change my mind, del 46

Harrys Perspektiv;
Hennes tårar rann ner från hennes kinder och hon nickade mot mig, jag väntade på svar, och ett svar fick jag tillslut ,men inte det svaret jag förväntade mig.
"I'm tired, Harry. And you too, go home, sleep, rest and come back tomorrow. I need sleep."
Besviken, mållös och ledsen gick jag med tunga och sakta steg mot dörren och jag kunde höra hur hon hojtade till en aning, så jag vände mig hastigt om och såg på henne med en orolig blick. 
"I love you too."

LoveLife | via Tumblrobservandotumblr stupid love - Buscar con Google
Galaxy^^ | via Facebookwonderland. | via TumblrPinterest / Home
 

Liams Perspektiv; 
Jag vaknade av att regnet slog som spön i backen, det hördes enda in i huset och jag iakttog fönstret länge innan jag sedan kunde slappna av. Jag njöt av att höra regndropparna falla ner till backen och hur det knastrade på taket, det var riktigt mysigt. Jag sneglade ner mot Janina som fortfarande sov, hennes huvud låg lutad mot mitt bröst och jag kände mig verkligen lycklig just nu, trots alla omständigheterna, bara att få ligga här med den finaste tjejen i världen gjorde mig till den lyckligaste killen.
För att fördriva tiden lite så tog jag fram mobilen och fick se på klockan, halv tolv på förmiddagen. Men jag lät Janina sova vidare, vi kom trots allt hem tidigt imorse. Jag klickade in på Twitter och suckade när jag såg alla bilder på mig själv komma ifrån sjukhuset. Men samtidigt var jag van vid det här laget. Även om man aldrig riktigt kommer att vänja sig vid att folk konstant tar bilder på en så har det ändå blivit till en vana och man lägger inte lika mycket energi på det. Jag brydde mig inte i de senaste i newsfeeden och skrev istället in en ny tweet. "Real_Liam_Payne; Hellooo, what's up today? I'll just chilliiinn' with the boys and my beautiful girlfriend as sleep now :( love you allll" 
 
Efter ett tag så vaknade äntligen Janina och hon log sitt fina morgonleende. Hennes ögon såg yrvakna ut, hennes hår såg ruffsigt ut och hennes läppar var helt perfekta. Lika fin som alltid med andra ord. 
"Goodmorning beautiful.", viskade jag och pussade henne på munnen. Hon log och drog täcket över sig men tittade efter ett tag upp igen. 
"Don't call me beautiful on the morning, I know I looks like a monster.", muttrade hon och flyttade sig närmare mig. 
"No, absolutely not, you're the must beautiful girl I ever seen, even on the morning.", log jag och hela hon sken upp. Hennes ansikte var nu bara några centimeter ifrån mitt och våra näsor nuddade försiktigt varandra innan hennes läppar sedan möttes med mina i en perfekt kyss. 
"I love you, Liam. I'll be yours forever.", suckade hon och tittade neråt. Jag tittade mot på henne och tog mina händer runt hennes huvud och pussade henne mjukt på näsan.
"It'll be we forever, I never leave you, babe." 
 
Janinas Perspektiv; 
Att få vakna bredvid Liam var precis det jag behövde en morgon som denna, regnet öste ner och det var riktigt mysigt att bara ligga kvar och mysa med honom ett bra tag. Plötsligt så burrade min mobil till, med en angelägen blick tittade jag mot skärmen och tog försiktigt upp den, "Mamma" stod det på displayen och jag drog på smset för att läsa vidare. 
~ Hej älskling, längesen nu. Jag hörde om Ellinor, men tur pappa finns och stöttar er. Du vet, Ellinors föräldrar jobbar ju rätt mycket så det har ändå inte tid att komma just nu. Jag saknar dig massor, är du okej? mår du bra? puss. Mamma ~
Jag låg med blicken riktad mot telefonen ett bra tag innan jag svarade med en lätt suck. Jag såg hur Liam tittade på mig men det var inget jag brydde mig i. 
~ Jag mår bra mamma, lovar. Oroa dig inte, vi hörs. / Janina ~
 
Jag fortsatte att ligga lutad mot Liams bröst med benen vilade mot hans. Att känna hans närhet var det bästa. 
Hans mobil plingade till och han tog hastigt bort greppet om mig och tittade istället på smset. Han log lite och visade sedan mig. 
~ Harry meet Ellinor in the morning, he's home now. We'll take a lunch before we all meet her, shall you with? ask Janina. / Zayn ~ 
Jag log lika mycket som Liam när jag lästa det första och jag nickade villigt åt smset som en bekräftelse på att vi blev med. 
 
Halvtimmen efter satt vi på Wayne's Coffée, jag och killarna. Vi kände att vi käkat på starbucks allt för många gånger på bara de senaste veckorna så ett miljöombyte var aldrig fel. Jag drack ur min päronsmoothie och killarna var ovanligt pratglada, vilket kändes skönt att se. 
"What happened tonight then? I mean.. With Ellis.", nyfiket tittade jag på Harry som log sitt fräcka leende där smilegroparna syntes allt för väl. 
"Nothing specially, I think."
"Oh, come on, Hazz. Of course nothing happened.", Louis höjde rösten och flinade allvarligt på Harry som bara skakade på huvudet. 
"Shall we go to the hospital now? here we can't stay all day when one of us is on the hospital.", klagade Niall och vi höll självklart med. Vi åkte därför direkt till sjukhuset och denna gång behövde vi inte vänta i det hemska vita rummet, vi fick gå direkt in till henne och hon såg genast mycket bättre ut. 
Med tunga steg rusade jag fram till henne och gav henne en kram, en allt för hård kram så att man såg hur ont hon fick. Jag flyttade mig snabbt därifrån så de andra också hade en chans att heja på henne och glimten i hennes ögon bara ökade när alla fem killarna gick fram och gav henne en kram, jag log extra stort när Harry kramade henne, extra länge. 
Jag la mig bredvid henne i den lilla sjukhussängen och killarna satte sig på stolar runt omkring. 
"When can you leave the hospital? today?", frågade Louis och såg på henne med ett leende men som försvann så fort hon skakade nedstämt på huvudet.
"No, the doctor tell me that I should stay here in a few days, in case something will happend.", vi såg ner på henne och nickade förståligt. "And when I leave, I'll go home. Home to sweden and to Lucas. I really miss him."
Hon sa det så lågt som möjligt och det spred sig en pinsam och lång tystnad i rummet. Vi alla tittade med ledsna och besvikna ögon på henne som såg precis lika besviken ut själv.

Fick bli ett snabbt och enkelt inlägg, kom nyss hem å har plugg att fixa men här har ni del 46 iallafall! Har ansträngt mig rätt mycket nu faktiskt, så kommentera vad ni tyckte! ;) Kram! 
 
My

NEJNEJNEJ my fattaru inte att du inte kan skuta ett kapitel såhär?! Hon kan absolut inte ha en hjärna när hon säger sådär!!! ÅÅÅÅ

Åh hoppas att hon inte åker hem till Sverige igen :(

Detta kapitel var superbra, precis som alla andra! Du blir bara bättre och bättre hela tiden, om det ens är möjligt :) <3

Svar: Ja, vi får se om någon kanske övertalar henne om att stanna ;)
- men duuu, ååh. Blir så grymt glad över sånnahär kommentarer, oavsett vad så blir jag alltid lika glad. Tusen tack och det värmer så mycket att du tar dig tid att läsa och kommentera så mkt som du gör, tack fina du! <3
My Wesström

Nej, hon får inte gå tillbaka till Lucas!! Sjukt bra! Meeer :D

Svar: ååh, taaack :D <3
My Wesström

Gaaaaaaassshhh!!! <3 Lääängar till nästa del! Grymt kapitel som vanligt ;)
Ps. Hoppar ABSOLUT INTE runti mitt rum av glädje varje gång du uppdaterat #ironsik #klartjaggördetvettuvetre

Svar: hhahahah men gud söööötis, vad glad jag blir! hahaha taaack <3
My Wesström

NEEEEEEEEJ INTE HON OCH LUCAS DET SKA VARA HON OCH HARRY!!!!!!! SÅÅ BRAA KAPITEL!!!! :)

Svar: Gaaah, herregud tack såå mkt snälla du! <3
My Wesström

Hon får inte åka hem till Sverige. Så nu har jag bestämt det. Förlåt om de t är stavfel. För det första skriver jarop vår IPad och den andra har jag väldigt ont i huvudet. Men nu ska jag sova godnatt!

Svar: Haha, godnatt söta du!
My Wesström

Nej, hon och Harry ska det va...:( hoppas han övertalar henne och hon stannar;) superbra kapitel förresten!!<3

Svar: HIhi, hoppas jag meed men vi får se hur det blir ;) <3
My Wesström

Alltså gah vad jag älskar din novell! Varenda gång ett nytt kapitel kommer upp så ler jag som en idiot. Jag bara älskar det här, du skriver så himla bra My, verkligen. Kramis :)

Oh Neej! hon kan ju inte åka hem! :'(

Svar: nä, tkr jag å.. vi får see hur det blir :D <3
My Wesström

NEJNEJ!! STACKARS HARRY!:(( Åh, mer! Sluta inte delen så!:((

Sv:Tack! Ja, vi får se vad som händer!<3

Jättebra kapitel :)
Kram <3

Svar: Tack :) kram!
My Wesström




Kom ihåg mig?