lose myself, del 8

Lizzys Perspektiv;
Jag satte på min MacBook som låg på sängen och samtidigt som det laddade så gick jag ner och hämtade lite te, jag kände mig smått fryssen och ville mer än gärna ha Kate här vid mig nu som kunde skratta med mig, prata med mig och berätta allt nytt som hände i kändisvärlden, och jag skulle vara helt ointresserad av allt hon pratade om. Precis som förr. 
Jag suckade och sprang fort upp för trappan igen, sprang in på mitt rum och la mig direkt i sängen. Jag klickade snabbt upp internetet och på startsidan fick jag se något jag inte alls hade förväntat mig att se på min egen startsida. En bild på mig själv, och Zayn. 

 
Alex Perspektiv; 
Efter någon timme vid fotbollsplanen packade jag ner mina grejer och började gå hemåt. Solen lyste mitt framför ögonen på mig så jag tog snabbt upp solglasögonen och gick med långsamma steg på vägen. 
"Alex, wait!", jag tittade hastigt bak då jag fick se Jonathan komma springande emot mig. Jag stannade tvärt och försökte lyssna på vad Jonathan ville säga, men det mesta man hörde var flåsande. 
"Take it easy, man.", uppmana jag honom och la handen på hans axel. "What's it?" 
Han tog fort upp sin telefon och klickade in på Twitter. "Have you seen this?", han klickade in på en länk och visade mig bilden. Jag granskade bilden noga innan jag sa någonting och efter ett tag så insåg jag att det inte var värt att lägga någon energi på. Jag tittade likgiltigt på Jonathan som mest såg panikslagen ut. 
"I know you like her, but come on. It should never be you and Liz, she's to good for you. Sorry.", klargjorde jag och tittade på honom. "It's just a hug, don't care about that."
Han tog sig för pannan och tittade stressat mot mig. 
"I don't like her either. But have you seen those comment?", jag skakade nu lite oroligt på huvudet och gav med mig en stillsam blick. Han började bläddra ner och läste högt några av de olika kommentarerna. 
"Ugh, she's a bitch.", "Zayn it''s mine, I'll kill her next time.", "You're ugly, I'll hit you. How can Zayn be with you?" 
Jag puttade till honom löst på axeln som ett tecken till att han inte alls behövde berätta mer. Jag förstod redan att hon hade sett bilderna och kommentarerna, jag hade en svag känsla av det. 
"This is not good, Alex.", konstaterade Jonathan. Jag skakade löst på huvudet och höll med honom helt. 
"No, And her has already a bad confidence. This makes it not better.", jag kände hur mina fotsteg bara ökade och plötsligt nästan sprang jag bortåt. Jag sa hej då till Jonathan och småjoggade vidare. 
 
Jag öppnade ytterdörren, slängde ner väskan på golvet och gick in till köket där pappa satt och stirrade ut genom fönstret. Jag satte mig mitt emot honom och försökte fånga hans uppmärksamhet med ljud, vilket märktes tydligt att det inte funkade just nu. Jag reste mig upp från stolen och suckade högt.
"Where is Liz?", frågade jag undrande och jag märkte hur han ansträngde sig för att prata. 
"There, I don't know what it's with her. She don't want to talk about it.", han nickade ut mot fönstret och jag gick med raska steg bort till honom för att se vad han såg, och ja, där satt hon, under det stora trädet på gungan som mamma en gång satte upp. 
 
"Hey.", sa jag och gick försiktigt emot henne. Hon nickade som svar och fortsatte att titta ner i backen. Jag gav med mig en långvarig suck och satte mig ner i gräset under henne. "I've seen those picture. And the comments."
Hon tittade nu på mig och jag såg hur hennes tårar glänste över hennes gröna ögon. "I'll never go out again. I don't want to die.", hennes röst lät ynklig och rädd. Men jag kunde ändå inte låta bli att flina lite över hennes överreagerande. "Don't laugh like this, seriously." 
"Sorry, but you'll don't die because jealous fans tell you that.", svarade jag ärligt och tittade allvarligt på henne. "You must learn you to that not care about what people think of you. We all have haters for no reason, but that's just because them would to be you." 
 
Lizzys Perspektiv; 
Att läsa alla hot och hatkommentarerna var bland det värsta jag vart med om. Vart sitter hjärtat och respekten i vissa människor? jag suckade högt och försökte istället ta in vad Alex försökte säga. Jag nickade mest och höll med honom, även om jag egentligen inte orkade lyssna på vad han sa. 
"But, what's happened to me and Zayn now? I really like him as a good friend, and I'll still want it. But I'm so afraid for what's happened then? the fans scared me.", jag försökte säga det så lågt som möjligt men ändå så tydligt högt att han kunde höra mig, vilket han kunde.
"I think you need to talk to him, as soon as you can. You shouldn't be afraid in a friendsship, talk to him.". svarade han och han lät väldigt övertygad om vad han nyss sa. Jag stirrade förvånat på honom och var helt chockad över hur klok han blivit de senaste åren. Kanske hade till och med han växt upp. 
"Can I ask you something before I call Zayn?", jag tittade med nyfikna och stora ögon på honom som bara ryckte på axlarna. 
"Sure, what?"
"Why do you care about me and Zayn, really? I know that you hate me when I'm with boy friends and you'll always destroy for us anytime. Why not now?", jag suckade lättat över att ha det frågat och nu var det min tur att flina lite. Han gav mig en irriterad blick men fortsatte efter ett tag.
"Because when you're with your boy friends, I'm always afraid that they should do something they don't should. And you don't see any happy with them.  But when I saw you with Zayn, I saw how happy he did you, your eyes sparkle, and when you're happy, I'm happy. That's why I accept Zayn." , jag kunde inte låta bli att le under den hela meningen och hela jag sken upp. 
"Is this your way to say that I shall call Zayn now?"
"Yes. It's. And when you're back, I want to have good news.", han blinkade hastigt med ena ögat och ställde sig upp, borstade bort lite gräs som fastnat på hans byxor, sedan så gav jag honom en stor kram innan han gick tillbaka in igen.

Ibland är brorsor bra att ha ;) hihi. Vad tror ni kommer hända härnäst? kan lova er att snart kommer det garanterat hända något!;) hohoo!

Och där blev jag jättenyfiken ja... ;)
Lika bra som vanligt!!! :D

Svar: Hihi jaaa, vad bra då! ;) Tack! :D <3
My Wesström

Jättebra kapitel :D
Kram <3

Ja du äger bästa du! Åh nu blev jag ju nyfiken om VAF som ska hända! Aah!!

Svar: Ja, vad kan hända ;) <3
My Wesström

Jättebra! Tänk om jag också hade en sån bror! Det är drömmen juh!;]

Svar: Haha men ellerhuuur! :')
My Wesström

Mweeera

Svar: Kul att du gillar deet! :D
My Wesström

SÅÅ BRA!! :) Japp brorsor är jätte braa även om de förde mesta är sjukt jobbiga så vet jag att jag har dem <3

Jättebra!! Åååååå du kan inte avsluta ett kapitel så, jag vill Vega vad som händer! Älskar din novell

Svar: Men åh Emma! Du är alltid så sööt, tack så jättemkt! <3
My Wesström

Helt sjukt att jag aldrig hinner läsa eheh, men, som vanligt har allt varit super. Spännande nu ju!

Sv; Åh, vad söt du är <3 Fattar inte hur du har orkat hänga kvar hehe, kapitel 36 är uppe nu iallafall :3

Svar: Åh, tack så mkt. Är glad att du tar dig tiden att läsa!
- Klart man hänger kvar, en av de bästa novellerna ju! :D kram!
My Wesström

Så jävla grymt! Superbra!

Svar: tack! vad glad jag bliir :D
My Wesström

Jag har gjort länkbyte med en tjej ganska nyligen, men om det passar för dig kanske vi kan länka varandra efter nästa del vi publicerar? Alltså i samma inlägg? :) xx




Kom ihåg mig?