take chances, chapter 21

Tidigare;

"No, no. Zayn sit down! I don't care, it goes equally well with you too.", flinade jag och pressade fram ett glatt leende. Louis satt ju faktiskt framför mig tillsammans med Harry och Niall & Liam satt på säterna bakom oss. På sidorna satt flera olika vakter och på en annan rad satt Lou tillsammans med Paul. 

Zayn gjorde till min glädje inget större läte eftersom han direkt när planet startat satt på sig sina hörlurar och stängt sina ögon. Jag följde hans exempel och satte på listan med lugn musik på min telefon, bara inom några minuter så var jag inne i min egna värld, antagligen drömvärlden. 

---

 

Efter den korta flygfärden så var vi framme i London, eftersom vi valt att åka ett flyg utan några som helst stopp och körde direkt dit så var vi redan i London en timme senare. Det blev en riktigt kort flygtur för våran del men lika bra var väl det. 

Det var dax för avgång och jag höll mig tätt intill Zayn och Niall för att inte tappa bort mig bland de skrikande fansen och de andra passagerarna på flyget. Hur mycket vi än försökt att hållt våran resa till huvustaden hemlig så visste fansen ändå vart vi befann oss, vilket för killarna kanske var väldigt roligt men som för en annan var ganska obehagligt. Jag, Lou och killarna gick innanför de alla vakterna som gick omringad framför oss och det var faktiskt väldigt trångt, ändå så var det ju det här livet dom levde i och jag kunde inte göra något åt det.

"Okay guys, do you know the schudule for the week?", sa jag tillräckligt högt för att överrösta skriken. Harry nickade framför mig och lika så gjorde Liam. Louis tittade som vanligt inte åt mitt håll och Niall tillsammans med Zayn verkade inte ens lyssna. "Today we're free for to recoup us and just relax, tomorrow we start to work and we collected together in the studio in this adress about 9am tomorrow, got it?", frågade jag och började dela ut de små lapparna pappa tidigare idag printat ut. Eftersom vi just nu stod still på stället medans flygplatspersonalen försökte avspärra stället så var det ett perfekt tillfälle för att ge killarna information. Dom alla fem tog vänligt emot lapparna och nickade på huvudena. 

"Okay.. I'm going home to Perrie now but I'll see you tomorrow guys!", berättade Zayn och fick med sig en vakt bakom sig när han ganska så snabbt gick igenom folkmassan för att fort hinna ut till svängdörrarna. Jag visste att dom alla skulle hem till sig så därför sa jag bara hej då och lät killarna försvinna en efter en. Tillslut blev det bara jag och Lou kvar på platsen då Louis tog med sig två vakter och gick iväg, bakom sina svarta glasögon kunde jag ändå tyda på att något var fel, jag ville veta vad, jag ville ha tillbaka den glada Louis, men något sa mig att det inte skulle bli så lätt. 

"Lux and Tom are at Tom's parents this week, I don't wanna be alone in our house. Do you mind if I'm join you to a hotel and living with you?", frågade Lou och gav mig en liten putt i armen. Jag log överdrivet mycket åt hennes fråga och jag ville inget hellre än att dela rum med Lou, dels för att hon var så otroligt omtänksam och cool, men också för att slippa vara ensam. Jag hade inte riktigt sett fram emot att bo i ett stort hotellrum ensam precis, som dessutom hade två sängar så det passade ju bra. Jag förstod bara inte varför pappa beställt ett sådant stort rum till mig ifrån början, men nu kom det ju till nytta i alla fall. 

"A pleasure to have you like my room mate.", konstaterade jag medans vi gemensamt gick ut från den überstora flygplatsen. Vi kallade direkt på en Taxi så fort vi kommit ut på vägarna med skrikande fans efter oss. Vad ens dom ville oss var ganska konstigt, vi var ju inte känd över huvud taget, liksom. 

I bilen gav jag den kvinnliga chaffören ännu en lapp med adressen till hotellet på eftersom jag nästan inte visste nånting om London och dess gator så var det lika bra att ge henne adressen istället. 

 

"Wow, what a place!", utbast Lou så fort vi kommit innanför dörren till vårat gigantiska rum. Jag kunde inte göra annat än att hålla med, det var verkligen fint med en otrolig utsikt över Londons hus och centrum. Visst var det annat än att vara i Manchester allt. Uppmärksamt granskade jag först rummet med de två sängarna i och även den stora TVn som satt i någon slags stor, brun byrå som täckte hela väggarna mitt emot sängarna. Sedan gick jag vidare in till toaletten som både hade dusch och bubbelbadkarl. Ja, jag visste direkt att jag skulle trivas här och med Lou som sällskap så var jag nästan säker på att denna vecka skulle gå bra, och fort om inte annat. 

"So.. Go out and get some shopping maybe?", föreslog min nyblivna rumskompis medans ett leende låg placerat på hennes läppar. "It feels like it was years ago I was here, even though it was like two weeks ago.", skrattade hon och tog tag i sin handväska som hon sedan hängde på axlarna. 

"I'm so in for shopping!", konstaterade jag och slängde resväskan jag haft i handen, på ena sängen som nu blev min. Sedan började jag plocka ur de onödiga sakerna som smink ur mitt handbagage och stoppade sedan ner min mobil, kortet till hotelldörren och min plånbok, sedan var jag redo att shoppa loss. 

 

"Oh this one was soo sweet.", yttrade jag i en äckligt ljus röst. Jag höll upp ännu ett litet klädesplagg som tillhörde ett barn. Vi hade varit in i alla olika affärerna redan och för att avrunda våran tur i gallerian så avslutade vi med att titta på lite barnkläder till lilla Lux, åh vad jag saknade den lilla krabaten. Jag kunde verkligen inte sätta mig in i Lou's situation då jag saknade den lilla tjejen väldigt mycket - hur saknad var hon inte då av sin mamma? "I'll buy it for her!", noterade jag och la sedan ner den i den röda korgen jag hade i armvecket. Det var en gullig rosa klänning med Angry Birds på, den var verkligen supersöt och jag visste hur Lux älskade just Angry birds.

"She doesn't requires more clothers basically, but she love it and I haven't seen her for two weeks now and it hurts.", sa Louise med ett oäkta brett leende. Jag förstod henne ganska bra och sa därför inget mer än det, jag bara nickade och tillsammans gick vi vidare till nästa hylla med barnkläder och skor. 

 

Dagen hade gått ovanligt fort. Det hade blivit en slags killfri eftermiddag med endast shopping och tjejsnack med Lou. Det var kul att vi kunde komma så bra överens, hon var ju trots allt som min storasyster då hon var ungefär i Veronicas ålder, ändå så gladde det mig att hon var så mogen för sin ålder, hon hade ju faktiskt ett barn på två år. Jag log åt tanken att jag snart skulle bli moster till ett litet barn jag med, åh vad underbart. 

Eftersom vi åt ute så var jag varken hungrig eller något annat så även om klockan bara var runt åtta på kvällen så var jag ju trött efter flygresan och även en dag ute på stan. Lou själv låg och skypea med sin familj på toaletten och jag hade satt mig i sängen för att inte störa medans jag borstade mina tänder. 

Även om det varit skönt att inte ägnat ens en tanke på Louis under tiden vi shoppat så kom känslorna ikapp mig nu på kvällen, allt jag tänkte på var gårdagen, smset, samtalet och hur konstigt han betedde sig idag. Det var verkligen inte likt honom att vara så dyster och tyst. 

Jag rusade in till badrummet, spottade ut tandkrämen och tvättade rent mitt ansikte innan jag sedan sa godnatt till Lou och även Lux som fanns i webbkameran på skärmen, sedan var det att krypa ner i den otroligt fluffiga och sköna sängen hotellet bjöd på. Jag pluggade in mina lurar i mobilen och lät listan med lugn musik höras in i mina öron medans jag slöt ögonen. Den var strax efter åtta och jag visste ju att det var omöjligt att ens kunna sova nu, hur mycket jag än försökte. Men blunda och leva mig in i min egen värld ett tag kunde ju aldrig skada.

 

En duns hördes som gjorde att jag öppnade mina ögon. Det var mörkt i rummet så jag var snabb att tända den lilla lampan på nattygsbordet bredvid mig, till min förvåning så såg jag ingen alls, förrän jag tittade ner på golvet och såg Lou ligga där, alldeles stel. Det såg så roligt ut att jag inte ens kunde låta bli att hålla skrattet inne. 

"What the hell are you doing there?", frågade jag mellan skrattattackerna. Hon rodnade lite innan hon sedan reste sig normalt igen. Till min lättnad så föll hon lika lätt in i skrattet igen. 

"I fell on the ground when I was trying to sneak because I didn't want you to woke up, but you probably did.", skrattade hon och gick raka vägen mot sin säng. 

"Nah, I didn't properly sleep. I couldn't.", förklarade jag och vände mig mot sängen där Lou låg. Hon nickade förstårligt och kröp under sitt täcke hon också. Hon såg ut att tänka på någonting men jag hade aldrig tanken på att fråga vad det var utan hon släppte bomben själv. 

"I've know these boys since X factor, I know them all pretty well and I see when something is wrong. I haven't talk about this lately today but I have to ask.. Is there something wrong between you and Louis? I've seen you before and I can almost know that something is wrong.", konstaterade hon och fortsatte att titta på mig. Jag blundade lite och började berätta om gårdagen, vilket förvånade mig eftersom jag inte ens berättat det för Luke, Patricia eller Jonathan. Lou verkade i alla fall förstå min situation och försökte trösta med att hon skulle gjort samma sak, alltså åkt därifrån om hon läst ett sådant sms. "You really like Louis, do you?"

"Yes I do. But I don't think I'm ready for a relationship yet and I'm afraid that Louis probably hate me now. Even though he said in the phone yesterday that everything was okay so.. I doubt that, he's all not fine and even me can see that.", sa jag ganska så nedstämt och la händerna under huvudet. Lou suckade lite förstående och såg lika fundersam ut som jag själv. 

"Go to the work tomorrow and see if he's as usual, if he doesn't, you have to talk to him again, you know.", sa hon stöttande och gäspade stort. Jag log och nickade.

"Yes, you're probably right.", sa jag och stängde mina ögon för säkert femte gången inom denna timme, fast denna gång hoppades jag på att sömnen var på min sida. 

---

I nästa kommer killarna in igen. Tyckte det var lite kul att skriva om Lou, hon får sällan vara med i mina noveller så here you go! Iaf, har sagt det förut men säger de igen. Jag tar det försiktigt med Louis och Katelyn! Kanske slutar dom bara som vänner?;) haha,nobody knows (; Vad tyckte ni om kapitlet? 

 

Jag tycker du är en enormt bra skrivare.. Men ska jag vara ärlig börjar denna bli väldigt långtråkig.. Jag menar inte att dem ska kyssas eller något i tionde kapitlet.. Men borde det inte vara lite mer.. Spänning mellan dem! Släng in ett stort bråk, släng in att dem kysser varandra o är på väg att ha sex men någon stormar in! Du förstår! Det har varit ett par mellan kapitel nu och det är ganska tråkigt!

Jag skriver själv hela tiden och tänk såhär: hade detta varit en bok så hade du inte kunnat lägga in texter vi ska läsa efter varje kapitel! Jag tycker sådana är super roliga och läsa så behåll dem! Men i en bok finns det inget eller ingen som kan hålla läsaren kvar om den tycker att det börjar bli långtråkigt! Men här kan du säga att i nästa kommer det hur mycket drama som helst!

Du är bra, men cliffhanger tex.. Då blir man mer sugen på läsa nästa kapitel.! Storyn måste ha något som får folk fortsätta läsa och de kan inte bara vara att de är en one direction novell!!

Hoppas du inte blir ledsen nu! :)

Så sjukt bra, jag vill ha mer så när kommer nästa och en sak till DU FÅR ALDRIG SLUTA SKRIVA!!! kram kram:)

jättebra men jag sitter här och gråter floder för mitt liv är a total mess och jag suger jag klarar inte av något

Jättebra del! Jag tycket det är så bra att du kan hålla novellen spännande även om de bara är vänner!!:D

Så kul att Lou var med! Läser nästan aldrig om henne så det var verkligen roligt! :)

Snälla mera! Du skriver så bra och jag sitter hela tiden och väntar på att Katelyn och Louis ska få lite ensamtid, hahah ^^

Mer nuuu!!!❤️❤️❤️
Allt måste bli bra mellan Louis och hon nu!❤️
Du e bäst som alltid!❤️

Jättebra kapitel. Det var ju kul att Lou också kom in för ofta på andra noveller är hon bara inne i novellen när dom ska stylas. Du är helt underbar på att skriva du vet det va? Iallafall hoppas att du kan skriva nästa kapitel strax. Kommer gå in varje dag och kolla om du skrivit :* //Kram Rebecka xx

Nästa grym novell! :)

Åh vad roligt med ett nytt kapitel, du är så duktig! Fortsätt med sådana här kapitel, det är riktigt roligt att läsa. Kram Frida :)x

Jag tycker det ä kul att inte bara läsa om killarna utan även om folk runt omkring dem. Bra kapitel!

Så bra jag dör ju typ här=) När kommer nästa kapitel?=) kram

Det var jättebra! När kommer nästa ut? läängtar :)

När kommer nästa?

Åh, sååå sjukt bra! Precis som alltid;D
ska gå tillbaka i ditt arkiv och läsa lite :)x