everything has changed, the end. ≡ 2 years later

- Jasmin - 
För ungefär ett år sedan fick jag mitt första barn, Elliot. Det var då mitt liv förändrades på riktigt. Kärleken till den lilla krabaten som låg i mina armar var obeskrivlig. Att sedan se Niall älska honom minst lika mycket som jag gjorde fick mig bara att inse vilken otroligt fin familj vi var. Jag gick ut skolan samma år, med en mage som bara växte och växte. Jag hann gå ut med helt okej betyg och efter skolan började jag skriva på en bok - jag hade nästan inget val rättaresagt, Niall hade nästan tvingat mig att sätta mig framför datorn och skriva. När jag väl satt där kändes det bra, det var mest det jag gjorde under min graviditet medans Niall var ute och turnérade. 
Grabbarna har nu precis avslutat sin världsturné för den här gången och Niall, tillsammans med resten av One Direction, tog med Elliot på lite ensam grabbtid så jag skulle få vara ensam ett tag. Kimbely & Josh var nämnligen på väg hit för att bara prata om allt. Jag var så otroligt tacksam över att ha två fina allra bästa vänner som dom, under graviditeten och de tunga stunderna när Niall tyvärr inte kunnat varit hemma med mig och vårat barn så hade alltid Josh och Kimbely ställt upp. Det var även Louis och Kimbely som vi utsåg som gudföräldrar till vårat egna lilla stjärnskott. Vi alla hade nog till en början tänk på att Harry skulle ta över den rollen, men då hade han ju sin lilla Lux redan så tyckte vi att farbror Louis också skulle ha någonting att se efter då han verkligen älskade att leka med Elliot. Hur det blev med Harry och Kimbely var en fråga som vi nog aldrig kommer få svar på, de hade gått ut och visat sig tillsammans väldigt många gånger nu men dem båda insisterar på att endast vara vänner, något vi andra tyvärr måste tro på då de inte visar några tecken alls på något annat än en syskon/bror- relation. 
Alfredo och Georgia fann tillslut varandra, var det något par som passade så var det verkligen dom & jag var inget annat än glad för deras skull. Efter skolan bleknade dock min relation till dom båda. De fortsatte plugga vidare medans jag blev stående som en mamma, jag klagade dock inte. Jag hade mina närmaste vid mig och mamma om någon var mest spänd inför dopet. Hon ville verkligen att det skulle bli det bästa in i minsta detalj. 
Vi hade valt att skjutit upp dopet tills alla kunde, vilket fick ta den tiden det tog. Elliot var snart ett år och på grund av killarnas turné så hade tiden inte funnits till något dop, förrän nu. Imorgon skulle släkt, vänner och familj sitta i kyrkan och titta på när min fina son ska visas inför gud. Visst kändes det konstigt att vara barnledig en eller två timmar när jag var så van med att ha pojken vid min sida hela tiden, men samtidigt kändes det som en lättnad att Niall så gärna ville ha våran son och ville visa hur mycket Elliot även betydde för honom. 
Mitt och Nialls förhållande hade bara blivit starkare och starkare. Fansen hade accepterat mig i det stora hela och de flesta var glad för våran skull, resten sket jag i. Sedan hade vi uppskattat varandra mer, vi visade kärlek på ett eller annat sätt hela tiden och allt blev också så mycket enklare när vi nu flyttat till våran egen lya, ett hus på sidan av London. Då och då åkte vi hem till Mullingar för att koppla av, hälsa på släkten och varje söndag gick jag, tillsammans med George, Elliot & ibland Niall, till pappas grav för att visa upp våran finaste pojke. Jag saknade min far, visst gjorde jag det. Men jag fick inte se det så, jag hade nu mitt eget barn som jag såg efter och aldrig någonsin skulle jag svika honom.
"Jasmin?", ett rop hördes ifrån hallen och jag förstod då att besöket av mina älskade vänner var kommen. Snabbt sprang jag och mötte dem i hallen där de stod med armarna uppe. "Oh, baby! You look so pretty as always.", jag kunde inget annat än att glädjas åt Josh kommentar, även om jag visste att jag inte alls var den finaste just nu, men jag räckte för mina vänner och det uppskattade jag. 
"I have miss you both so much. How are you?", frågade jag och ledde dem båda in mot rummet där vi satt i en evighet och bara pratade. Om allt, hus, barn, kärleksliv, skola, boken, jobb och framför allt - dopet som skulle införas imorgon. 
(nästa dag - dopdagen) 
Det var en underbar känsla som befann sig i min kropp,den bestod av lycka, glädje och välbehag. Något jag för mindre än två år sedan aldrig hade kunnat föreställt mig då. Att jag till och med redan levde familjelivet som 21åring sa mycket om vem jag blivit och hur jag utvecklats. Allt tack vare Niall. Han fick mig att se på livet i ett helt annat perspektiv, något jag ofta påminner honom om. 
Att nu stå framför hela församlingen av nära och kära var väldigt pirrigt, samtidigt som det kändes otroligt skönt. Att veta att min mamma äntligen kunde bli stolt över mig och att jag nu tog tag i allvarliga saker gjorde mig lite extra glad. Alltid hade jag svikit henne genom att säga att jag skulle förändra mig, äntligen höll jag löftet, det blev ju till och med så att hon fick ett barnbarn på köpet. Något hon inte alls deppade för. Jag visste även att pappa satt där uppe nu, tittade ner på oss och var minst lika stolt som mamma. 
"..And now your real name is Elliot Robert Horan. Now let god..", prästen fortsatte att prata samtidigt som han duttade vatten på Elliots huvud. Han låg förvånansvärt stilla i prästens famn också då vi alla som träffat honom nog visste hur han kunde vara, precis som de flesta ettåringarna. Skrikig, sprattlig och nyfiken på livet. Stolt stod jag och höll i Nialls hand. Att titta ut och se Liam, Zayn, Harry och Louis tillsammans med Josh och Kimbely kändes bra. Det var otroligt kul att alla vi kom så bra överens och vi var ett galet gäng, det kunde jag verkligen inte förneka. På raden bredvid satt Maura, Greg. Theo, Denise, Bobby och min familj ihop trängda, något som bara fick mig att le. 
"I love you, Jasminette. One day we will be in here too and our parents sitting on the front row, you're in a wedding dress and I'm in a blazer. One day..", viskade han mjukt i mitt öra. Hela jag ville hoppa av glädje men jag stod helt stilla, kvar på stället och klämde till våra händer lite hårdare, för att visa min uppskattning. 
Efter ett tag fick vi tillbaka våran son i armarna och glatt tittade en hungrig, men pigg Elliot ut mot folkmassan och gav till ett litet skratt. Något som vi alla reagerade på och fniss ifrån bänkarna hördes.
Dopet var praktiskt taget över och tillsammans gick jag, Niall och Elliot bort mot utgången med blickar på oss. Orgeln spelade och snyftningar hördes. Nu väntades middag, fika och presentöppning hemma i vårat hus. 
Som tur var så var det sommar ute och ingen tvingades frysa medans de väntade på att få komma till sina bilar. 
"Auch Nialler, why did I gone through this? I almost cried in there. The little star was so cute!", klagade Louis när han, resten av killarna tillsammans med Josh och Kimbely kom fram till oss. Jag fnissade lite men kramade snabbt om dom alla sex. Vi hade blivit som en enda stor kompiskrets där vi alltid accepterade varandra och behandlade alla väl. 
"Uncle Louis is so sensitive I think.", skrattade Niall när han sedan överlät Elliot till Zayn som bara skrattade. Det gjorde vi allihopa samtidigt som jag bara himlade med ögonen åt deras sätt att kommentera onödiga saker till varandra hela tiden, men samtidigt så var det ju de som gjorde just dessa killar unika.
"Mama!", grät Elliot så fort han hamnade i Zayns armar. Alla utom Zayn föll återigen in i en kort skrattattack medans jag sedan tog en skrikande unge i mina händer. Mamma, Pappa och Louis var de tre första orden Elliot hade sagt, bara för någon vecka sedan och det hade gjort mig så otroligt stolt i mammahjärtat. 
"Well.. Someone seems be loved.", skrattade Liam skämtsamt samtidigt som han slog till Zayn på armen. Josh la en tröstande arm på Zayns axlar och sedan gick vi emot bilarna, här skulle hem och firas. 
"Don't take it to seriously, buddy.", kommenterade jag med min blick riktad speciellt mot Zayn. "He love you. He's just in a bad mood and a bit tired.", berättade jag. Det var då Zayns tur att skratta medans han himlade med ögonen. 
"I know, I know. I can more about kids than you guys actually know.", svarade han divigt medan han blinkade med ögonen emot Kimbely som gick lite bakom oss. Jag fnissade till och nickade på huvudet, visst. 
 
Presentöppningen var klar och jag blev nästan skrämd av alla dyra och fina saker en ettårig pojke just fått, men samtidigt var jag glad över att så många lagt ner sina pengar på ett litet barn, även om vi hade det ganska så stadigt med pengar just nu så var jag noga med att inte skämma bort mitt barn allt för mycket, det var aldrig bra. Därför så försökte jag att berätta att de inte alls behövt köpa så jättedyra gåvor, men självklart var dessa grejer ingenting i världens största popgrupps ögon då det är därifrån de flesta grejer faktiskt kommer ifrån. Niall bara skrattade åt det hela och sa att jag bekymrade mig för mycket, något jag kanske också gjorde. Men, men, tacka gjorde jag då i alla fall. 
 
Alla hade satt sig till rätta och tagit fika på deras tallrikar. Kimbely hade bakat sina berömda cup cakes, något som verkade gå åt i allas ögon. De var i en blå färg och var väldigt söta, det passade bra in till dagens tema, blått.
En bit in i fikat plingade ett glas till och Niall ställde sig upp, jag tittade generat på honom och sedan satte jag Elliot i knätet så att han inte skulle få för sig att börja skrika i något jag antog var viktigt. 
"Well.. Uhm.. I'm actually sucks on this but me and the boys trained all day long yesterday so I hope this goes well.", skrattade han nervöst. Han sänkte då ner blicken mot oss och stirrade rakt in i mina ögon. "For about five years ago, before I got official. I was a normal boy as lived a normal life. I liked also a girl. She was shy, cute and really my type of girl. We actually had something, I really liked her and I didn't even cared about the one year difference between us, I liked her and we liked each other.", han tog min hand och tog en kort paus innan han tittade ut mot de andra som satt vid olika bord runt om i detta allrum. Jag sa ingenting, utan fortsatte bara att lyssna på vad Niall hade att säga. "Then I did an audition for the X factor and come in. I said good bye to the girl and leaved her alone. Since then she had a hard life, I could never expect how bad she has felt and I still have guiltfeelings about leaving her when she needed me like most. Three year after that, I saw her again, actually in the air.. In the same plane on her way to Mullingar just like me. I hadn't see her for years and I felt something I never felt before. It was love. And that girl sitting here, beside me with our beautiful son in her knees. I can't be more happier right now and I can promise every single one of you, I'd never hurt, leave or never stop loving this two people. Cheers!", han höjde sitt glas medans allihopa jublade. Jag blev både tagen, rörd och lycklig över Nialls fina tal. När han äntligen satte sig ner så lutade jag huvudet närmare honom och gav honom den mest perfektaste kyssen på länge. 
 
Jag stirrade länge på Elliot innan jag slutligen lämnade rummet där han djupt sov, våran lilla pojke som idag fått sitt namn bekräftat av gud. Namnet i hans mellannamn fick han ifrån sin morfar, som alltid skulle vara i våra tankar. 
Jag stängde försiktigt igen dörren och pustade ut. Alla människor hade gått, till och med Louis, Harry och Kimbely som vi aldrig trodde skulle lämna oss ifred, men efter en lång och ganska så händelserik dag så var jag och Niall ensamma. Jag kunde känna hur två starka armar kramade om mig bakifrån samtidigt som små pussar kändes i mitt hår. Ivrigt gjorde jag en smidig snurr så jag & Niall stod med ögonen emot varandra. 
"Hi my love.", fnissade jag och la händerna på Nialls bröst. "What a lovely day and a good speech today.", sa jag glatt medans jag gav honom en snabb puss på munnen. Han skrattade lite och släppte taget om mig. 
"Ah, I was really nervous, me and the lads talked about it a lot yesterday.", skrattade han och hand i hand gick vi ner mot neredvåningen där vi utmatta slank oss ner på soffan och bara njöt av varandras närhet. Efter ett tag så kom jag att tänka på hur längesedan jag använde mig av något socialt media, därför så tog jag snabbt upp min telefon ur bakfickan och klickade nyfiket in på Twitter där jag självklart hade hundratals olästa tweets och mina följare hade som vanligt ökat. Jag log lite och valde att inte alls klicka in på mina nya händelser utan klickade direkt in på 'skriv en ny tweet' istället. 
 
Jasmin Moore @JasminMoore 
What a beautiful day and the weather was pretty good ! Elliot was so happy and thank you for everyone as leaved us alone, it means alot for us :) xx 
 
Jag tittade upp mot Niall som även han var fokuserad på sin telefon, tummen avslöjade dock att han var inne på Twitter, jag antig att han svarade fans så att störa ville jag inte. En notis ploppade upp och der dröjde då inte länge förrän jag fattat att det även var en tweet Niall lagt ut. Nyfiket tröck jag upp den och läste de lilla meddelandet på 140 bokstäver. 
 
Niall Horan @NiallOfficial
Thank you for all the nice comments about Elliot, I really get happy about that. Had a really great time with family and friends, nice to see everyone again ! Can't thank my girl @JasminMoore and my son enough to give me the perfect family ever. xx
 
Jag blev rörd över de fina han skrev och återigen kom tankarna tillbaka på om jag verkligen var värd detta. Att må bra, ha en fin familj, ett stort fint hus och leva ett ganska så lyxigt liv då min inkomst till min egenskrivande bok sålts som smör, Nialls inkomst var ju inte ens något att diskutera om, så dåligt med pengar hade vi i alla fall inte. Vad har jag gjort för att förtjänat detta? den perfekta killen och bästaste sonen? ja, något har jag då gjort för att kunna gå från så otroligt känslokall till den människa jag är idag. Eller vad är det man säger, efter regn kommer solsken?

Så var denna novell över! Vad tyckte ni då & vad har ni tyckt om denna novell? Prologen till nästa kommer antingen imorgon eller så nästa dag. Beroende på hur peppad ni är på att få läsa den? själv är jag väldigt taggad till att få skriva en ny! 
 
Kommentera fina ni! 
 

Så bra! Jättefint slut verkligen!

Svar: tack du :D
My Wesström

super bra!

Svar: men åh tack så mkt <3
My Wesström

Den här novellen var jättebra och jag älskade slutet!! Spänd inför nästa, vem av killarna kommer det handla om??❤

Svar: Det får bli en överraskning, vem tror/hoppas du på ? ;) <3
My Wesström

Den här novellen var jättebra och jag älskade slutet!! Spänd inför nästa, vem av killarna kommer det handla om??❤

Åh, det här blev riktigt bra. Det känns som att du skrev extra bra i den här delen. Bättre än vad du brukar. Fick rysningar i kroppen, det var så fint med vänskapen mellan henne, Josh och Kimberly, + kärleken mellan henne, Niall och Elliot. :D

Spännande med en ny novell också.

Svar: Men gud, tack så mycket Selena. Denna kommentar gjorde min dag, verkligen! blev så himla glad av denna kommentar. Tack :D Kul att du känner såå!
My Wesström

den ägde jag kommer att sakna den , men längtar till att få se nästa hoppas den handlar om louis

Svar: Hihi, jaadu! Inte helt fel gissat men vi får la se ;)
My Wesström

Jag är väldigt peppad på nästa novell, men jag är gråter helt ärligt för att Everything Has Changed är över. Jag tycker att allt i denna novell har varit asgrymmt!!!!!!

Svar: Och DU har varit asgrym med alla dina kommentarer söta du! blir så glad <3
My Wesström

Den här novellen är definitivt en utav dem bästa jag har läst! Slutet var ju nästan bäst när hon blev gravid och allt och kan inte fatta att denna är slut, tyckte den precis börjat ju! Är så nyfiken på den nya novellen ska du veta, kram på dig! <3

Svar: Men Jenny åååh vad glad jag blir. Så otroligt glad! Tusen tack, kan ej tacka dig nog för alla fina kommentarer. Kram! <3
My Wesström

Åh vad jag längtar till nästa novell! Du är bäst på att skriva!

Svar: Åh men gud, tusen tack!!
My Wesström

Superbra.

Svar: tack sötis <3
My Wesström

Såå bra!! Blev verkligen tårögd, jätte fint! Jätte bra novell! Super taggad på en ny novell nu!! <3

Svar: Vad glad jag blir fina Wilma! DU ANAR INTE <3
My Wesström

Så himla fint! jag dööör! ny imorgon!:D<3

Svar: prologen är ute nuu :D <3
My Wesström

Hej jag tycker dina Noveller är skit bra men jag skulle bra vilja höra mer om när Elliot var bebis det var bara ett önskemål älskar din blog kram

Svar: glad jag blir.. Tyvärr är ju denna novell slut nu men förstår hur du tänker :) kram <3
My Wesström

Hej
Jag tycker den här novellen var den bästa du har skrivit, jag har följt den här från när du gjorde början till slutet.
Betyg 9/10

Svar: Hallå där!Vad glad jag blir av att höra detta, åh.. This made my day! tack så mycket <3
My Wesström




Kom ihåg mig?