back for you, chapter 2 - he's not one of us

Tidigare;

"You're wrong, mom. She IS eighteen today, I know she's alive and I'll still find her.", det var så många känslor som flödade upp samtidigt att jag knappt märkt själv hur jag höjt rösten. Familjen som satt samlade i en stor klunga ryggade tillbaka medans mamma genast började gråta ännu mer. En sak var säker, jag skulle hitta henne - till vilket pris som helst, sedan skulle det inte bli roligt för personen som tagit min syster ifrån oss. Många gånger ifrågasatte jag mig om det verkligen var värt att lägga ner tid på något som kanske inte ens var vid liv längre, men varje gång kom jag fram till att det fortfarande fanns hopp, och hur konstigt det än lät så hade jag en känsla av att hon var närmare mig än jag trodde..

---

♥ Alexia's Perspektiv ♥ 

Festen var i full gång och med lite alkohol i kroppen så var även jag på G. Att plågas av sin syster på sin egen födelsedag var något jag helst undvek, därför så gjorde jag det enkelt för mig genom att bara ignorera den bekräftelsesökande tjejen som redan halsat i sig en hel del sprit. Det kändes att kylan började komma ikapp då fler och fler människor börjat bege sig in i huset. Jag suckade och drack en till klunk av min drink. De flesta personerna som befann sig runt omkring mig kände jag knappt och det var bara några enstaka själar som jag faktiskt brukade umgås med på fritiden och dom personerna hade jag knappt sett skymten av ikväll. 

"Hey you!", jag stannade upp i rörelsen och sneglade bakåt mot den okända rösten som jag antog ropat efter mig. När jag sedan såg en medellång kille med ljusbrunt snett hår le mot mig så vände jag mig om så jag kunde skåda honom lite bättre, inte var han den snyggaste jag sett precis men han var inte heller ful, faktum var att jag kände igen denna kille väldigt bra till utseendet. "Is it you who is the birthday girl?", frågade han blygt och obekvämt medans han tog några steg närmare mig. Jag ryckte på mina axlar och fortsatte att granska den söta individen framför mig. 

"I guess so.", slank det ur mig tillslut medans han småfnös lite. Han höjde upp glaset i hans hand och slog till det med mitt eget helt utan förvarning. 

"Then I have to say congratulations and thank you for let me in to your party.", flinade han så stort att hans smilegropar på varsinna kinder syntes. Jag hade aldrig tänkt på det tidigare men denna kille verkade faktiskt väldigt schysst och inte nog med det så var det verkligen något med mig och smilegropar alltså. 

"Whatever.", suckade jag nonchalant och bara stod kvar på stället som om jag inte brydde mig alls, men egentligen så var det fel, jag brydde mig. Jag ville lära känna denne pojke bättre, men jag visste även vad han hade för rykte efter sig, det skulle absolut inte vara bra för min del. "You're Phelix, right?", fick jag tillslut ur mig medans jag klunkade det sista ur min plastmugg. Hans flin på läpparna ändrades plötsligt till ett vänligt leende medans hans huvud nickade fram och tillbaka. 

"Yeah, we have math and english together.", konstaterade han, som om jag inte visste någonting bara för att jag umgicks med skolans mest omtalade personer. Jag låtsades inte om det och nickade på huvudet jag också. 

"I know that. It was nice to see you, Phelix. I think I have to go and find my boyfriend now, you know.", mumlade jag medans jag hastigt vände ryggen åt den enda personen som faktiskt märkt av mig ikväll, om man bortsåg ifrån bartendern då såklart. 

"You mean the boy who's dancing with the hot girl over there?", frågade han, nästan lite roat, medans han kom och ställde sig bredvid mig istället. Vi båda tittade åt samma håll och såg samma saker. Precis som han yttrat så var det sant, min superheta pojkvän stod inte bara och dansade med min syster, han dansade även med en okänd brunett som jag aldrig sett tidigare. Jag suckade irriterat och vände mig snabbt om mot Phelix som nästan själv såg arg ut. 

"So many bitches.", muttrade han tyst för sig själv, även fast jag ändå råkade tyda på vad han sade. Han skakade på huvudet och sneglade mot mig som redan hade blicken fast på honom. Jag fnös till och ryckte på axlarna. Austin Mahone och Pitbulls sköna låt 'Mmm Yeah' var i full gång i högtalarna och eftersom Phelix ändå inte såg ut att ha något att göra så skulle han väl förmodligen inte ens ha något emot med att dansa med födelsedagsbarnet ett tag.

"Do you want to dance?", frågade jag plötsligt och stirrade på den snelugda pojken med svarta jeans och en enkel t-shirt på sig, han hade inte klätt upp sig och det märktes att han var sig själv helt enkelt, det uppskattas faktiskt och mitt första intryck av honom var oväntat bra, jag hade inte sett honom på detta vis tidigare men han var faktiskt mer än en enkel 'mattenörd'.

"Uhm.. Sure.", sade han osäkert medans vi tillsammans gick in mot vårat rätt så stora hus där vi ifrån utegården kunde se hur folk dansade, drack och bara blev fullare och fullare. 

Phelix små danssteg var helt klart över mina förväntningar, han var riktigt duktig på att röra sig till musiken och han verkligen bjöd på sig själv mitt ute på vardagsrumsgolvet som nu blivit till ett dansgolv. Vi skrattade så mycket att jag nästan glömde bort själv att röra på benen, tillslut blev allt bara helt virrigt och innan jag visste ordet av det så snubblade jag på mina egna klackar. Som tur var så blev jag mjukt omhändertagen av den übersnälla killen framför mig som enkelt tog emot mig. Ett fnitter slank ur min mun medans jag så smidigt som möjligt försökte att ta mig upp på egna ben igen. Han skrockade generat innan han fixade till sin tröja som hamnat åt snedden. Vi såg på varandra och just när jag skulla öppna munnen för att tacka så hördes en igenkänd harkling som bara kunde tillhöra en person. 

"Do you have a problem, buddy?", den mörka stämman som var fylld med hat tog sig igenom våran lilla bubbla som jag och Phelix bildat. "If not, I'll make sure you have.", nästan skrek min pojkvän ur sig. Jag trodde först inte mina öron, men det var först när han höjde sin knoge som precis skulle träffa Phelix ansikte som jag reagerade på riktigt. Snabbt drog jag undan den numera rädda grabben som just skulle få en knytnäve i ansiktet när jag ställde mig ivägen istället, Adrian hann precis hejda sig för att inte slå till mig rakt på näsan. Ilsket stirrade jag på min pojkvän som skulle vara ett bra föredöme för dom flesta här inne. För tillfället kunde jag inte vara mer besviken. 

"Are you out of your mind?", skrek jag rakt ut, utan att ens bry mig ett skvatt av vad människorna runt omkring oss skulle säga. På tal om dom så märkte jag då hur iakttagna vi var då Adrian utan tvekan ställt till med en riktig scen. "Phelix, go home. I don't want you to get hurt because of my damn stupid boyfriend.", mumlade jag. Jag kunde se i ögonvrån hur han endast nickade, men snabbt stirrade jag upp mot min gigantiska kille igen som hade rödögda ögon av all alkohol medans jag sedan skakade på huvudet. 

"Okay everyone, the party is over, go home. I think Alex and Adde have some things to clear up.", Jades röst ekade i huset och ärligt talat hade jag nog aldrig varit så glad över att höra hennes röst som nu. Musiken stoppades och utan ett ord så lämnade jag rummet med händerna för ansiktet. Hade han verkligen tänkt att slå en oskyldig pojkvasker som inte varit annat än snäll? faktum var att han var den enda som faktiskt pratat riktigt med mig på hela kvällen och jag kunde inget annat än att känna skuldkänslor redan. 

 

"Wow, this party was fun while it lasted. Lucky for you that my birthday is tomorrow", konstaterade Jade uttråkat medans hon slängde i den sista ölburken i den svarta soppåsen. Jag nickade och fortsatte att dra handen genom mitt svartbruna hår. Denna kvällen slutade inte riktigt som jag velade precis, vart ens Adrian tagit vägen visste jag inte heller, men jag antog väl att han stuckit så långt ifrån mig som han bara kunnat nu, precis som alltid efter ett bråk. "Thank you for the help with clean up here, sis.", mumlade hon både irriterat och medans hon började ställa upp dom små statyerna, som tidigare befunnit sig i en låda på golvet, på hyllorna och fortsatte att svära i sin ensamhet. Kände jag henne rätt så ville hon inte precis avsluta festen klockan halv två på natten, halvt nykter dessutom. 

"I'm sorry. Let it be and I'll fix this tomorrow, I promise. Right now I just wanna sleep, okay?", muttrade jag dystert medans jag tvingade mig själv upp för soffan jag suttit i, gav Jade en snabb kram innan jag tassade vidare in till mitt rum som låg bara tre rum ifrån vardagsrummet. Vissa skulle se mig som en outsider då jag var den enda som hade mitt rum på nedervåningen medans mina föräldrar och syskon hade rum uppe, men jag själv var nöjd över mitt lilla krypin bredvid köket, i alla fall när vi precis rustat om det, jag hade absolut ingenting att klaga över. Jag skulle just börja ta av mig klänningen, men när jag kommit halvvägs in i rummet hoppade jag till av rädsla. Ingen mindre än Adrian själv låg där, lika sexig som vanligt och jag behövde verkligen ta djupa andetag för att inte springa dit och hoppa på honom - som jag alltid gjorde annars. Hans rutor på magen syntes allt för väl när himlen fortfarande var ljus och draperierna inte var igendragna, men jag fick bita ihop och inte låta hans kropp och suget på honom hindra mig ifrån att riktigt visa att jag var arg på honom.

"Don't be mad at me, babe.", det lät som att han klarnat upp lite nu och faktiskt ångrade lite vad han ställt till med. Jag suckade och vände mig om så jag stod mitt på golvet och stirrade på honom som låg i endast svarta boxers på sängen med ett leende som man bara inte kunde motstå."He's not one of us and you know it, Alexia. I did it for you and our own sake. I don't wanna lose you because of a mathnerd. Please come here and cuddle.", sade han utmanande medans ett snett flin spred sig på hans fylliga läppar. Till en början var jag skeptisk, skulle jag låta honom sova kvar över natten eller skulle jag slänga ut honom? men när han sedan bet sig svagt i underläppen så var svaret en självklarhet, jag drog snabbt av mig min klänning så jag i inget annat än trosor och behå stod där framför min pojkvän. Han log stolt och satte sig ordentligt upp, jag gick med långa steg dit, slog mig ner i hans öppna armar medans mina läppar pressades mot hans. 

"I love you, you know that, huh?", mumlade jag, fortfarande med mina hungriga läppar mot hans. Han flinade stolt och nickade på huvudet. 

"Yeah, I know. Once again, happy birthday you sexy girl.", med en hand i mitt hår och en på rumpan så visste vi båda vad som skulle hända, och efter en kväll som denna behövde jag verkligen all närhet jag kunde få. 

---

Kapitel två mina vänner! Vad tycker ni om novellen hittills? I nästa (som jag inte vet kommer!!) får ni läsa mer om killarna! 

Lägg även märke till att Jade fyller år dagen efter Alexia, ni kommer få veta saker senare som ni förmodligen kunna pussla ihop lättare då!

 

Vad säger ni om Alexia och Adrian då, har det drömförhållandet? ;) nä, man vet inte så mycket än men från vad ni vet.. Hur tror ni det kommer sluta?

 

Jättebra! Längtar redan till nästa <3 <3

Meraaaa!! Bääääästa<33

kan man göra något annat än att älska den här novellen

Åh vad spännande det blev där! och jag längtar till killarna kommer in! och du ska inte säga att jag är tusen gånger bättre än dig. Du är så grymt duktig! ♥

Förlåt för att jag aldrig kommenterar på dina underbara kapitel! JAG ÄLSKAR DENNA NOVELL OCH VÄNTAR PÅ NÄSTA!!!! xx

Ber om ursäkt för mitt dåliga kommenterande men jag har mycket i skolan så därför pluggar jag varenda liten ledig tid jag har :( Jättebra kapitel och du har utvecklats ENORMT sen jag började läsa din novell, och jag gillar att du har börjat med flera styckeindelningar. Jag tycker det blir lättare att läsa då så du får gärna fortsätta med det! :) Kom ihåg att jag alltid går in varje dag och läser. KRAM

Sååå bra! Å andra sidan tror jag nt förhållandet mellan Alexia och Adrian kommer hålla. Meeeeer kapitel nu! 🇬🇧🇬🇧🇬🇧😱😍❤😘👍

Åh herregud hur kunde hon förlåta honom.. Han gjorde ju samma som henne, dansade med andra :p Haha åh jag får sjjskdkflf

Sååå bra skrivet, (som alltid?) :D

Det är svårt att säga hur bra deras förhållande egentligen är redan, men något säger mig att det inte är ett drömförhållande. Men dom ser ut att ha det ganska bra tillsammans!:D