dig själv i min egna situartion? han lämnade mig här." 
"Sluta fåna dig! du vet att han älskar dig och jag tycker inte att du ska vara så hårt mot dig själv och speciellt inte mot din mamma, hon vill bara ditt bästa.", jag kände hur irritationen ökade inom mig och att prata om detta när jag var på dåligt humör var inget att rekommendera precis. 
"Jag måste sova nu, är helt slut efter gårdagen. Vi hörs.", sa jag och la mig ner i sängen med ansiktet ner mot kudden. Jag hörde hur hon suckade högt och ställde sig upp. 
"Jag börjar verkligen tröttna på dig och din attityid nu, vad är det med dig? vart är min bästa vän? jag vet att hon finns där inne någon stans, men den du är nu, vem är hon egentligen? kom tillbaka när du blir dig själv igen. Jag vet att du kan ändra tillbaka dig, men du måste bara tro på dig själv. Åk till din pappa och när du kommer tillbaka så hoppas jag på en förändring." , hon gick mot dörren. Men stannade när hon hörde hur jag fortsatte. 
"Jag skaffar iallafall ingen kille och glömmer min bästa vän. Hur tror du att det känns att först förlora sin pappa och sedan sin bästavän?", nästan skrek jag ut och såg hur hennes ögon fylldes med tårar. 
"Jag blev iallafall inte så full så jag lät fullgubbar våldta mig.", sa hon ännu högre och jag kände hur jag stelnade till och jag såg hur hon ångrade det hon just sa. "Men nej, jag menade inte så. Förlåt." 
"Bara gå, okej? kom aldrig tillbaka. Jag klarar mig så mycket bättre utan dig, ha det så kul med Lucas och hoppas du är nöjd nu.", sa jag lågt och med en svag röst. Hon gick mot mig men jag gav henne en illsken blick och hon var direkt påväg att säga något när hon ångrade sig och gick långsamt ut ur rummet. 
Hur kunde hon säga så? hon vet hur dåligt jag har mått och hur jag verkligen kämpat för att komma över det. Jag gick fram och rotade längst bak i garderoben och tog fram saker jag aldrig trodde jag skulle ta fram förut. De oöppnade breven, bilderna och alla sakerna jag fått ifrån honom, min pappa. Jag tog upp de första korten högst upp och första gången på riktigt länge kände jag hur en tår föll ner på min kind. Varför?

Del 1! Vad tycker ni? ge det en chans iallafall, första delen är alltid lite konstig. För att avslöja en hemlis så handlar novellen om Liam! Dels för att många av er ville det och dels för att han alltid hamnat lite i bakrunden i mina noveller. Jag kommer även ha engelska dialoger när hon åker till England, så det blir lite blandat beroende på vem hon pratar med! Eftersom hon bor i Sverige så blir det ju rätt konstigt om hon ska prata engelska då, men det kommer det med! Det blir lite blandat helt enkelt. KOMMENTERA!

Den verkar jättebra :)

Svar: tack! :D
My Wesström

Jättebra!! Haha, vet du va? Nu blev det som alla ville. Svenska ibland och engelska ibland!

Du vet du va igen? Jag hade tänkt ändra min titel på min novell till Change My Mind! Haha fast jag har ett annat alternativ jag få ta

Du är så duktig ! Kul med lite variation med språken! Fortsätt så! Älskar novellen å Change My Mind verkar lika bra som de förra!!!

Den verkar as bra! Vi får se Liam kan vända henne till det bättre!<3

SV: Jag har ju ett annat alternativ. Men jag har så svårt att ta beslut och undrar om du tycker min novell passar bättre att heta: Loved You First. Eller vad tycker du? Och om det finns typ 2 kommentarer innan ta bort två. Då jag skrev på Ipaden och jag inte vet om det kom fram så skriver jag på datorn också.

super bra. jag tycker det blir kul att Liam kommer fram litte i bilden. super bra. kommer längta till näst. :D jo jag skriver en novell och undrar vad u tycker jag ska göra. du har skrivit ett tag. jag ska ha en händelse där det inte går så bra. ska jag ha allt i en del eller dela upp det? tacksam för din åsikt. super bra del.

Den ser ju ut att vara jättebra :)

Svar: åh taack! :D
My Wesström

Novellen verkar jättebra :D
Kram <3

Meer! Brukar inte gilla när tjejen är en sån som festar hela tiden men novellen verkar ganska bra så jag får ge den en chans. :)

Svar: åh, kul att du känner så! <3
My Wesström

Åh vad roligt att det kommer handla om Liam! Roligt också att du provar på något nytt och annorlunda! :) <3

Moa

jätte bra!!!




Kom ihåg mig?