Det spelade ingen roll om vi så skulle ut och shoppa, gå på bio eller bara dra oss ut på någon fest, alltid var de samma visa varje gång när det gällde dessa tjejer. Klickan var tolv, killarna skulle vara här om bara en halvtimme och alla tre, det vill säga Nadja, Erika och Elin låg fortfarande kvar i sängen. Jag skulle förmodligen gjort lika dant i vanliga fall, men inte idag. Det här var för mig, väldigt känsligt och jag ville att Harry skulle få reda på sanningen helst direkt. 

Håret hade jag i stort sätt struntat i idag. Jag vaknade, drog några slingor bak och satte dem i en toffs bakom huvudet. Jag drog även på mig ett par gamla jeans och sedan en t-shirt med en vanlig shorta på, sedan var jag klar. Det var trots allt inte kungen jag skulle träffa precis. Jag hade både hunnit ätit frukost, väckt El och Louis för att berättat att resten av killarna kommer snart, och dragit på ett tunt lager med mascara. Med tunga steg gick jag upp för trappan för att återigen väcka tjejerna, men det som gläjde mig var att jag kunde höra fnisser och prat ifrån rummet, därför så fick det mig i alla fall att inse att det var vid liv. Åtminstonde trodde jag det. 

Nadja och Erika låg fortfarande i sängen med sina mobiler i händerna medans Elin, som allt drama handlade om och anledningen till att killarna faktiskt skulle komma snart - låg och sov. Jag la armarna i kors, ställde mig i dörröppningen och bara tittade besviket på Erika och Nadja som direkt la märke till mig. 

"Seriöst, kan ni gå upp eller? Dom kommer snart och ni ligger fortfarande i sängen.", klagade jag och stängde dörren efter mig. 

"Va? Vilka kommer?", frågade Nadja förvånat och gnuggade sig i ögonen. Jag himlade med ögonen och förstod att det antagligen inte hört något om vad jag sagt till dem när jag försökt att väcka dem. 

"Liam, Harry, Niall och förmodligen Zayn, som jag sagt säkert tio gånger nu. Vad lyssnar du med?", svarade jag irriterande och tog tag i en utav kuddarna, greppade ett stadigt tag om kudden och slog den allt vad jag kunde i den sovande Elins huvud. Självklart möttes jag inte av något trevligt precis, jag var väl medveten om att man inte skulle väcka Elin på grund av hennes hemska morgonhumör, men jag visste även att hon var väldigt utseendefixerad, därför så förstod jag att hon bara skulle bli surare om killarna helt plöstligt kom och hon var helt osminkad. 

"Men vad håller du på med? låt mig sova, Linn. Ärligt.", muttrade Elin i sin kudde. 

"Ja, om du säger det så. Men killarna kommer om mindre än en halvtimme och du vet mycket väl vad du ska göra när de kommer, så bäst du gör dig i ordning nu om du ska göra det.", jag gav med mig en medveten suck efter att jag gnällt på de alla tre egentligen. Jag kände mig som värsta mamman vid det här tillfället, vilket inte alls kändes bra att jag just skulle sättas vid den rollen, men om inte jag gjorde det, vem skulle då göra det? 

 

En halvtimme senare var vi alla samlade. Det vill säga jag, Elin, Erika, Nadja, Harry, Liam, Zayn, Niall, Louis och till och med Eleanor satt inne i mitt lilla gästrum för att höra om vad Elin hade och berätta. Erika och Nadja satt vid varsin sida om mig och verkade inte kunna vara seriösa ens en liten sekund. De fnissade som aldrig förr och skulle jag vara ärlig så hade jag aldrig sett de så här fnittriga mer än på fyllan, därför började jag faktiskt undra om de hade tagit något det inte borde göra, men samtidigt så visste jag ju mycket väl att det inte var så. Förmodligen så hade bara Nadja fått med sig Erika på lika spår som henne själv och med det blivit en riktig "fangirl". 

"Can you guys explain what's going on, and what do we here?", frågade Niall, inte allt för bitchigt men heller inte i det lugna tonläget som han ofta brukade ha. Han verkade mest förundrad över någonting, men skulle jag vara ärlig så såg alla fem plus El lika förvirrade ut de också, ja, vad gjorde det egentligen här? Jag kastade en snabb blick på Elin som bara nickade, hon visste vad hon skulle göra. 

"At first, I want to say sorry to you, Harry. I'm ashamed for how I treated you last night and I know it was wrong, but I've a reason to it. And I'm so sorry for everything, but listen to me now.", hon andades kraftigt och tittade på mig. Jag log åt henne och såg hur tårarna bildades i hennes ögon. Jag kunde inget annat än att känna skuldkänslor, ingenting var ju egentligen hennes fel, egentligen var ju allting mitt fel, men jag höll munnen, vilket även de andra gjorde också, till och med Erika och Nadja. 

"Yesterday I walk out and..-"

 

"And then I walked in here and pretend that everything was okay in front of you, but actually, nothing was okay.", få tårar spred sig över hennes rosenröda kinder och jag förstod nu hur jobbigt det borde ha varit för henne att sitta där och veta att man hade två val att välja på, att dö eller att skilja på mig och Harry. Hon satt ihopkrypt mellan Erika och Nadja som nu bytit plats till platsen bredvid henne. Jag passade då på att sätta mig bredvid Harry som såg ut att vara i något slagt chockstillestånd, vilket även Zayn och Niall verkade ha då de bara stirrade på henne utan att ens öppna munnen lite grann. 

Liam däremot gick manligt fram till Elin, tog Erikas plats och höll om Elin stadigt samtidigt som han vaggade henne fram och tillbaka. Jag kunde även höra honom viska något som "nothing is your fault", vilket gjorde mig galet glad, och jag kunde även se hur avundsjukan steg i Nadjas ögon, vilket fick mig att le. 

"Oh my god.", kom till sist ut ur Harrys halvöppna mun. Vi alla tittade mot honom. "We really need to do something, she's dangerous for hell!", konstaterade han och rikade blicken mot Elin som låg med huvudet lutat mot Liams axel. 

"Our fans can be a little bit too much sometimes, especially when it comes to us and love, and El, Perrie, Linn or anyone else have to be strong when it comes to our fans and all the threat they're sending on them. But Hannah isn't a fan, or is she?", Louis tittade frågande mot mitt och Harrys håll och Harry bara ryckte på axlarna. 

"I don't know. I don't know her and I don't remember nothing that she said to me that night.", konstaterade Harry irriterat och höll i mig hårdare, det märktes tydligt att han i alla fall inte ville prata om vad som hände mellan han och Hannah, vilket jag även hade förståelse för. Jag tittade på Harry som såg väldigt fundersam över något. Hans hår var draget bakåt och knapparna till hans tröja var halvt uppknäppt, som vanligt var han det finaste jag någonsin sett. 

"Anyway, we have to do something and that's fast.", noterade Zayn som nu hoppat ner ifrån soffan för att sätta sig på golvet istället.

"Yeah, but what?", yttrade Erika som nu tittade förvirrat på oss alla. 

"You can't do something really wrong with the thought about all those paps out there, but I think we have to be smart. Maybe it's the best if Harry talk to her by himself to get her away from you guys.", fastställde El, som nästan inte alls hade varit delaktig i konversationen över huvud taget, men jag höll med henne helt i det hon sade, kanske var det bäst att Harry pratade med henne själv och bad henne försvinna ut ur våra liv. 

"No! I'd never do that. She's a psycho, seriously.", mumlade han och tittade ner i golvet. Jag tog hårt hans hand och pussade den ömt. Han vände då blicken snett upp mot mig och gav mig ett leende, det där leendet som kunde göra hela ens dag. 

"But have you any better idea, Harry?", frågade Liam lite utmattat, ganska så desperat. Fortfarande hade han armarna runt om Elin, och ja, det såg verkligen söta ut tillsammans och det syntes hur mycket Liam brydde sig oss människor, även dom han knappt kände varandra så bra. En evig tystnad spred sig i rummet medans alla blickar var åt Harrys håll. Han förflyttade håret som ständigt envisades om att åka ner i hans panna, som tydligt syntes som en irritation för honom. När han sedan hade flyttat håret tillräckligt många gånger så tittade han äntligen upp på oss alla och nickade. 

"Alright then, I do it.", svarade han med en hårt ton och ett allvarligt ansiktsuttryck. "Elin, send her a message that meet me at the club we first met each other in twenty minutes. At the same time, tell her to leave you alone."

Elin nickade stadigt med huvudet och gjorde precis vad Harry sade. Hon plockade fram telefonen och lät även Liam läsa det hon skrev, dock läste hon inte upp det högt, men vi alla visste ju redan vad hon skulle skriva. Harry reste sig upp och suckade tungt, jag tittade stolt på honom och lika så gjorde de andra. 

"Take it easy out there then, man.", varnade Niall och gav honom en vänskaplig kram. Även Louis och El gjorde lika medans Liam fortfarande satt bredvid Elin och såg ut att trivas rätt bra där. 

"Yes, think what you do now, Harry. Don't do anything wrong.", sköt Zayn in och klappade honom på axeln. Harry log lite och skakade på huvudet, leendet blev genast till ett flin. 

"Why would I do that?", han blinkade med ena ögat åt mig och gav mig en lång kyss innan han sedan släppte taget och tittade mig rakt in i ögonen. "I'll be back soon, I love you.", mumlade han tyst innan hans läppar möttes med mina i en snabb puss igen. 

"Yes but think about what the boys told you, be careful out there.", han log och nickade svagt. 

"If you promise to wait here for me when I'll be back?", jag fnissade åt hans flirtiga attityd och nickade ivrigt som svar. 

"Of course I will. Love you.", sa jag med ett leende och pussade på han en sista gång innan han skulle ge sig iväg.

---

Nuså! Kanske var det bäst att Harry åkte och pratade med henne själv, eller var det helt fel kanske? och tror n i att hon ens kommer? Kommentera vad ni tror och kommentera gärna era åsikter om novellen hittills? 

Och som jag sade tidigare, ja, denna är snart slut men för er som ej förstod det tidigare, så JA det kommer en till novell efter denna! :D kram på er ♥