Utmattat slängde vi oss ner på den gröna fotbollsplanen och bara andades ut. Det var längesedan jag ansträngde mig så mycket inom fotbollen och det var faktiskt också väldigt längesedan jag hade så här kul, jag hade skrattat så mycket att jag nästan vikt mig. Vi alla blev väldigt trötta i slutet och det slutade då med att Louis lag vann med 5-4, det hade dock varit en jämn match hela vägen, men tröttheten föll över oss alla och Erika gjorde det avgörande målet. Men lika glad var jag för det, det enda jag nu kom att tänka på var Harry, han hade faktiskt varit borta ganska så länge nu. 

"Guys.", frågade jag stelt och tittade upp mot de andra som också såg lika trötta ut. Alla utom min kusin som knappt hade rört sig alls dessa två timmarna. "Who said to Harry that we're here?"

"I did.", var Zayn snabb med att svara. Jag nickade drastiskt och förstod då att Harry i alla fall fått informationen om att vi befann oss här, då var det bara bekymret, varför kom han inte? Det var ingen idé att brusa upp i onödan, ändå så kunde jag bara inte låta bli att börja undra vad som hade kunnat hänt med honom. 

 

Vi skulle just börja ge oss av när jag plötsligt tycktes se en skymt av en människa komma gående emot oss, närmare och närmare kom personen i fråga och ju närmare han kom desto säkrare blev jag, ett leende spred sig kring mina läppar och trots att svetten låg kvar på min rygg så sprang jag rakt emot honom och slängde mig i Harrys trygga och varma famn. Han såg väldigt glad ut och det såg verkligen ut som att han hade lyckats med sitt lilla uppdrag. 

"You're alright?", viskade han undrande i mitt öra. Jag nickade i hans famn och andades in hans parfym. 

"Why it took so much time? was she angry?", frågade Louis undrande medans han bollade lite med fotbollen. Erika ställde sig bredvid både mig och Harry samtidigt som hon gav mig ett flin, jag förstod att hon antagligen skulle retas med mig hela kvällen eftersom hennes lag vann, dock kunde ingenting irritera mig just nu, inte ens tanken av att vi förlorade. 

"No, not at all. But I think she would leave us alone now.", svarade Harry malligt och höll om mig hårdare. Jag sneglade bak på de andra som log brett, allihopa. 

"So it took about two hours to talk to her?", frågade Niall undrande och höjde ögonbrynen en aning. Harry skakade på huvudet och trasslade sig ur våran intensiva kram. Han hade kvar blicken mot mig och log osäkert. 

"I met my sister for a while, she really wants to see you, Linn.", jag chockerades. Varför ville hon se mig? eller, det var ju en självklarhet. Men var jag redo att visa mig tillsammans med Harrys familj, i alla fall nu när jag vet hur nära Harry och sin syster står varandra. Tänk om hon inte tyckte om mig alls? "What about tonight? my mom would absolutely like to see you too.", han såg med ett roat leende på mig medans han märkte hur förvirrad och osäker jag blev. Han tog min hand och pussade på den försiktigt. "Don't worry, they're kind. They'd like you, I promise."

Hur han kunde vara så säker på det visste jag inte. Men jag kom då också på att tjejerna var här, skulle jag kunna dissa dom för en kväll? Vad skulle de säga om det? Jag vände blicken bakåt och tittade åt deras håll, förmodligen hade de hört hela samtalet då Harry inte var så diskret som han faktiskt trott. Till min lycka så log det skarpt och nickade på huvuderna, alla tre. Även Eleanor. 

"I think you should follow Harry out tonight, we're still here when you come back home again.", försäkrade Elin mig med ett leende. Jag förstod då att de inte hade någon som helst problem med att jag skulle vara med Harry ikväll, tvärtom, de såg riktigt glada ut för min skull. 

Jag tittade upp mot Harry och nickade glatt, som en bekräftelse på hans tidigare fråga. 

 

Jag snurrade ett varv i spegeln medans jag hade sex ögon som stirrade på mig. Efter den fjärde outfiten jag satt på mig så fick detta duga. Det blev ett par svarta läderbyxor och ett gult linne, det var liksom jag på något sätt. Jag ville ju inte heller vara för mycket ikväll, jag skulle gå in som mig själv och försöka göra ett bra intryck på Harrys mamma och syster. 

"Är du nervös på något sätt?", undrade Nadja som satt på sängen, men uppmärksamheten riktad mot hennes Ipad. "Klockan är halv sex nu, harry kommer om en kvart.", konstaterade hon med ett flin, väl medveten om att jag redan var stressad. Håret var färdigt, ögonen var pyntad så nu var det bara läpparna kvar, jag drog över ett svagt rött läppstigt som täckte mina läppar och sedan var jag klar. 

"Duger jag?", frågade jag mina tre bästa vänner som nästan var ivrigare än jag själv. Elin och Nadja bara nickade på huvudet medans Erika ställde sig upp. Hon granskade mig mer noggrant denna gång och sedan nickade hon glatt.

"Harry borde vara stolt över att ha en sån underbar flickvän som dig.", hon kramade om mig och nickade på huvudet. 

"Eller så är det jag som ska vara glad över att han ens vill vara min flickvän.", fnös jag till och drog mig ur hennes kram. "Men vad ska ni göra nu då? medans jag skämmer ut mig inför Harrys fina syster och mamma menar jag.", dem alla tre brast ut i skratt och skakade på huvuvet. 

"Liam frågade om vi ville hitta på något med dom, Eleanor kommer hem snart ju så vi får höra med henne, något hittar vi på i alla fall.", sade Elin ärligt när det hämtat andan lite grann. Plötsligt hörde jag en hög tutning från utsidan. Nervositeten ökade inom mig och jag förstod nu att det var dags. Jag kramade om dem alla tre innan jag snabbt gick ner för trappan, tog på mig ett par låga klackskor och öppnade sedan dörren. Jag hade förväntat mig att Harry skulle stå där med sin svarta stora bil, men i själva verket så stod en stor, svart limousine där istället. Jag blev återigen chockad, Harry lyckades då alltid med att överraska mig, jag blev bara mer och mer överraskad för varje dag som jag tillbringade med Harry. 

Där stod han, med sina svarta byxor, sina bruna skinnskor och en underbar svart skjorta, han såg så fin ut hela han. 

"Hi Love!", utbrast han när han kom gående emot mig in på Eleanors ingång till huset. Han drog in mig i en säkert kram och pussade mig ömt på läpparna. "Are you ready?", flinade han och sneglade mot den svarta limousinen. 

"What is that for, Harry? It's really too much, seriously.", sa jag medans mina ögon glänste mot bilen. Alltid hade jag som liten haft som dröm om att åka i en limousine, vilket jag också hade gjort en gång och det var dagen då vi tog studenten tidigare i år, men aldrig hade jag kunnat trott att jag i själva verket skulle få åka den tillsammans med Harry Styles, det här var ju för bra för att vara sant. "I love you."

Orden bara flög ut ur munnen medans vi hand i hand gick tillsammans mot bilen som nu spelade hög musik, Harry log stolt och mimade samma ord som jag givit honom för bara några sekunder sedan. 

I bilen poppade vi musik för fullt, den var mycket större och lyxigare än den jag åkt i hemma i Sverige och jag kunde inte låta bli att sjunga med i Selena Gomez nya låt "Lika a Champion", den var verkligen så underbart bra. 

 

Nervöst tog jag Harrys hand då vi snabbt gick över vägen för att komma till restaurangen Harrys familj nu skulle befinna sig på. Jag bet mig själv i läppen ett antal gånger då vi tydligt fick syn på de två uppklädda kvinnorna som nu gick emot oss. Jag kastade en blick på Harry som höll min hand hårdare. 

"Are you nervous, babe?", frågade han lite tyst och tittade undrande på mig. Jag ryckte på axlarna och vände blicken rakt fram igen. 
"To be honest, yes. A little bit.", svarade jag ärligt och log mot de som jag antog var Harrys två familjemedlemmar. Han skrattade löst och tittade lite roat på mig.

"Don't be, as I said before, they're kind.", jag nickade åt hans försök till att minska mina nerver, men det var ju inte riktigt det jag var rädd för, rädslan av att jag bara var en helt vanlig tjej gjorde mig lite rädd, tänk om det inte skulle gilla mig på grund av det? med tanke på de tidigare flickvännerna Harry setts ute med så var ju jag ingenting, tjejer som Taylor Swift, programledaren Caroline Flack eller varför inte ta supermodellen Cara Delevingne som till ett exempel? Hur som helst så var det för sent att ångra sig nu, nu hade jag bara ett krav på mig själv och det var just att vara mig själv. 

---

Hur träffen med Anne och Gemma blir får ni se i nästa del och nästa del får ni när ni kommenterat bra nog ;) 

Ska på tjejkväll ikväll, men när jag kommer hem kan jag svara på era fina kommentarer! kram :)