we belong together, chapter 7

Tidigare;

"I was out with Mel.", förklarade jag kort och tittade ner mot golvet, ganska skamset. "But I did something I'm not supposed to do.", jag kollade upp och såg hur krullhåriga killen tittade besviket på mig, som om han förstod allting. Niall däremot såg ut som ett frågetecken så det var väl enklast att bara säga det rakt ut. Med en kort paus så kollade jag mot grabbarna innan jag slutligen tog modet till mig att säga det. "I kissed her."

Harry tittade först på Niall vars ansikte blev uttryckslöst, sedan suckande ner i golvet medans en hand gled igenom hans nyduschade hår. 

"This, Liam, we'll get hell for this ", muttrade Harry från andra sidan soffan och tittade allvarligt på oss. Jag visste att Harry tog detta uppdraget seriöst som han fått från vårat management, men jag trodde inte han skulle låta så hård och okänslig. "You have to tell Melinda the truth, before she get some feelings for you and we will get in trouble even more."

---

→ Liams Perspektiv ←

"I can't.", svarade jag bara och tittade lika allvarligt på Harry tillbaka. Visst han var min bästavän och det var hans uppdrag att sköta dehär rätt, men jag kunde inte låta han bestämma över vad jag skulle göra och inte göra. 

"What? god Liam, don't tell me you already like her, do you?", han suckade drastiskt och tog sig för pannan. Jag kollade på Niall som fortfarande valt att inte lägga sig i ännu och lika bra var väl det, han bara tittade ut på mig och Harry som satt i soffan och argumenterade. 

"I do, that's the problem, Styles. You wanted me to move on, you all did. I was never really into the plan to hiring Lindsey from the start and I don't even like her, it kinda sucks like hell to pretend to like a girl you clearly don't give a fuck about and now I finally moved on, but not with Lindsey like you wanted, it was with Melinda and I can't help it.", jag visste att det skulle uppstå bråk mellan oss tre nu, men jag kunde ta den smällen. Enligt mig så var detta ingen stor sak, medans jag visste att det var det för Harry och resten av bandet då allihopa drabbades av mitt "dåliga" rykte som skulle gå om jag helt plötsligt började dejta en annan tjej som inte var Lindsey, som för den delen var en enda stor bitch om jag fick uttrycka mig i den meningen.

"You could have helped it, Liam. Fuck, do you always have to take us in trouble? seriously, I can't imagine what the team will say, what will Lindsey say?", utbrast Harry ännu en gång och tittade ilsket på mig. Det var tydligt att Harry inte alls gillade tanken att jag tyckte om Melinda mer än vän, men just nu brydde jag mig inte i det. Vi två kom oftast överens och förr eller senare skulle han acceptera det faktum att känslor kunde man helt enkelt inte styra över, han om någon visste så väl om det. 

"Calm down, Harry. It's just a work for her and the contract says that she has to keep this as a secret and I don't think she will complain anyway, we will pay her in five months from now, remember?", det var nu Niall som öppnade munnen och faktiskt tog mitt parti lite. Såklart så uppskattades det och jag gav honom en tacksam nickning.

"You shouldn't have been so tight with Mel, it is just that.", muttrade Harry och lade armarna i kors. "I made a promise with the crew and told them that you would stay away from this girl, what did you do? get in touch with her!", han fortsatte att fräsa och jag skulle just till att säga åt honom att lugna ner sig när en ljus stämma fyllde hallen och hela jag blev till is. 

"Get in touch with who?", våra huvuden vändes mot trappan där hon stod, med klädseln hon hade imorse och såg allmänt vacker ut. Jag ville bara springa fram till henne, säga att hon inte behövde oroa sig över något alls, men jag kunde inte och jag visste varför. 

"You can ask Liam and his girlfriend.", suckade Harry och reste sig upp från soffan. Han gick med långa steg bort från oss, förbi Melinda vid trappan och trampade med stegen ner. Niall satt med båda händerna för ansiktet och skakade på huvudet medan en stor klump i magen bildats, hur skulle detta sluta? var jag verkligen tvungen att berätta sanningen? 

"Was that really necessary?", mumlade Niall från sina händer och reste sig upp från fotöljen. "I think you two need to talk, I'll do that with Haz anyway.", innan jag visste ordet av det så var Niall ur min åsyn och det fanns endast Melinda kvar i hallen. Hon såg orolig ut, nästan lite rädd. Känslan i mig var tom, besviken och samtidigt lite arg. Känslan efter att ha bråkat med sin bästa vän var aldrig kul, men jag var samtidigt så besviken på hur Harry överreagerat över det hela och också bara föst ur sig orden han lämnade rummet med. 

"I thought you were over Sophia by now?", frågade tjejen i rummet och kom mig närmare. Jag reste mig upp och såg på bruden med de raka håret och de oskyldiga ansiktet. Det var bara änglavingarna som fattades, så fin var hon. Jag tog ett djupt andetag innan jag kunde känna hur ord flög ur min mun. 

"I am.", började jag och började sakta gå fram till henne så våra kroppar endast var några decimeter ifrån varandra. "It's just one thing I haven't told you. Something I as a matter of fact should have.", i just denna stund så skämdes jag något så otroligt mycket, verkligen. Jag hade valt att uteslutit en stor del av mig till Melinda och hade jag varit henne så hade jag känt mig allt annat än bekväm i denna situation. "Everything is complicated but I need you to trust me when I'm saying that you're a wonderful person and I have really started to like you.", Mel bredde försiktigt ut sina smileband och nickade med höjda ögonbryn på mig för att jag skulle fortsätta. "I kind of have a girlfriend. Her name is Lindsey and there's absolutely no love between us at all. The team only use her to the media because everyone, especially Sophia, will believe that I've moved on. The management wanted me to show everyone that I..-", jag stannade upp i mitt pratande och insåg själv hur sjukt det hela lät. Jag lurade inte bara våra fans och min familj utan det var även mig själv jag lurade. Det var endast vi inom One Direction som visste om denna plan, alltså trodde mina föräldrar på att Lindsey var på riktigt, därför så såg jag hur i varje fall min mamma försökte att vara så trevlig som möjligt mot henne, även om hon inte alls var så speciellt förtjust i tjejen som numera jobbade för oss. Det hela kändes sjukt och att se hur Melinda bara stod där mållös framför mig fick mig att vilja lägga mig ner på mina bara knän och be om förlåtelse för vad jag gjort mot henne. 

"Wait, you have a girlfriend, but you're not in love with her?", frågan var ganska så självklar och jag började med att nicka. Hon tog sig för pannan innan hon tittade in i mina ögon. Tårar bildades samtidigt som hon kämpade för att inte låta dom rinna. Det gjorde ont i mig att såra någon, även om jag såg att hon låtsades verka oberörd. 

"I want to tell you more, but I've done it more than I should, this wasn't supposed to come out at all.", förklarade jag och drog en hand igenom mitt hår. Hon skakade sårat på huvudet, backade ett steg innan hon log ett fejkat leende mot mig. 

"You know what, Liam? Screw you! don't talk to me anymore and I truly don't need you in my life any longer!" , hennes ord tog mer på mig än jag förväntat mig och jag kände mest hur mycket jag var misslyckad som människa. Jag hade gjort en tjej jag knappt kände ledsen och ännu värre blev det när jag tänkte på att jag tyckte om henne otroligt mycket. Hon viftade nonchalant med handen framför sig, trängde sig snabbt förbi mig och slog igen dörren hårt intill sitt rum. En tomhet spred sig i mig och för tillfället ville jag bara lägga mig ner och gråta.

 

→ Melindas Perspektiv ←

Jag kände mig så lurad. Under hela tiden jag trott att Liam varit speciell så hade han gått och burit på en hemlighet som var allt för svår för kunna acceptera. Var det såhär han gjorde? fick tjejer på fall, sedan när de fallit tillräckligt långt ner, så släpper han bara taget och nästan kliver på henne? jag ville inte tänka på honom längre, det var för mycket att ta in i mitt huvud och att Liam av alla kunde sjunka så lågt som att skaffa en 'låtsasflickvän' trodde jag verkligen inte om honom. Jag var arg, sårad men framförallt besviken på mig själv för att ha låtit mig själv släppt in Liam så nära inpå mitt liv. Allt som hade känts så bra denna morgon var som bortblåst med vinden och jag kände verkligen ingenting längre. Jag var tom på känslor och jag ville absolut inte se dendär brunhåriga killen på de närmaste timmarna i alla fall. Dagen som hade börjat så bra hade slutat som en mild mardröm och skulle jag vara ärlig så var jag inte förvånad över att Liam hade kunnat gjort något sånthär, även om jag inte hade viljat trott det om honom. Jag hann precis bädda ner mig under det väldigt fluffiga täcket när en knackning på dörren hördes. Min kropp blev till is och jag bad till gud att det inte var killen jag helst inte ville se just nu som stod på andra sidan dörren. Det var först när den första harklingen hördes som jag insåg vem det var och jag kunde genast slappna av. 

"Can I come in?", frågade den irländska rösten. Jag skönk ihop mer i sängen jag låg i och svarade med ett mummel, som mannen bakom dörren tydligt tagit som ett ja då dörren slogs upp och en blondhårig gestalt tittade medlidande på mig. "Mel, can I talk to you for a moment?", utan att riktigt ge honom respons på hans fråga så kom han mot mig med ett osäkert leende på läpparna, ändå så kunde jag se på långa vägar att han inte alls tyckte situationen var så speciellt rolig, snarare tvärtom. "It was wrong of Liam to not tell you, but he did it for your best. I think he never could imagine himself fall for you like he did.", hans ord fick mig att titta på honom med hoppfyllda ögon. Menade Niall verkligen det han sade nu, eller ville han bara att jag skulle må bättre? mina tankar ville tro det förstnämna, men det lutade mer på det sista.

"It doesn't matter whatever I feel, neither does Liam. I get it, this Lindsey will be his girlfriend for a long time and I can't do anything about it. It's easy to accept, but hard to live with. I liked Liam, and still do but I don't think I'm excited to be around him this last days I'll be here, yeah?", Niall slog sig ner på sängkanten och lutade sig mot fönsterbrädan som satt på väggen medan han nickade på huvudet. 

"I wouldn't say this right now but you deserve to know this.", började han och tittade allvarligt på mig. "Our two other bandmates, Zayn and Louis, will be here within the next few days and..", han tog en kort paus innan han nästan lite äcklat fortsatte sin mening. "They will bring Lindsey here. The crew want her to be with us and going out with Liam. They rang Harry now and told us, the reason why she's coming is that they saw the pictures of you and Liam this morning and didn't want the fans get confused.", han suckade och såg allt annat än lycklig ut under tiden han berättade detta för mig. På sätt och vis kunde jag förstå honom, det kunde inte vara enkelt att bli styrd och leva efter regler som dessa killar gjorde, men borde dom inte sätta stopp snart? 

"So Lindsey will be here soon, together with Liam?", frågade jag för att få det bekräftat för mig att jag förstått killen framför mig rätt. Han himlade på ögonen och suckade högt. 

"Unfortunately, yes.", bekräftade han lågt och tittade sympatiskt på mig. Jag suckade, tog händerna för mitt ansikte och skakade på huvudet. Det kunde inte vara sant? 

"Great.", mumlade jag och drog täcket över huvudet. 

---

Fick ni svar på frågorna ni haft inom er? Hur kommer det bli nu när Lindsey kommer och hur blir det mellan Meliam? hihi. 

Kommentera gärna hörrni, det uppskattas!

Jättebra!
Ohhh, undra hur det kommer sluta?!?!

Sååå bra! Har längtat efter att få reda på allt om Liam varför han inte kunde vara med Melinda! Denna novell äger tusen gånger om, älskar den!
Du är grymt duktig!! <3
Aah, bara älskar att få läsa den!

Jag kommer dö :) Du skriver så fantastiskt bra :) Jag menar det verkligen :) Du skriver om så komplicerade saker men ändå blir det så bra :) You are amazing :) :-D Stay cool

Men vafaaaaaan xp ♥ Screw Lindey typ liksom ja. Mitt enda hopp om Meliam just nu är att novellen heter "we belong together" så, jag hoppas det gäller dem! ;)<3 Merrraa, bäst som alltid♥

En ny del redan? Oj, vad bra du är!
Yes, som var inte släkt. Men ah, what a mess för alla. DEt måste lösa sig!!

Neeej det kan inte vara sant!!! Aja jag skulle ändå gör allt för att få vara Melinda :D Detta kommer dom fixa.. Asså tårarna bränner innanför ögonen just nu, jag vet inte varför men jag insåg just att min största dröm antagligen inte kommer gå i uppfyllelse, att gifta mig med Niall, eller iallafall få träffa honom. Det kommer bli någon lycklig människa som som få äran att gifta sig med någon i 1D men det kommer antagligen inte bli jag! Vet inte varför jag skriver detta till dig men det känns som att du förstår! :) Förlåt om jag tog din tid💗

Åh My du gör mig så förvirad på ett så bra sätt hah❤

Verkligen älskar denna story! Såå sjukt bra och jag älskar dramat! Du skriver jätte bra och lyckas få berättelsen att fortsätta vara lika intressant! ♡♡

Skriv nästa! Älskar novellen :)

Snälla skriv nästa! Super bra novell <3