change my mind, del 33

Janinas Perspektiv;

"But I don't care what you like or don't like. I think you were my friend, but I had wrong."

"Yep, And I think you were cool, then I see you work here, hah.", fnös han och drog igång ett högt fakeskratt. 
"Just go.", suckade jag och han bara skakade på huvudet. 

"I go when I want to go. And when I have received the ones I want.", sa han och mina ögon spärrades upp. Jag började nu inse hur allvarlig han var. Borde jag vara rädd? 

---

 

Jag hade dock hört hot tidigare i mina dagar, detta var egentligen inte så mycket att bry sig i. Jag tog ett djupt andetag och plötsligt kände jag hur min gamla attityd bara ville ut inom mig. Jag stirrade rakt in i hans svarta ögon, han flinade sitt retsamma hånflin och tog allt som vanligt bara som en lek. 

"If you don't leave me alone, I'll call the police.", sa jag allvarligt samtidigt som jag knep igen munnen för att inte folk skulle misstänka något. Jag tittade även bak för att se om kökspersonalen hade sett eller hört något men allt verkade lugnt. 

"You seems upset, my sweetheart.", fnös han till och jag kände hans kalla händer på min kind. Jag slog fort bort dem och jag såg hur hans svarta ögon bara mörknade ännu mer. Om det nu ens gick. 

"And I trusted you, Cody. I don't know what you doing anymore, what you playing for game. But I know that the kind, friendly and cute Cody like I remember from the first time we meet, I know that he is somewhere within you."

Mer hann jag inte säga förrän hans hårda näve nuddade min kind i ett hårt slag. Människorna runt omkring oss började reagera, jag stod kvar och höll mina händer på kinden och tittade illsket på honom. 

"It's not what it looks like.", ropade han ut till alla och de tittade frågande på oss. Jag skakade av rädsla och jag såg hur han gick bakom kassaingången, tog tag i min arm och drog mig ut från restaurangen. Jag visste att allt bara skulle bli värre om jag skrek eller gjorde något avstånd över huvudtaget. Jag gick motvilligt med honom ut och jag kunde nästan föreställa mig i huvudet vad han ville. 

 

Han gick bakom huset och ställde mig mot väggen, tittade rakt in i mina ögon och slog till mig ännu en gång. 

"You're right. You should never believe me from the start. It's your fault.", skrattade han och hans andeträkt luktade alldeles för mycket nikotin. Jag förstod att han rökt på, och inte då bara cigaretter. 

"Cody, don't doit.", stammade jag fram och kände mig riktigt rädd, vilket jag antar att han såg och hörde så han drog till med ett irriterat hånskratt. Han placerade den ena handen på ett av mina lår och den andra handen knäppte ivrigt upp mina jeans. Utan att ens orka kämpa för att han skulle sluta så kom istället tårarna. Han tittade upp och flinade ännu mer. 

"You cry? Don't doit. If you do what I say, this will go fast.", sa han lite lugnare och drog fort ner sina mörka chinos. Jag kände hur jag rös av rädsla och jag kände mig inte alls bekväm med detta. Men något inom mig sa att det inte ens var någon idé att försöka. Cody skulle få det han velat hela tiden, och kanske.. Kanske skulle han låta mig vara efter detta också. 

 

Ellinors Perspektiv; 

Efter några minuters bilresa var vi utanför Nandos. Vi parkerade bilen och gick in, stämningen verkade orolig och folk såg inte alls speciellt glada ut. Vi gick fram till tjejen i kassan som också såg väldigt underlig ut. 

"Hey, my name's Ellinor, and this is Jack. My best friend and his daughter job here, right?", sa jag och försökte låta så glad som möjligt, men i detta oro var det inte så lätt att hålla det helt uppet som jag hade trott. 

"What's hers name?", sa tjejen i kassan och log ett svagt leende. 

"Janina.", sa Jack snabbt och jag såg hur kassörskan stelnade till. Jag gav Jack en orolig blick och kassörskan fortsätte oroligt. 

"Uhm.. She's not here. A boy come here and she followed him out." 

"Describe his look.", sa Jack som nu lät lite stressad men jag kunde samtidigt höra en aning oro och irritation i det han just sa. 

"He.. He was.. Blonde in his hair with black pants and a grey hoodie.", sa hon lågt och man såg hur hon ansträngde sig med sitt tänkande. Jack suckade högt och var precis påväg ut när han ställde en sista fråga till henne. 

"Do you heard anything about what they said?" 

Hon skakade allvarligt på huvudet och suckade högt, vi tänkte precis gå när hon fortsatte. "But before they went out, he slapped her on hers cheek. They went to the left side, hurry up and run after. It's only been one quarter..-"

Vi sprang åt vänster och precis vid husets slut så hörde vi smällar och ovanliga ljud, jag tittade förskrämt på Jack som hade spärrat upp ögonen lite mer. Vi gick in en liten bit in i den lilla gången och fick direkt syn på Janina som låg på backen och ovanpå sig hade hon en kille som tog på henne överallt. Det såg riktigt hemskt ut. Jag tänkte precis gå närmare då Jack hejdade mig, vi backade och han tog upp sin telefon. 

"This is to dangerous, we call the police now.", sa han och klickade in nummret, han viskade under hela samtalet och när de lagt på så såg han en aning säkrad ut.

"And now?", frågade jag lite hektiskt och gick in mot den trånga lilla gången där dom två befann sig. 

"No! What are you doing?", sa han oroligt och tog ett hårt grepp om min arm. "The police is on their way, we must wait here, how difficult it is." 

"Then maybe it's to late.", sa jag och gick mot min vilja in genom den lilla mörka gången och jag kom precis i tid. Jag såg hur Janina låg på backen och kämpade för att hålla tårarna tillbaka. Jag stod där ett långt tag innan jag gick fram, men plötsligt tog han ut något ur sin ficka, jag kunde inte riktigt se vad det var, men det glänste i solskenet och även jag förstod att det inte skulle sluta bra om jag inte gjorde något nu. Jag sprang fort fram till honom utan ett ljud, puttade undan honom från Janina som fort ställde sig upp. 

"Oh, so your little friend came and saved you, but next time, your little bitch.. Next time.", fnös han och reste sig upp från marken som han hamnade på efter att jag puttat bort honom. 

"There should never be a next time.", hördes en röst bakom oss och vi tittade hastigt bak. Det var Jack och bredvid sig hade han två poliser. 

"And you'll come with me, your little boy. You have we been looking for a good while now.", sa en av poliserna och sprang fort fram till den blonda killen och spännde fast hans armar. Sedan gick båda två gick till polisbilen och åkte fort iväg. Den ena polisen stod kvar och pratade lite med Janina och även mig och Jack. Efter en lång stund prat så kramade jag äntligen om Janina och jag kände hur hela hon skakade. 

"Älskade vännen.. Vad hände?", frågade jag oroligt och hennes tårar föll sakta ner från hennes kinder. 

"Jag.. Jag behöver Liam, nu.", stammade hon fram och jag förstod hur rädd hon var. 

"De kommer om bara några timmar, stå ut.", sa jag och drog min hand över hennes rygg fram och tillbaka. 

"Tack för du kom, det kunde sluta riktigt illa annars.", viskade hon och jag kände hennes huvud som la sig på ena sidan om min nacke. "Jag älskar dig."

"Jag älskar dig också, Janis.", log jag och såg hur Jack betraktade oss en bit bort. Jag visste att det var en bra idé för Janina att åka hit en sommar, hon behövde verkligen komma bort och på andra tankar. 

---

Detta blev en lite längre del, men hoppas det inte gjorde något? Vad tyckte ni om delen? kommentera! 

 

Gaaah, var ni lika taggade som mig och mina kompisar idag när den stora hemligheten skulle komma ut? Satt ni som oss och räknade nedräkningen? Haha, dock blev vi lite besvikna när den inte alls var lika stort som vi förväntat oss, men kul med en 2014 tour! Nu hoppas vi bara på att dem kommer till Sverige igen, ellerhur? 

 

Jag kan lova, med handen på hjärtat, att det absolut inte gör något med en längre del iaf! ;) Med största ärliga möjlighet <3

Jättebra!! Alltså jag var taggad men jag är den ända i min klass som gillar/älskar 1D, så jag fick liksom vara taggad själv :( men jag hoppas att dom kommer till Sverige för då ska jag försöka få biljetter!

ÅHH VAD BRA!!!! VILL HA NÄSTA NU!!!!
Ja jag och mina kompisar blev jättebesvikna men vi hoppas på att åka om de kommer till Sverige! :)

Bästa delen hittills!! Jag var också taggad, blev lite besviken men vad kunde man vänta sig liksom? Det jag är orolig för nu är om dom verkligen kommer till Sverige (men det tror jag ändå, dom gillar ju Sverige) och att dom inte tröttar ut sig! Dom har ju typ 5 månader mellan turneérna men ändå! De ska hinna spela in ny musik och sedan borde de försöka vila så mycket de kan mellan!

super bra del! jag visste att en nyhet skulle komma ut. men jag tappade räkningen. jag skäms. men det är tur att några vänner till mig påminde mig. :D

"Jag.. Jag behöver Liam, nu." Ja, jag vill också ha in killarna nu. längtar till nästa!:D

Sv: Ja, delenfinns ute nu kram!<3

Riktigt bra älskade att han ringde polisen och Janina sa att hon behövde Liam! :)

Jättebra kapitel :)
Kram <3

Sv: jaha, haha ok. Och tack för att du gillar delen.

Vad bra att polisen hann komma! :/ Riktigt bra skrivet iaf!

Ja, jag var jättetaggad! Satt på lektionen och sen började sidan lagga både på min dator och på min mobil, så blev jättearg haha! Men när sidan funkade igen, och jag såg det, blev jag också lite besviken... Trodde också att det skulle bli större! Men kul ändå med en till tour :)

JÄTTEBRA!
Jag blev lite besviken, hade hoppats på att dom typ skulle gå ut med Larry eller nått :( Men ser fram emot turnén och hoppas att jag får biljetter om dom kommer till Sverige! :)